Hunger och mättnad Flashcards

1
Q

Vilken information använder hjärnan för reglering av hunger/mättnad generellt?

A
  • Finns det mat i GI-apparaten?
    • Kaloriinnehåll
    • Volym
    • Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
    • Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”
  • Finns tillgänglig energi i blod/vävnad? (energisensor)
    • Insulin (avspeglar blodsocker)
    • Glukos och fettsyror i blod – framför allt varning vid lågt
  • Fettdepåer (energibanken)
    • Långtidsreglering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Finns det mat i GI-apparaten?
    • Kaloriinnehåll
    • Volym
    • Kortidsreglering. Prediktiv (berättar hur stor sannolikheten är att vi har tillräckligt med energi närmsta tiden)
    • Viktigaste faktorn för ”normal måltidskontroll”

Vad detekteras mer specifikt?

A
  • Näringsämnen som sockerarter, lipider/fettsyror, aminosyror, peptider
  • Distension och tryck/beröring – vagusnerven (tas om hand av autonomt nervsystem)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken cell har följande uppgifter?

  • Sekretionreglering
  • Peristaltik
  • Insulinfrisättning
  • Upptag av näringsämnen
  • Immunsystem, blodflöde

Ge också exempel på fler uppgifter

A

Enteroendokrina celler

  • Reflexer inom mag/tarmsystemet – kan ge bromsande verkan ex på pyloris vid mkt fett i tunntarm
  • Aptit (endokrint/parakrint via vagus till hjärnan), endokrint till hjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Enteroendokrina celler med molekylära detektorer för näringsämnen utsöndrar peptider basalt som verkar på vagus-terminaler och på hjärnan (via cirkulation)

Hur kan de också verka gällande aptitreglering?

A

Aktivering av vagus synaptiskt (glutamat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på aptitreglerande peptider

A
  • Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
  • Hunger – Ghrelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Aptitreglerande peptider

  • Mättnad – CCK, GLP-1, PYY
  • Hunger – Ghrelin

Vad verkar de på?

Var bildas de också?

A
  • Verkar på: vagala afferenter, hjärnstammen och i hypothalamus
  • Bildas också även av neuroner i hjärnan där de också styr aptit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ghrelin

  • Peptidhormon

Vad styrs frisättning av?

När ökar den?

När minskar den?

A
  • Styrs av nutrienttillgång i övre tunntarm (och mkt annat också) och frisätts från P/D1-celler i fundus
  • Ökar vid fasta – minskar efter måltid
  • Minskar vid bariatrisk kirurgi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

CCK (Cholecystokinin)

Var frisätts denne ifrån?

Vad gör den?

A

I-celler

  • Hämmar ventrikeltömning (Ileal brake) när fett kommer ner
  • Stimulerar galla/pankreassaft (bildande och frisättning)
  • Aptithämmande via
    • Vagusafferenter
    • Hjärnstam
    • Även indirekt via långsam ventrikeltömning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Peptid YY (PYY)

Varifrån kommer denna?

Vad verkar den på?

Vad blir effekten av den?

A
  • Peptid från L-celler i tunntarm och colon
  • Ökar vid födointag och minskar aptiten
  • Verkar i hypothalamus och på vagusafferenter
    • Även via ”ileal brake” – effekt på intesinofugala neuroner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Glukaon-like peptid (GLP-1)

  • Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
  • En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)

Ökar vid?

Effekt?

A
  • Ökar vid födointag och minskar aptiten
  • Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Glukaon-like peptid (GLP-1)

  • Peptid från L-celler i tunntarm och kolon
  • En inkretin (ökar insulinfrisättning som svar på glukos)
  • Ökar vid födointag och minskar aptiten
  • Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)

Var verkar den?

Vad bryts den ned av?

A
  • Verkar i hypthalamus och på vagusafferenter
  • Bryts ner av bla dipeptidyl peptidas 4 (DPP4)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Hjärnstam + hypthalamus

​Hur är de inblandade gällande tidsperspektiv vid aptit?

A
  • Kortidskontroll - hjärnstam
  • Långtidskontroll (även kortids) – hypothalamus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad tar NTS (nukleus tractus solitari) emot?

A
  • Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Nukleus tractus solitari
    • Tar emot vagusafferenter (information om ex distention och lokalt frisatta neuropeptider (CCK och 5-HT)) liksom information från blodet som CCK, GLP-1

Hur svarar NTS?

A
  • Svarar med att skicka vidare liknande signalering som CCK och GLP-1 vidare till ex hypothalamus men också laterala nukleus parabrachialis (reläkärna i pons, viktig för födointag (mättnad) bland annat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Insulin

  • Frisätts av betaceller vid högt blodglukos
  • Hämmar aptit

Hur hämmar insulin?

A
  • Verkar i hypothalamus direkt och binder nervreceptorer (går igenom BBB)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Glukos

  • Detekteras av lever och hjärna
    • Levern detekterar även fettsyror

Så ligger det något bakom när en person snackar om att dennes “blodsocker är lågt”?

A

Troligen inte sant, det personen känner är signalering från tarm att mat är slut liksom

17
Q

Långsiktig energibalans måste vara exakt

  • 10 g för mkt varje dag så skulle vi bli ohyggligt feta
  • Detta kräver alltså precision

Vad innebär lipostatteorin?

A
  • Återkoppling från fettreserverna
  • Påverkar aptit och metabolism
  • Vi svälter ett tag och när vi har tillgång på mat så kommer vi tillbaka, likadant tvärtom
18
Q

Vilket hormon är centralt för lipostaten?

A

Leptin

19
Q

Leptin

  • Centralt för lipostaten

Vad frisätts denna ifrån och i proportion till vad?

A
  • Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)
    • Ju mer fett desto större frisättning
20
Q

Leptin

  • Centralt för lipostaten
  • Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)

Vad reglerar den och hur?

A
  • Reglerar kroppsvikt via hjärnan
    • Minskar aptit
    • Ökar energiförbrukning
21
Q

Leptin

  • Centralt för lipostaten
  • Frisätts av adipocyter (i proportion till vår fettmängd)
  • Reglerar kroppsvikt via hjärnan
    • Minskar aptit
    • Ökar energiförbrukning

På vilket sätt kan leptin utgöra viktig signal för att undvika svält?

A
  • Vid fasta sjunker fettlager och leptin sjunker då också vilket leder till ökad hunger och minskad energiåtgång
22
Q

Hypothalamus och aptit

  • VMH – aptit
  • Styr också andra aspekter av energibalans

Vad reglerar de tre delarna i hypothalamus?

A
  • Nucleus arcuatus – hunger och mättnad
  • Paraventrikulära hypothalamus (PVH) – mättnad
  • Laterala hypothalamus – hunger
23
Q
  • Kanske då system för att inte bli för tung
  • Lårben/tibia kan signalera till hjärna om de utsätts för ökad tyngd
  • Osteocyter delaktiga och vi går ner i vikt

Vad kallas detta för och vad gör det?

A

Gravitostat i benens skelett som återkopplar kroppsvikt

24
Q

Fetma mekanimser

Vilka signaleringsvägar kan påverkas?

A
  • Vissa av återkopplingssignalerna blockeras vid fetma, resistens mot aptithämmande system uppkommer, ex
    • Insulin, leptin, glukos, tarmpeptider (centralt och perifert)
      • Insulin- oh leptin-resistens i CNS
  • Ghrelin faller inte efter måltid
  • Låggradig inflammation i fettväv och hypothalamus
25
Q

Vad förmedlar bilden?

Vad händer dessutom hos rejällt överviktiga gällane denna lipostatmekanism?

A
  • Skillnad mellan leptins normalnivå vid normalvikt och fetma är inte stor vilket gör att den inte signalerar lika starkt när man är mätt (som när nivåerna är låga liksom)
  • Vid övervikt utvecklas leptinresistens, d.v.s. en ökad mängd leptin leder inte längre till mättnad och ökad metabolism.
26
Q

Aptit och homeostas och interoception

Nämn ett par saker som kan påverka aptit som inte har med de “hungersreglerande” hormonerna att göra?

A
  • Vanor
  • Matens tillgänglighet
  • Smak, lukt, utseende, temperatur, konsistens
  • Variation
  • Cirkadisk rytm (ex vid resa till annan tidszon)
  • Kultur, värderingar och planer, uppväxt
  • Social kontext
27
Q

Homeostas – drive och njutning

Resonera kring detta?

A
  • Homeostas – drive reduction (när vi äter minskar hungern)
    • Intern push – vi blir hungriga
  • Belöning – värde, arbeta för det?
    • Extern pull – chokladkakan i fiket (vi är egentligen inte hungriga)
  • Om du är hungrig blir mat mer motiverande och godare
28
Q

Belöning och födointag

  • Äta för att det är gott
    • Njutning och begär

Vilket hormon är viktigt för begär?

A

Dopamin

29
Q

Belöning och födointag

  • Äta för att det är gott
    • Njutning och begär
    • Dopamin viktigt för begär
  • Smak-systemet kopplar in belöningssystemet (sött till positiva system ex)
  • Hypothalamus och tarmpeptider påverkar det dopaminerga belöningssystemet (VTA-NAcc)

Hur kan detta ske?

A
  • Leptin ex verkar på hypothalamus som i sin tur är kopplad till belöningssystem i NAc (nukleus acumbens) och VTA
  • Ghrelin, GLP-1, leptin och insulin kan också ha direkt verkan på VTA
  • Leptin kan hämma ex aversion i amygdala
30
Q

Krets för aptitlöshet och aversion

Beskriv kretsen

A
  • Vagal aktivering går via NTS –> Nucleus parabrachialis –> amygdala vilken gör att aptit förloras
  • Amygdala (skräck, osv), betingad smakaversion är ett fenomen här
31
Q

Vad händer sammanfattningsvis när du ser weinerbrödet på fiket en lördag?

A
  • Visuellt intryck kopplas mot minne och eventuell aversion liksom homeostas i hypothalamus/hjärnstam liksom kognition/medvetande (weinerbrödet kansker är dyrt osv)
  • Aptitreglering spänner alltså över flertalet system