ANTIBIOTIKA(ALLMÄN INFO) Flashcards
Nämn några ANVÄNDNINGSOMRÅDEN för ab förutom infektion?
Cellgiftsbehandling
Kirurgi
Vad är NACKLDELEN med överanvändning av ab samt användning av OLIKA ab?
RESISTENSUTVECKLING!
Påverkar MIKROBIOTA(dvs bakterier i tarm, hud som vanligtvis har en skyddsfunktion)
Vad kan vara en BIVERKAN av ab?
Allergi och Hudutslag!
DEFINITION FARMAKOKINETIK
Processer som påverkar läkemedlets väg genom kroppen d.v.s vad som händer med läkemedelKONCENTRATIONEN efter intag
Vilka faktorer kan PÅVERKA FARMAKOKINETIKEN?
UPPTAG(PO, PEN)
BIOPTILLGÄNGLIGHET
DISTRIBUTION
T 1/2
ELIMINATION!
Hur är FARMAKOKINETIKEN i PLASMA resp VÄVNAD?
Olika
Var kan man se TOTALA KONCENTRATION av ett LÄKEMEDEL?
I PLASMA
BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)
Hur mycket av registrerade ab som når BLODET(peniccilliner har en biotillgänglighet på 50%, vilket innebär att hälften passerar GI. Vissa ab har en biotillgänglighet på 90%, vilket innebär att det går bra att ge det po eller iv)
Vad kan påverka BIOTILLGÄNGLIGHETEN(ABSORBTION)?
Storlek resp fett/vattenlöslighet
Första passage metabolism
Födointag
Vilka ab har GOD, MÅTTLIG och DÅLIG BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)?
GOD(>80%): allt annat hamnar här!
MÅTTLIG(40-70%): PcV
DÅLIG(<40%): Makrolider
SERUMKONCENTRATION
Koncentration av FRITT läkemedel i serum(vissa läkemedel binds till albumin och är därmed inaktiva. Om 90% av läkemedlet binds till albumin så är serumkoncentrationen lika med 10%)
DISTRIBUTIONSVOLYM
Vd: relation melllan den totla mängd lkm(Q)/plasmakoncentration(d.v.s FRITT+BUNDET)
Vd: Q/Cp
*fettlösliga läkemedel->går in i fettvävnaden->mindre stannar i plasman->HÖG Vd’
*vattenlöslighet och proteinbindning->mer stannar i plasman->
*
DISTRIBUTION
När ab väl har kommit in i blodet så kommer vissa stanna ute(dvs extracellulärt) och vissa kommer vilja gå in i cellen och verka intracellulärt.
Nämn några ab som verkar INTRA res EXTRAcellulärt?
Betalaktam: är VATTENLÖSLIGA och STANNAR kvar i PLASMAN(Extracellulärt)
Kinolon, Makrolid och tetracykliner->intracellulärt!
Vilka två ställen har ab svårt att nå?
Hjärnan: pga BBB
HjärtKlaffar: då de inte har en egen cirkulation!
Vad bör man tänka på när man BEHANDLAR tillstånd i hjärnan(t.ex ABM) eller ställen som saknar egen blodcirkulation?
HJÄRNA: I ABM så är BBB så pass skadad att ab kan ta sig in i hjärnan. Om behandlingen funkar så kommer BBB att återskapas och då är det otroligt viktigt att HÖJA dosen på ab, då vissa ab kan passera BBB vid doshöjning (för att BIOTILLGÄNGLIGHETEN ska öka så kan man övergå från po till IV)
ANDRA STÄLLEN: högre dos(om man har en klaffprotes så är det extra viktigt då man har BIOFILMER runt protesen som kan spöka)
HALVERINGSTID
T 1/2: tiden för läkemedelKONCENTRATION att halveras i blodet
Vilka faktorer kan påverka HALVERINGSTIDEN?
Distribution och elimination
Vad tyder en LÅNG halveringstid på?
Läkemedlet stannar LÄNGRE i kroppen+att det tar LÄNGRE tid för att uppnå STEADY STATE
STADY STATE
Efter KONTINUERLIG tillförsel av ett läkemedel->JÄMVIKT mellan ELIMINATION och ABSORBTION->JÄMN koncentration av läkemedel i kroppen s.k STEADY STATE
ELIMINATION
Hur antibiotikum lämnar kroppen!
När uppnås STEADY STATE?
Efter ca 5 T1/2
Om halveringstiden är för LÅNG så kommer de t ta LÄNGRE tid att nå STEADY STATE; för att undvika detta så ges initilat en LADDNINGSDOS av läkemedlet!
Vilka ELIMINATIONSVÄGAR finns för ab?
VATTENLÖSLIGA ab(BETALAKTAM9->via NJUREN(därmed bör de justeras vid nedsatt njurfunktion)
FETTLÖSLIGA: METABOLISERAS i LEVERN och UTSÖNDRAS via GALLAN(kan interagera med andra läkemedel som metaboliserras i levern)
DEFINITION FARMAKODYNAMIK
PROCESSER som påverkar LÄKEMEDLETS EFFEKT på målorganet!
Vad menas med MIC? Hur tas det fram?
Minimal Inhibitory Concentration: lägsta effektiva dosen
Vad menas med TID och KONCENTRATIONSBEROENDE avdödning?
TID: dvs att ju längre bakterien utsätts för ab(Ju LÄNGRE dosen är över MIC), desto mer effektivt är det(betalaktam har denna effekt)
ex: Klindamycin, Oxazolidinoner, Makrolider, Betlaktam, Vankomycin
KONCENTRATION: det är inte hur länge, utan hur mycket!(aminoglykosider har denna effekt)
Varför bör betalaktamer registreras flera ggr under dygnet?
Dessa har en TIDSBEROENDE avdödning(d.v.s ju LÄNGRE koncentrationen hamnar över MIC värdet, desto mer effektivt!; det är just därför man doserar ofta för att hålla koncentrationen över MIC)
Vad menas med BAKTERIECID och BAKTERISTAS? Ge några exempel?
BAKTERIECID: dödar bakterier(Betalaktam, Aminoglykosider, Kinoloner, Vankomycin)
BAKTERIESTAS: hämmar bakteriens tillväxt(Makrolider och tetracykliner)
Vad kan påverka EFFEKTEN av ett antibiotikum?
Kinetik
Dynamik
Patientens immunförsvar
MIC värde
Lokal(CNS)
Vad menas med SIR?
S: sensitiv
I (Increased exposure): bakterien är känslig om man t.ex höjer dosen, minskar dosintervallet eller förlängd infusion!
R(resistent): ;(
Vad är viktigt att tänka på när man ska välja ab?
VAR patienten har ådragit sig infektioner!
SAMHÄLLE eller NASOKOMIAL
Infektion under IVA vård
UTLANDSRESA ev sjukhusvistelse!
I vilka PATIENTGRUPPER bör man tämka en extra gång när man sätter in ab?
Immunsupprimerade: HIV, cytostatikabehandling
Neutropeni
Proteser: klaffproteser
Allergi mot någon typ av ab
I vilken miljö kan RESISTENTA Bakteriestammar selekteras i högre grad?
I miljöer där ab används MYCKET!
DEFINITION RESISTENSBESTÄMNING
Om det inte går att förutsäga om en bakterie är KÄNSLIG mot ett visst ab
Hur kan RESISTENSBESTÄMMNING göras?
- Via MIC värdet(bestäms via E-test)
- Lapptest(diskdiffusion)
Hur görs ett E-test vid RESISTENSBESTÄMNING?
1-Man lägger bakterier på en agarplatta
2-tillsätter ab i en gradvis förändrad koncentration
3-där ab dosen är över MIC så växer det inga bakterier och man kan via att läsa gränsen dra slutsatsen att:
-ju lägre MIC: dör snabbt->KÄNSLIG!
-ju högre MIC: dör långsamt->RESISTENT
Hur görs ett LAPPTEST vid RESISTENSBESTÄMMNING?
1-man lägger in lappar med OLIKA ab som diffunderar ut i en agarplatta som har bakterier på sig och låter det stå en natt
2-man kan därefter se att bakterierna växer olika långt in mot lappen
Ser man en stor HÄMMNINGSzon så innebär det att vi behöver lägre dos ab för att inhibera bakterien
Ser man en liten HÄMMNINGSzon så innebär det att vi behöver högre dos ab för att inhibera bakterien
*HÄMNINGSZONENS diameter mäts via SIRS
Nämn några RESISTENTA BAKTERIER?
MRSA: Meticillin Resistenta Staph Aureus
VRE: Vankomycin Resistenta Enterokocker
PNSP: Pneuumokocker med Nedsatt Känslighet för Penicillin
ESBL: Extended Spectrum Betalaktamas
