Undersökningsteknik och diagnostik Flashcards

1
Q

Hur ser huden ut vid sjukdomar som drabbar epidermis?

A

Röd och fjällande!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser huden ut vid sjukdomar som drabbar dermis?

A

Röd och icke-fjällande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 5 differentialdiagnoser vid röd och fjällande hud?

A

[PETSSS]

Psoriasis

Eksem

Tinea

Solskador

SLE

Skabb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn 4 differentialdiagnoser vid röd icke-fjällande hud?

A

[CUEE]

* Cellulit

* Urtikaria

* Erythema nodosum

* Erythema multiforme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

En patient beskriver nattlig klåda på händer och fötter. Vad kan detta vara?

A

Skabb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn 2 hudsjukdomstillstånd som förbättras av solljus, och 2 som försämras?

A

Förbättras: eksem, psoriasis.

Försämras: SLE, rosacea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är skillnaden på hudförändringar som är monomorfa vs polymorfa?

A

Monomorf = alla ser i stort sätt likadana ut.

Polymorfa = olika utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Definiera:

  • annulär?
  • numullär?
A

Annulär: rund förändring med central uppklarning och markerad kant.

Nummulär (=diskoid): rund förändring som är “ifylld”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Woods lampa?

A

UV-lampa (365nm) som används för att upptäcka fluorescerande lesioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Med woods lampa, beskriv en hudlesion som…

  • lyser vitt?
  • blir rödaktig?
  • ger urin som blir fluorescerande?
A

Vitiligo är enda lesionen som lyser vitt.

Rödaktig: Erythrasma (Corynebacterium minutissimum)

Fluorescerande urin: porfyri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Du dermatoskoperar. Vad säger du om djupet om du ser följande färger?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är epikutantest? Indikation?

A

Ett test för utredning av misstänkt kontaktallergi. Utförs normalt med panel på de 20 vanligaste ämnena att ge kontaktallergi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn 3 generella indikationer för stansbiopsi?

A

* Osäker klinisk diagnos

* Värdera tumörs växtsätt

* Kan underlätta prioritering hos hudspecialist (om man vet vad stansen visar)

* Undvika onödig kirurgi, om misstänkt benign förändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka typer av hudförändringar är generellt lämpliga att ta stansbiopsi på?

A

* Liten hudförändring - där man kan få hela i stansen.

* Blåsdermatos (kan också tas med kniv)

* Biopsi för immunohistokemi

* Melanocytär lesion som ej kan tas radikalt med kniv
* Misstänkt malignitet som ej kan tas radikalt med kniv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka typer av hudförändringar är generellt lämpliga att curettera/shavea?

A

YTLIGA FÖRÄNDRINGAR!

OBS ej melanocytära förändringar - dessa är alltid djupare belägna!

  • Seb. keratos
  • Skin tag
  • Aktinisk keratos
  • Mb Bowen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av hudförändringar är generellt lämpliga att ta knivbiopsi på?

A

* Melanocytära förändringar

* Misstänkt malignitet - radikalt

* Blåsdermatos där det inte går bra med stans - ta hela blåsan med kniv

* Djup process (ex pannikulit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nämn 3 typer av vävnader man helst undviker att ta biopsi för PAD från, om man kan?

A
  • Underben: reaktiv vävnad, och stor risk för bensår.
  • Knä, armbågar: tjock och keratotisk vävnad. Dåligt material för biopsi.
  • Solexponerade ytor (om alternativ finns) - dessa ytor har alltid reaktiva förändringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Du ska ta en stansbiopsi. Vilken storlek tar du?

A

Så stor som möjligt. MINST 3mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Du ska ta en stansbiopsi. Vilken utrustning förbereder du?

A

* Sprit för desinfektion

* Lokalbedövning inkl kanyl - ex lidocain. Oftast med adrenalin.

* Stans

* Kompresser

* Järnklorid för blodstillning

* Ev sutur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Du ska ta en stansbiopsi. Vid vilka förändringar är det lämpligt att ta stans i kanten av lesionen?

A
  • Lesion med aktiv randzon (ex annulär förändring)
  • Blåsdermatos där det inte är möjligt att ta hel vesikel/bulla - ex bara gamla blåsor kvar.
  • Om resten av lesionen (centralt) bara är sårvävnad - ex ruptuerad blåsa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Du ska ta en stansbiopsi. I de fall det inte är lämpligast att ta i kanten av lesionen, vart stansar du då i följande fall;

  • Infiltrerad tumör?
  • Melanocytär lesion?
  • Eksem?
  • Infiltrerad förändring?
  • Papel
A

INFILTRERAD TUMÖR: tjockaste stället

MELANOCYTÄR LESION (som ej kan excideras): Mörkaste/tjockaste stället

DERMATOS (EX EKSEM): Så färsk, obehandlad och ffa så oexkorierad förändring som möjligt.

INFILTRERAD FÖRÄNDRING: tjockaste stället

PAPEL: hela papeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Du ska ta en stansbiopsi för immunofluorescens. Vart tar du biopsin? I vilket medium lägger du biopsin inför transport?

A

Frisk hud perilesionellt!

Michels medium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Du ska ta en hudbiopsi. Hur sträcker du huden?

A

Vinkelrätt mot skin tension lines. Detta ger ett hål som är ovalt/eliptiskt = snyggare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Du ska ta en stansbiopsi på en patient med en liten hudförändring där du misstänker melanom, på ryggen. Hur gör du?

A

Lägger bort stansen och tar en skalpell istället. Jag misstänker malignitet och det är därför mycket bättre att försöka excidera hela förändringen. Bör inte vara svårt på ryggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Nämn 2 platser på kroppen där du inte vill ta stansbiopsi? Vad gör du istället då?

A

Nära ögon - remiss till ögon för biopsi.

Munslemhinna - görs på oralmedicin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

En äldre patient har en förändring på underbenet som du vill ta biopsi på. Hur resonerar man i detta fall?

A

Hos äldre svårt med läkning i dessa fall.

Men om man behöver biopsi, ska det så klart göras. Om malign misstanke dock bättre att utföra excision direkt, med tanke på marginaler!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken pigmenterad hudförändring är det ok att ta stansbiopsi på? Varför inte annars?

A

Misstänkt benignt nevus. Annars ska de excideras med marginal direkt. Annars tappar man bilden över växtsätt etc etc, och riskerar att behöva ta bort mer än man annars hade behövt, till slut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

I vilka fall av stansbiopsi behövs sutur sättas? Varför? Vad görs annars

A

Om stans >4mm. För att underlätta läkning, och ge ett så litet ärr som möjligt.
Annars läker det i regel underifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur resonerar man kring adrenalin vid stansbiopsi?

A

Oftast en bra idé, då det ger snabbare anslag, längre duration och minskar blödning.

Används mer liberalt ex i fingrar. Man bör dock vara försiktig vid användning i fingrar, tår och penis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Du ska ta en stansbiopsi. Beskriv hur du går tillväga?

A
  1. Infiltrationsanestesi - i dermis och ytliga subcutis. En böjd kanyl sticks in några mm ifrån platsen för stans. Förs sedan under tänkt plats för stans > bedövning sprutas. Kanylen dras inte ut helt, men lite grann och vinklas om (sk solfjäder) för att täcka tillcäklig yta. Man vill se en liten subcutan bulle.
    Ca 2-3 ml läggs. Ofta ex lidocain - oftast med adrenalin
  2. Stansen hålls i pengrepp - placeras över förändringen och snurras sedan fram och tillbaka.
  3. Vid önskat djup tas stansen bort. Ta bedövningsnålen för att lyfta upp förändringen. Klipp längst ner med kurverad sax.
  4. Hantera preparatet varsamt. Undvik pincett
  5. Placera i medium - ofta formalin. Om flera, märk med romerska siffror.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Du har tagit en biopsi och ska skicka remiss till patologen. Vad ska stå med på remissen?

A

PREPARATBESKRIVNING

  • Plats för biopsi
  • Storlek på biopsin
  • Biopsiteknik

AKTUELLT

  • Förändringens utseende inkl storlek
  • Förändringens duration och utveckling
  • Symtom
  • Testad behandling

PBD

  • Misstänkt diagnos
  • Ddx.
32
Q

Vilken är undersökningsmetoden? Vilken är sjukdomen? Förklara patofysiologin

A

Immunfluorescens.

Pemphigus vulgaris,

IgE-antikroppar attackerar desmosomerna = alltså mellan keratinocyterna längre upp i epidermis. Junctions rubbas = ger en blåsbildning. Så ytligt i huden att ingenting ligger över = blåsorna spricker lätt.

33
Q

Vilken är undersökningsmetoden? Vilken är sjukdomen? Förklara patofysiologin

A

Immunfluorescens.

Bullös pemfigoid.

IgE-attack av epidermis basalmembran. Rubbar integriteten = ger blåsbildning. Dock så djupt i huden att blåsan som bildas inte spricker så lätt = typiskt stora blåsor.

34
Q

Dermatoser kan histopatologiskt klassificeras på 4 olika sätt. Vilka?

A

Beror på hudvävnadens reaktionsmönster och inflammationens mönster.

* Spongiotisk: här håller cellerna inte ihop = man får lite vitaktiga utrymmen mellan dem. Oregelbunden förtjockning av huden.Dessutom inflammation intraepidermalt + perivaskulärt.
Ex eksem!

* Psoriasiform: jämn förtjockning av epidermis

* Interfas: Inflammation mellan epidermis och dermis (ex lichen ruber planus)

* Pemfigus

35
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Homogent

36
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Parallellt

37
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Starburst

38
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Globulärt

39
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Retikulärt

40
Q

Dermatoskopi - vilket mönster illustrerar bilden?

A

Kullersten

41
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Junction nevus

42
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Sammansatt nevus

43
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Sammansatt nevus

44
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Lentigo solaris

45
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Dermatofibrom

46
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

MMis

47
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Dermatofibrom

48
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Seborroisk keratos

49
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Basaliom

50
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Angiom

51
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Blått nevus

52
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Seborroisk keratos

53
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Mb Bowen

54
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Dermalt nevus

(kommateckenkärl ses)

55
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Dermalt nevus

56
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Pigmenterad aktinisk keratos

57
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Angiom

58
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Ytligt basaliom

59
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Pigmenterat basaliom

60
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

Basaliom

(förgrenade kärl)

61
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

V junctionnevus
H MMis

62
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

V: nodulärt basaliom

H: Mb Bowen

63
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

V: blått nevus

H: MM

64
Q

Dermatoskopi - vad ser du?

A

MM

65
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
66
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
67
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
68
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
69
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A

Dermatofibrom!

70
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A

Hemangiom

71
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
72
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
73
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
74
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A
75
Q

Dermatoskopi - vad är detta?

A