STI och genital dermatologi Flashcards

1
Q

Vad är uretrit? Klinisk bild?

A

Inflammation i urinröret (bägge könen)

Ger sveda vid miktion och/eller flytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Du mikroskoperar med frågeställning uretrit. Kan du besvara denna frågan med mikroskopi?

A

Ja,

Uretrit = >4 neutrofiler/fält, i minst 5 synfält
…i 1000X förstoring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Du vill ta ett direktprov för mikroskopi. Hur gör du?

A

För in plastpinne i uretras öppning, ca 1cm in.
Stryk sedan ut detta sekret på objektglas.
Låt lufttorka 1 min
Färga med metylenblått genom att doppa. Doppa sedan i vatten
Torka - badda mellan två filterpapper. Låt ev lufttorka lite

Mikroskopera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är cervicit? Klinisk bild?

A

En inflammation i cervix.

Ger flytning och/eller dyspareuni (obehag vid samlag). Kan dock vara asymtomatiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kan du ställa diagnosen cervicit med mikroskopi? Vad mikroskoperar man då?

A

Ja, vid mikroskopi av våtutstryk.

Cervicit om större antal neutrofiler än epitelceller, i våtutstryk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Du ska ta ett våtutstryk för mikroskopi. Hur gör du?

A

Ta provet med pinne med liten ögla, som förs in i cervix mynning
Stryk ut på objektglas, i 2 pölar

PÖL 1: häll en droppe NaCl på. Lägg täckglas över
PÖL 2: Häll droppe KOH på > Gör snifftest > lägg täckglas på

MIKROSKOPERA! Låt ej torka/färgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Du mikroskoperar ett våtustryk och ser följande.

Syns epitelceller? Neutrofiler?

Diagnos?

A

Cervicit, för större antal neutrofiler än epitelceller!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Du mikroskoperar ett våtutstryk och cer neutrofiler. Dock färre än antal epitelceller. Diagnos?

A

Detta kan vara fysiologiskt - fysiologiskt normalt med viss mängd neutrofil flytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är fördelen med våtustryk vs direktprov vid cervicit?

A

Våtutstryk tillåter differentialdiagnostik med fråga candida / bakteriell vaginos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka diagnoser kan du ställe mha direktprov? våtustryk?

A

DIREKTPROV: Uretrit, Gonorré

VÅTUTSTRYK: Cervicit, Candida, Bakteriell vaginos, T. vaginalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ställer du diganosen gonorré vid direktprov?

A

Diplokocker intracellulärt i neutrofiler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ställer du diagnosen bakteriell vaginos vid våtustryk? Candidainfektion?

A

Bakt vag = “clue cells” i pöl 1 + positivt amintest pöl 2.

Candida = Hyfer i pöl 2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn 5 agens/tillstånd som kan ge upphov till uretrit/cervicit?

Hur skiljer sig kliniken mellan dessa olika agens?

A

Klamydia, Gonorré, Mycoplasma genitalium,
Hos kvinnor även: Candida, Bakteriell vaginos (samt trichomonas vaginalis)

Kliniken skiljer sig knappt. Alla bakterier kan ge alla tillstånd, och alla bakterier kan dessutom ge asymtomatisk infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Definiera “ospecifik uretrit”?

A

Uretrit hos män, men inte av de tre “klassiska” bakterierna - alltså klamydia/mykoplasma/gonorré.

Antingen en bakterie man inte testar för, eller rent inflammatoriskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

En patient söker för att han/hon vill testa sig för STI. Hur tidigt kan du provta?

A

Misstänkt klamydia/gonorré: tidigast 7 dagar efter förmodad smitta
Misstänkt myoplasma: 10-14 dagar.

Detta gäller inte om pat uppvisar symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Du jobbar på STI-mottagning och träffar en man och en kvinna som vill testa sig för de vanligaste STI. Vilka prover tar du på resp pat? Krav för povtagning? Hur gör du? Vilka tester beställer du på detta provmaterial?

A

MAN: urinprov. Minst 1-2h blåstid. Förstaportionsurin, max 10ml. Beställer sedan PCR på detta (klamydia och gonorré som kombotest + mykoplasma)

KVINNA: Pinnprov från cervix och vagina (gynstol). Ev vaginalpinne pat kan ta själv. Samma beställda prover som ovan.

DESSUTOM: Provtagning av andra lokaler vb, så som svalg och rektum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken roll har egentligen direktprov/våtustryk i STI-diagnostik? A(symtomatisk samt symtomatisk patient)

A

Asymtomatisk patient: här tas “provet” direkt - combotest för klamydia och gonorré + mycoplasmaprov

Symtomatisk patient: Här utförs först direktprov/våtustryk, som en del av statusundersökning, för att objektifiera diagnos - samt för möjlighet till diffdiagnostik.

Därefter tas dessutom prover (combotest för klamydia och gonorré + mycoplasmaprov).

VIKTIGT: DIREKTPROV/VÅTUSTRYK RÄCKER ALDRIG SOM DIAGNOSTIK FÖR DESSA STI! MÅSTE BEKRÄFTAS MED RIKTIGT “PROV”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Klamydia - etiologi? Hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Clamydia trachomatis - aerob gramnegativ bakt, obligat intracellulär.

32 000 nya fall per år i Sverige. Ffa 15-30åå. Medianålder 22 (kv) resp 24 (män) år.
Ganska könsneutralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Klamydia - smittovägar? Hur lång är inkubationstiden?

A

* Sexuell kontakt - risk <30% vid enstaka samlag
* Vertikal transmission - då till öga/lungor

1-3 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Klamydia - symtom? Klinisk bild?

A

Ofta asymtomatisk (ffa hos kvinnor). Om symtom;

Uretrit/cervicit-bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Klamydia - utredning vid misstanke?

A

ASYMTOMATISK: PCR
SYMTOMATISK: direktprov/våtutstryk –> PCR

PCR - på förstaportionsurin / pinnprov eller vaginalprov

Ev provtagning från rektum. Svalg om MSM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

En asymtomatisk patient söker dig och vill testa sig för klamydia. Indikation för provtagning?

A

Minst 7 dagar sedan oskyddad sexuell kontakt,
Denna har skett efter senaste testningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Klamydia - behandling? Indikation för behandling?

Andra åtgärder?

A

Behandling om hög misstanke / klar diagnos. Samt om partner till bekräftad indexpatient, utan att man fått sina “egna” provsvar än.

Doxycyklin 100mg x2, 7 dagar
Om det inte går:
- Lymecyklin/
- Erytromycin

Dessutom: Smittskyddsanmälan + smittspårning (klamydia är allmännfarlig)
- Avhållsamhet (eller skyddat sex) 10 dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Du träffar en patient med klamydia som har genitalt sår och svullnad i ljumskarna. Diagnos?

A

Lymfogranuloma venereum. Allvarligare variant av klamydia som ger just genitalt sår och svullnad av ljumsk-lgg. Risk för utveckling till fistlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

En patient söker dig för uretrit. Framkommer att han också har konjunktivit och reaktiv artrit? Misstanke?

A

Dessa 3 saker innefattas i reiters sjukdmo = Reaktiv artrit, konjunktivit och uretrit.
Uppkommer i vissa fall av klamydia & gonorré. Kan också triggas av gastroenterit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Varför är det viktigt att klamydia behandlas?

A

Utan behandling läker infektionen ofta ut spontant - hos 50% inom ett år och hos 95% inom 4 år. Dock stor risk för

  • Infertilitet
  • Salpingit (>infertilitet pga sammanväxningar/smärttillstånd).
  • Epididymit

Även risk för vertikal transmission om gravid kvinna är smittad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Du ska behandla en gravid kvinna för klamdia. Vad förskriver du?

A

Tom v 14 = Doxy
Efter v 12 = Azitromycin / Amoxicillin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ställer man sig till resistensproblematiken hos klamydia?

A

I nuläget ingen resistensproblematik. Väldigt stabil i genomet.
Dock är man försiktig med erytromycin, då det kan driv resistens hos mycoplasma genitalium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Gonorré - etiologi? Hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Nasisseria gonorrhoeae - gramnegativ bakterie.

Ca 2500 fall per år i Sverige. Ökar i incidens. Dock mycket mindre vanligt än det var på 70-talet.

Medelåldern är 23 år (kv) och 30 år (män).
3,5X vanligare hos män. Ffa MSM!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Gonorré - smittovägar? Inkubationstid?

A

Seuell kontakt. Viss risk för vertikal transmission.

Inkubationstid dag-vecka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Gonorré - symtom? Klinisk bild?

A

Ofta asymtomatiskt (dock inte lika vanligt att det går asymtomatiskt som klamydia) - ca 90% av män och 50% av kvinnor får symtom.

SYMTOM
Uretrit / cervicit-bild

Kan ge extragenitala manifestationer - reiters, hudutslag etc.

Typiskt kraftigare symtom är klamydia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Gonorré - utredning vid misstanke? Indikation för utredning?

A

Utredning indicerad om önskan/misstanke/smittad partner/Många partners/Sex utomlands/MSM

* Asymtomatisk patient: PCR (urinprov / pinnprov eler vaginalpinne)

* Symtomatisk:

  1. Direktprov utetra (samt cervix om kvinna)
  2. Därefter PCR enl ovan

Innan behandling:

  • ODLA! (från uretra och cervix)
  • Odla också från andra lokaler (anus, svalg, öga) - ODLA ALLTID FRÅN SVALG OCH TA ORALSEXANAMNES!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Gonorré - behandling?

Andra åtgärder?

A

[Venereolog]

INNAN PROVSVAR - om hög misstanke (inkl intracellulära diplokocker på mikroskopi):

  1. Ceftriaxon 1g IM, engångsdos
  2. Cefixim: 400mg po engångsdos.

EFTER PROV - Efter odlingssvar.

Därefter kontrollprov 2v efter avslutad behandling!

Allmänfarlig sjukdom = smittskyddsanamälan + smittspårning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ställer man sig til resistensproblematiken avseende gonorré?

A

Stor resistensutveckling = väldigt viktigt med odling. Dessutom viktigt med rätt behandling. Låg resistens mot cefrtiaxon i dagsläget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Varför är det viktigt att gonorré behandlas?

A

Kan annars leda till

  • Salpingit
  • Epididymit
  • Infertilitet
  • Sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Utöver uretrit och cervicit kan gonorré ge andra typer av infektioner. Vilka?

A

Svalggonorré
Proktit
Epididymit / Salpingit
Konjunktivit
Reaktiv artrit
Disseminerad infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Mycoplasma genitalium - etiologi? Hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Mycoplasma genitalium

Ungefär som klamydia = vanligt! Ca 30 000 fall/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Mycoplasma genitalium - smittovägar? Inkubationstid?

A

Sexuell kontakt.

Inkubationstid oklar, men längre än klamydia (som är 1-3v)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Mycoplasma genitalium - Symtom? Typisk klinik?

A

Ofta asymtomatiskt (som klamydia)

Uretrit / cervicit-bild. Väldigt likt klamydia (bör misstänkas om klamydiasymtom men negativ PCR)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Mycoplasma genitalium - utredning vid misstanke?

När är utredning indicerad?

A

PCR - urin (män) / urin + vaginalpinne (kvinna). Ev PCR från rektum.
[här finns färre bakterier vilket kräver att man också tar urinprov]

Indicerat om;

  • Symtom och negativt klamydiaprov
  • Partner med bekräftad smitta
  • Utredning av annat tillstånd (PID/epididymit/recidiverande uretrit el cervicit)

Ska då vara tidigast 10-14d efter misstänkt smittotillfälle!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Mycoplasma genitalium - behandling?

Andra förhållningsregler?

A

I regel inväntas provsvar innan insättning!

Azitromycin 250mg.

  • Dag 1: 2 tabletter
  • Dag 2-5: 1 tablett

Ingår inte i smittskyddslagen - men försiktighet ska ändå iaktas!

Kontrolltest 4-5v efter avslutad behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Du ska sätta in behandling mot mycoplasma genitalium. Vad är viktigt att tänka på? (2)

A

I regel inväntas provsvar innan insättning!

Azitromycin kan ge QTc-förlängning, ex interaktion med antidepressiva. Tänk på detta!

Rekommendera test för partners.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Candidavaginit - hur vanligt är det? När uppkommer det? Vilka drabbas?

A

Vanligt - livstidsincidensen hos kvinnor är 75%.

Ca 30% av fertila kvinnor är friska bärare (del av normalfloran), och ofta behövs predisponerande faktor;;

  • Graviditet
  • Antibiotikabehandling
  • Immunsuppresion

(Agens är C. Albicans i 90% av fallen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Candidavaginit - symtom? Klinisk bild?

A

* Klåda, torrhetskänsla, brännande känsla
* Rodnad och svullnad av blygdläpparna
* Dysuri
* Dyspareuni
* Sprickor

* Kesoaktig flytning - vit, grynig, odörlös.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Candidavaginit - utredning vid misstanke?

A

Klinik typisk.

Våtutstryk påvsar svamphyfer

Odling ger definitiv diagnos! Behövs dock inte alltid - för klinik + våtustryk ger väldigt typisk bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Candidavaginit - Behandling?

A

Ickefarmakologiskt:
- Undvik överdriven hygien

Farmaka:

  1. Vaginaltablett/kräm Klotrimazol (antimykotikum)
  2. Fluklonazol po
  3. Tillägg av lokal hydrokortison vid klåda (ex daktacort isf)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är kronisk candidos?

A

Derfinieras som minst 5 skov av candidavaginit per år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Kronisk candidos - behandling?

A

I så fall långtidsbehandling antimykotika - ex fluklonazol 1g/2v i 3-6 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Kan män drabbas av genital candidainfektion? Hur ter det sig isf?

A

Ja!
Ollonet blir;
- Kliande
- Rodnat
- Fjällande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hur behandlas genital candidos hos man?

A

Behöver oftast inte behandlas - spontanläker oftast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Bakteriell vaginos - vad är det? Orsak?

A

En bakteriell infektion i vagina, oftast sekundärt till en rubbad pH-balans. pH-skillnaden rubbar laktobacillerna, som normalt dominerar normalfloran, och gynnar tillväxt av andra bakterier. Omvänt kan rubbning av laktobacillerna också påverka pH-värdet vilket sekundärt leder till samma resultat = gynnar tillväxt av andra bakterier.

Oftast är det anaerober som då tillväxer. Kan också vara mykoplasma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Bakteriell vaginos - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

VANLIGT! Livstidsincidensen hos kvinnor är 75%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Bakteriell vaginos - symtom? Typisk klinik?

A

Illaluktande flytning. I övrigt i regel asymtomatiskt.

Inta alla har flytningar = isf helt asymtomatiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Bakteriell vaginos - utredning vid misstanke?

A

Man använder sig av Amsel-kritererna där man ska få minst 3 av 4:

  • pH >4,6 i slidsekret
  • Clue cells i våtutstryk (epitelceller med stora mängder bakt på sin yta)
  • Positivt sniff test (fiskdoft vid tillsats av KOH)
  • Karaktäristisk flytning (Homogen, grå-gul-brun, tunnaktig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Bakteriell vaginos - behandling?

A

Vaginalgel metronidazol 5g x1, 5 dagar. I vissa fall po.

Ev dalacin vaginalkräm ist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Prognos efter bakteriell vaginos?

A

Väldigt vanligt med recidiv.

Tillståndet innebär också risk för komplikationer vid förlossning;

  • Förtidsbörd
  • För tidig vattenavgång
  • Endometrit post partum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Trichomoniasis - vad är det?

A

Ovanlig STI orsakad av Trichomonas vaginalis (flagellat).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Trichomoniasis - smittoväg? symtom? Hur fort uppstår dessa?

A

Smittar via oskyddat samlag.
Inkubationstiden är mellan dagar och veckor.

* Irritation, klåda
* Urinträngningar
* Riklig tunn och luftskummig flytning - ofta gul-grön och illaluktande

Kan också drabba män som i regel är asymtomatiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Trichomoniasis - utredning? Behandling?

A

Kvinna: våtustryksmikroskopi påvisar rörlig flagellat

Man: svårdiagnosticerat.

Odling bara om negativt våtutstryk med kvarstående misstanke - eller om terapiresistens.

Behandling: metronidazol 2g, engångsdos.
Även partner bör behandlas!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kondylom - vad är det för något? Orsak?

A

Papillom/vårtor genitalt som orsakas av HPV. Smittar ffa via sexuell kontakt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Kondylom - hur vanligt är det? Vilka drabbas? Smittvägar?

A

Vanligt. <1% av alla sexuellt aktiva i 20-30åå har kondylom.
20-30% är asymtomatiska HPV-positiva.

Totalt har <80% av sexuellt aktiva någon gång varit HPV-bärare.

Ofta sexuell smitta. Smitta via inokulation förekommer, men är ovanligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Kondylom - Inkubationstid? Symtom? Typisk klinik?

A

Inkubationstid mellan månader och år!

Ger genitala vårtor som i vissa fall kan klia.
20-30% av fallen är dock asymtomatiska!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Kondylom - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos.

I väldigt oklara fall kan biopsi bli aktuell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Kondylom - behandling?

Hur bra funkar behandling?

A
  1. INFORMATION - ofarligt tillstånd som spontanläker, i regel inom 1-3 år.
  2. BEHANDLING - om kosmetiskt störande/symtomgivande
    - Vårtmedel som lösning/kräm, ex Wartec / Condyline. Recept! Behandling x2 i 3 dagar. Upprepning vb, men tidigast efter 4 dagar, och max 2 upprepningar
    - Immunmodulerande behandling, imiquimod (bättre perianalt).
    - Destruerande behandling - kryo/glödnål/diatermi/CO2-laser/curettage. Om stora problem.

BEHANDLINGEN ÄR BARA SYMTOMATISK - ÄVEN EFTER BEHANDLING KAN VIRUS FINNAS KVAR!

Cure rate bara ca 50% - oavsett behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vilka HPV typer ger vårtor? Vilka kan ge cancer?

A

Virusen är vårtbildande.

HPV 1-4 orsakar “vanliga” vårtor
HPV 6, 11, 16, 18, 31 och 33 orsakar genitala vårtor.

HPV 16 och 18 är de med starkast koppling till cervixcancer.
HPV 6 och 11 anses vara lågrisk-onkogena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vilken cancerpreventiv metod mot HPV-orsakad cancer finns?

A

Vaccination, Gardasil, där 6, 11, 16 och 18 ingår.
Erbjuds till flickor >9 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Du träffar en patient på VC med kondylom och vill skriva ut Lösning (ex Wartec) för behandling. Vad är viktigt att tänka på?

A

Kontraindicerat vid graviditet - terratogent i djurförsök.

Ej på keratiniserad tjock hud. Alltså ex bara glans om penis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Du diagnosticerar en patient på VC med kondylom. Han undrar hur stor risken är att han får cancer. Hur stor är risken för hans fru?

A

De onkogena typerna är 16 och 18 (står för 70% av all cervixca).
90% av alla kondylom orsakas av lågrisk-HPV (6 och 11) - som alltså innebär väldigt låg risk för malignitet.

Man säger därför att kondylom inte är en riskfaktor för cancerutveckling. (Möjligtvis innebär det faktiskt mindre risk). Detta förutsatt att det är typiska kondylom (akuminata (flikiga och välavgränsade), papulösa eller platta). Cancer orsakas av högrisk-HPV som i regel ger mer atypiska kondylom (som då egentligen inte brukar kallas kondylom).

Om malignitet, är det ffa hos kvinnor, då cervixca. Män kan dock också drabbas, men det är ovanligt. Uppskattningsvis drabbas över 300 män av HPV-relaterad cancer varje år, framför allt i svalg, penis och anus. Tonsillcancer pga HPV är vanligare hos män.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Nämn 4 typer av cancer som onkogena HPV kan ge?

A

Cervixcancer
Peniscancer
Analcancer
Vulvacancer
Oropharyngeal cancer - ex tonsill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Du undersöker ett litet barn av annan genital frågeställning och finner i förbifarten kondylom. Har barnet blivit utsatt för övergrepp?

A

Det kan vara så. Dock kan barnet också;

  • Ha autoinokulerat sig från kutan vårta
  • Ha blivit smittad vid partus

Dessutom väldigt svårt att kartlägga smitta då inkubationstiden är så lång
= går ej att säga!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur ser en biopsi av ett kondylom ut?

A

Inte standard att det tas, men…

Coilocytos
Lätt, reaktiv dysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

En patient söker med akuta flytningar och dysuri. Hur utreder du?

A

Alltså en patient med symtom på uretrit/cervicit. Frågeställning är primäst vara klamydia/gonorré/mycoplasma.

  1. “Undersökningsprov”
    - Man: direktprov från uretra
    - Kvinna: beror på misstanke
    - – Misstänkt gonorré: direktprov från uretra och cervix
    - – Annars: våtutstryk från cervix

(förutom om undersökning ovan leder in på annat spår - ex clue cells som vid bakt vaginos, eller candida eller trichomonas - fortsätt:)

  1. Provtagning: Combotest för klamydia och gonorré (PCR)
    - Man: urinprov
    - Kvinna: Pinnprov från cervix och vagina / vaginalpinne
    - Dessutom: ev svalgprov/rektumprov
  2. Om ovanstående är negativt - testa för mykoplasma
    - Man: urinprov
    - Kvinna: Vaginalpinne + urinprov
  3. Om även det är negativt = sannolikt “ospecifik uretrit/cervicit”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Du har behandlat följande patienter. Vilka vill du följa upp?

  • Pat med klamydia
  • Pat med gonorré
  • Pat med mycoplasma
A

Klamydia: NEJ
Gonorré: JA. kontrollprov 10-14d efter avslutad bh, om symtomfri. Pga resistensproblematik.
Mycoplasma: Ja - kontrolltest ska erbjudas 4-5v efter avslutad behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad är vanligare i Svalget, klamydia eller gonorré?

A

Gonorré!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad ser du på detta våtutstryk?

A

Candida! (candidavaginit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Du mikroskoperar. Vad ser du här? Misstänkt diagnos?

A

Gonorré (intracellulära diplokocker). Direktprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Du mikroskoperar ett våtustryk från cervix. Markera en epitelcell och en neutrofil. Diagnos här?

A

Cervicit! Fler neutrofiler än epitelceller i våtutstryk!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Du mikroskoperar och ser det här. Vad är detta? Diagnos?

A

Så kallade clue cells - med bakterier på ytan. Talar för bakteriell vaginos.

79
Q

Du mikroskoperar och ser det här. Vad är detta? Diagnos?

A

Intracellulära diplokocker. Gonorré!

80
Q

Vad är detta?

A

Kondylom

81
Q

Vad är detta?

A

Penila papler.

Helt normalvariant som alla män har mer eller mindre uttalat.
Symmetriska, ofta flera rader. Precis vid kanten.
Kondylom har inte smama hudton

82
Q

Vad är detta?

A

Kondylom

83
Q

Vad är detta?

A

Seborroisk keratos på penis

84
Q

Genital herpes - orsak? Vilka drabbas?

A

HSV, 1 eller 2. Tidigare har HSV2 dominerat, men en kraftig ökning i genital HSV-1 har skett.
Dock trivs HSV2 bättre genitalt. Vid genitala recidiv är det oftare HSV2.

Seroprevalens uppviar skillnad enligt ålder, sexualvanor, andra STI, och socioekonomi. HSV2-ak vanligare hos kvinnor. Dock är inte alla med antikroppar “sjuka”.

85
Q

Genital herpes - smittoväg?

A

Primärinfektion pga sexuell kontakt - inte ens med kondom är man 100% skyddad. För smitta behövs antingen slemhinnekontakt eller skadad hud.

Större risk för smitta man–>kvinna

Alla som är smittade utsöndrar virus. Utsöndringen är större efter primärinfektion, men finns kvar efter 10 år (du utsöndring ca 1/10 av tiden). Ökar i skov och är större vid recidiv, men man måste inte ha symtom för att utsöndra virus.

86
Q

Herpes - hur lika är egentligen HSV1 och HSV2? Fysiologisk innebörd av detta?

A

Ca 50% homologi. Ger en viss immunologisk korsreaktivitet. Om man någon gång infekterats med en typ, blir man partiellt immun mot den andra.
= kan fortfarande smittas av den andra, men får då i regel mindre besvär.

87
Q

Genital herpes kan delas upp i primär/initial/recidiverande. Vad är skillnaden?

A

PRIMÄR - infektion då man saknar antikroppar både mot HSV1 och HSV2

INITIAL - har antikroppar mot en typ, men infekteras av andra

RECIDIVERANDE - återkommande utbrott av ett virus som man redan har antikroppar mot.

88
Q

Herpesinfektioner - är man sjuk om man är seropositiv?

A

Nej. Man är bärare, men inte alla bärare uppvisar symtom.

Avseende HSV-2-seropositiva:
Ca 40% har anamnes på genital herpes
30% har någon typ av symtom
30% symtomfria.

89
Q

Genital herpes - symtom? Typisk klinik? (för både primärinfektion och recidiv)

A

PRIMÄRINFEKTION:

  • Ofta asymtomatisk. Kan dock ge symtom, och i så fall är de svåra - med mycket genitala symtom och allmänpåverkan:
  • Inkubationstid 3-7 dagar
  • Kliande fläck > blåsor > spricker > sår.
  • Dysuri
  • Flytning
  • Svullna lgg i ljumskar

RECIDIV: genitalt/glutealt

  • Pirrningar först
  • Sedan få blåsor på rodnad botten
    (vid recidiv inga adeniter, ingen direkt allmänpåverkan etc etc)
90
Q

Utan behandling, hur fort läker genital herpes ut som är

  • primärinfektion?
  • recidiv?
A

Primärläkning: <3 veckor

Recidivläkning: <1v

91
Q

Genital herpes - utredning vid misstanke?

A

Klinik - blåsor på rodnad botten.
PCR för typbestämning - bör göras någon gång.

92
Q

Genital herpes - behandling?

A

PRIMÄRINFEKTON:
Valaciclovir 500mg x2, 10 dagar
Ev xylocaingel för smärtstillning

RECIDIV (vid svåra och/eller frekventa skov - antingen symtomatiskt eller som suppression)
- Episodisk: Valaciclovir 500mg x2, 5 dagar. (Måste isf ges tidigt, förkortar ett skov med ca 1-2 dagar)

  • Suppression: Aciclovir 400mg x2

[Använd inte lokal antiviral behandling - för svag för effekt!]

93
Q

Genital herpes - hur ofta recidiverar det? Predisponerande faktorer?

A

HSV2 recidiverar lite oftare, ca 4ggr/år
HSV1 ca 0,25 ggr/år.
(detta gäller alltså genitala recidiv)

Lokalt trauma - infektion/täta samlag
Hormonella faktorer
Psykologiska faktorer
Immunologiska faktorer

94
Q

Genital herpes - är det någon fara med infektion runt graviditet?

A

Om primärinfektion strax innan förlossning, risk att barnet får neonatal herpes (risk för smitta ca 25-50%). Om recidiv är risken <1%.

  • Utslag
  • HSV-encephalit
  • Dissiminerad infektion

Detta är farligt, så man är mer frikostig med serologi i såfana fall - på blivande mamma, vid misstanke eller om man med känd herpes.

95
Q

Genitla herpes - sätter man någonsin in behandling i smittförebyggande syfte?

A

Nej. Behandling minskar symtom och virusutsöndring. Dock är sjukdomen livslång = inte rimligt med livslång behandling.

96
Q

Genital herpes . HSV1 har blivit vanligare. Varför då?

A
  • Förändrad sexuell praktik
  • Fler unga saknar HSV-antikroppar vid sexualdebut.
97
Q

Genital herpes - hur ser man skillnad på om det är HSV1 eller HSV2 vid primärinfektion?

A

Det kan man inte enbart mha klinik. Serologi i så fall.

Kan göra kvalificerad gissning först vid recidiv. Eller om pat haft känd HSV1-infektion sen tidigare.

98
Q

Kan man minska risken för genital herpes-latens, om behandling sätts in tidigt?

A

Nej. Viruser etablerar latens väldigt snabbt.
Behandling påskyndar dock läkning, och minskar virusutsöndring.

99
Q

En patient söker dig pga olkara genitala besvär. De kommer i skov - finns några dagar - går över - kommer tillbaka. Vad måste uteslutas?

A

Genital herpes! Kan ha många atypiska manifestationer (fissur/uretrit/cervicit/dyrusi/klåda etc etc) - då får man gå på tidsförloppet istället. Atypiska manifestationer särksilt vanliga vid immunsuppresion!

Ta PCR!

100
Q

Hur hänger HIV ihop med andra STI?

Klinisk betydelse?

A

Enkelt sagt innebär förekomst av andra STI hos en person, ökad risk för överföring av HIV.

HIV-patient med annan STI = ökad risk för transmission.
STI hos ej-HIV-patient = 2-5X större risk för HIV-smitta.

Därför säger man;

  • Vid förekomst av annan STI = ta HIV-prov
  • Vid HIV-diagnos = ta prov för övriga STI
101
Q

HIV - hur överförs det normalt? Hur stor är smittorisken?

A

* SEXUELLT: (Dock typ ingen risk om välbehandlad individ)

  1. Analsex: ffa mottagande analsex.
  2. Vaginalsex: ffa mottagande
  3. Oralsex - innebär liten risk

* BLODTRANFUSION - stor risk

* FÖRLOSSNING OCH AMNING (därför kör man kejsarsnitt om HIV-moder som ej är välbehandlad)

102
Q

Nämn 5 så kallade indikatorsjukdomar för HIV? Vad är detta?

A

Dessa är framtagna genom europeiska rekommendationer för att upptäcka HIV. Om man hittar en sådan sjukdom ska man HIV-testa:

  • STI
  • Hepatit B/C
  • Stående blodbrist (Anemi/trombocytopeni/leukopeni) >4v
  • Lymfom
  • Mononukleosbild
  • Herpes Zoster <65 år
  • Tuberkulos
  • Cervix-/analcancer eller dysplasi

[BISC - blodpåverkan, infektion som är atypisk, STI, Cancer]

103
Q

En HIV-patient kan ha flera olika typer av hudmanifestationer. Nämn 3 principiellt olika orsaker till sådana hudmanifestationer?

A

* Nedsatt immunförsvar > opportunistisk infektion

* Nedsatt immunförsvar > tumör

* Nedsatt immunförsvar - “vanliga” hudsjukdomar får allvarligare manifestation.

  • Seborroiskt eksem
  • Psoriasis
  • Hudinfektioner som blir atypiska och mer svårbehandlade (ex mollusker, Herpes, HPV)

* Primärinfektionsutslag

* Läkemedelsreaktion

104
Q

Vid HIV-smitta får ca 50% hudutslag som symtom. Hur ser detta ut?

A

Rodnade, makulösa utslag - ffa på bål men även extremiteter. Liknar mässling.
Vissa har även ulcerationer i MoS.

105
Q

HIV - symtom vid primärinfektion?

A

Uppstår efter ca 2v. Symtomduration <2v.

* Hudmanifestationer - erytematösa makulösa lesioner - ffa bål, men även extremiteter

  • Influensaliknande symtom
  • Feber

Dessa symtom drabbar ca 50%.
Om de upstår går de snart över.

106
Q

HIV - redogör för patofysiologn?

A
  1. HIV angriper celler med CD4-receptorer (dendritiska celler, Th-celler, makrofager)
  2. Tar sig in i dessa celler genom att gp120 binder CD4 samt co-receptor CCR5 på målcell
  3. Infektion = HIV injicerar sitt ssRNA
  4. Reverse transcriptade transkriberar detta till DNA
  5. DNA integreras i målcell
  6. Nya viruspartiklar bildas = kan ta sig ut ur cellen och infektera nya
  7. Viruset muterar fort, pga saknar kontrollmekanismer.

Först vid infektion ses en hög virusnivå. Sedan återfår immunförsvaret kontrollen = lägre virusnivåer. Dock konstant nedgående CD4-nivåer. Till slut blir CD4 för låga = virusökning + opportunistiska infektioner & maligniteter.

107
Q

Hur är kliniken för HIV efter primärinfektion?

A

Efter prmärinfektionen händer oftast ingenting på lång tid.

Efter något år kan CD4-nivåer vara så låga att man börjar se opportunistiska infektioner.

108
Q

Kan man vara immun mot HIV?

A

Ja, om man har mutation på CCR5 - coreceptor som behövs för inträde i värdcell. Homozygot = helt immun. Heterozygot = ej immun, men lite skyddad.

109
Q

När är ett HIV-prov (serologi) pålitligt?

A

6v efter förmodad smitta! Om negativt då kan HIV uteslutas!

110
Q

När är PEP indicerat?

A

Postexpositionsprofylax är indicerat <36h från förmodad smitta, ex

  • Sticktillbud på HIV-smittad spruta
  • Oskyddat samlag med HIV-smittad
  • Exposition för HIV-smittat blod på skadad hud/slemhinna
111
Q

Varför är det viktigt med god compliance vid HIV-behandling?

A

För att motverka resistens, som annars lätt uppstår!

112
Q

Syfilis - vad är det? Orsak?

A

En STI orsakad av spiroketen Treponema pallidum pallidum. Symtomen kan variera kraftigt beroende på stadie.

113
Q

Syfilis - Hur vanligt är det? Vilka drabbas? Smittoväg?

A

Ökat i prevalens senaste åren. Ovanlig i Sverige, men vanlig globalt. Vanligast hos MSM:

Smittar ffa sexuellt. Även via blod och via placenta.

Man blir mindre och mindre smittsam ju längre man haft sjukdomen.

114
Q

Syfilis kan delas upp i olika stadier - vilka? Hur hänger dessa ihop? Tidssamband?

A

PRIMÄR SYFILIS - primärinfektionen. Förekommer i ca 3-6 veckor.

SEKUNDÄR SYFILIS: 7-10v efter smittotillfället

LATENT SYFILIS - efter sekundär. Stadie utan symtom.

TERTIÄR SYFILIS - Uppstår sent, 3-20år efter smittotillfälle.
Bara 40% går från latent > tertiär.

Primär, sekundär och latent kallas för TIDIG SYFILIS (<1 år)
Tertiär syfilis kallas för SEN SYFILIS (>1 år)

115
Q

Primär syfilis - symtom? Klinisk bild? TId?

A

Inkubationstid 3-90 dagar (normalt 3v). Symtomen är sedan:

  • Hård chanker: hårt, oömt sår på penis/labia major
  • Ibland regional lymfadenopati

Försvinner av sig självt inom några veckor.

SÅR INTE OBLIGAT!

116
Q

Sekundär syfilis - symtom? Klinisk bild? TId?

A

Uppstår 4-10v efter smittotillfället. Ingen exakt gräns, och den hårda chankern från primärsyfilis kan vara kvar.

“The great imitator”, men typiskt är hudförändringar någonstans

  • MoS
  • Handflator, fotsulor
  • Roseol (rödgult utslag över kroppen)
  • Kondylomliknande genitala utslag

Dessutom förekommer
* Alopeci
* Neurosyfilis

117
Q

Latent syfilis - symtom? Klinisk bild? TId?

A

En fas utan symtom!

Kallas olika utefter hur lång tid det gått från smittotillfället. Gör dock ingen praktiskt skillnad avsende symtom, men skillnad för smittspårning (tidig är allmänfarlig);

  • Tidig latent: <1år
  • Sen latent: >1 år
118
Q

Tertiär syfilis - symtom? Klinisk bild? TId?

A

“Sen syfilis” som kan angripa alla organ. Bara 40% av de med tidig latent syfilis får tertiär syfilis.

  • Kardiovaskulära besvär
  • Neurosyfilis
  • Syfilis i skelett/hud (sk benign syfilis); ex sadelnäsa
119
Q

Syfilis - utredning vid misstanke? Diagnostik i övrigt?

A

PRIMÄR SYFILIS: PCR från chanker

I ÖVRIGT, OSPECIFIKA TESTER (ospeficika AK): Dessa används bara för att följa behandlingssvar.

  • VDRL (venereal disease research laboratory test): för att monitorera behandling. Svarars i titrar. Dåligt test, men kan alltså kvantifieras
  • RPR

SPECIFIKA SYFILISTESTER:

  • Architect: screening för syfilisantikroppar. Vid gravida och blodgivare.
  • Liaison (=CLIA / treponema screen) [det vi gör i VGR]
  • TPPA (treponema pallidum particle agglutination test)
  • Lues IgM (ELISA)

(viktigt att komma ihåg att antikroppsnivåer inte är kopplade till sjukdomsaktivitet)

  • CSF-analys vid neurosyfilis

Man brukar säga att positivt utfall i 2 olika tester krävs för säker serodiagnos.

120
Q

Du träffar en pat där du misstänker primär syfilis. Hur diagnosticerar du?

A

Sårsekret för PCR

Serologi - dock är man seronegativ <3v.

121
Q

Nämn 2 lägen där syfilistester kan vara falskt positiva?

A

“Akut” - Vid pågående inflektionssjukdom, ex mono. Även vid graviditet

“Kroniskt” - vid kollagenoser. Även hos friska i vissa fall

122
Q

Syfilis - behandling? När är behandling indicerad?

Övriga åtgärder?

A

[Specialist]

Benzatinpenicillin - 1-3 doser im, en gång per vecka.
Behandlingsindikationerna är vida pga ingen säker markör för utläkning, och ingen resistentutveckling har setts.

Allmännfarlig sjukdom = anmälan + smittspårning
Info om kondom
Uppföljning av serologi var 3e månad i 1 år.

123
Q

Du behandlar en patient för primär syfilis och har precis administrerat behandling. Patienten utvecklar efter några timmar ännu fler hudutslag, feber och huvudvärk. Två differentialdiagnoser?

A
  1. Läkemedelsreaktion
  2. Jarisch-Herxheimers reaktion: vanlig reaktion med dessa symtom, vid behandling av tidig syfilis.
124
Q

Vad gör du för att undvika Jarisch-Herxheimers reaktion?

A
  1. Informerar om den före behandling
  2. Kan förebygga med pc och NSAID
125
Q

Vad fyller indelning i TIDIG och SEN syfilis för syfte?

A

Mest avseende smitta, man är avsevärt mindre smittsam efter 1 år. Smittspårar inte efter 1 år.

126
Q

Syfilis - uppföljning efter insatt behandling?

A

Följ VDRL - titern ska sjunka.
Uppgiven partner följs också, i 4 mån (eller 6 mån om intag av antibiotika, pga antibiotika kan påverka serologin)

127
Q

Du ska avsluta en patients syfilisbehandling, som har skett med gott resultat. Vad är smart att göra?

A

Skicka ett brev till pat med information om

  • vilken behandling som getts
  • alla provsvar och deras utveckling.

Detta är bra om pat någon gång söker ny vårdgivare, eller någon gång lämnar ny syfilisserologi!

128
Q

Genitala sår kan delas upp i veneriska och icke-veneriska. Ge 2 exempel från varje kategori?

A

VENERISKA

  • Syfilis
  • Genital herpes
  • Lymfogranuloma venerum

ICKE-VENERISKA:

  • Balanit / vulvit
  • Aftae
  • Mb. Bechet
  • Fixed drug eruption
  • Pemfigus
  • Paget
  • Cancer
129
Q

Ospecifik vulvit / balanit - vad är det? Orsak? Klinik?

A

En typ av irritationseksem på ollon/vulva. Yttrar sig som små rödflammiga prickar/rodnad etc. Ofta torrt, kliande. Varierar i utseende från dag till dag.

Orsaken är ofta överdriven hygien. Kan också vara;

  • Lokalbehandling (ex antimykotika)
  • Friktion
  • etc.
130
Q

Du misstänker ospecifik vulvit/balanit hos en patient. Hur utreder du?

A

Anamnes - finns atopi? Finns seborroiska eksem? Finns psoriasis?
Symtom hos partner (STI?)
Läkemedel?
Ny lokalbehandling?

Hudstatus - inkl hårbotten, för ddx.

Gynekologisk undersökning

131
Q

Ospecifik vulvit / balanit - behandling?

Vad är viktigt innan behandling startas?

A
  1. Eliminera irriterande faktor, tvätta mindre, mindre tvål etc
  2. Mjukgörande
    2 .Lokalsteroid - ev med antimykotisk tillsats

Innan farmakologisk behandling viktigt att ha tänkt igenom STI-diagnoser, så man inte missar nåt!

132
Q

Du har behandlat en ospecifik vulvit / balanit hos en patient, men det verkar inte gå över. Vad bör göras?

A

Tänk diffdiagnostiskt.
Dessutom bör kontaktallergi uteslutas - epicutantest.

133
Q

Aftae - vad är det? Orsak?

A

En typ av blåsa/sår som ofta förekommer i munslemhinna, men som också kan förekomma genitalt.

Etiologin är okänd, men man ser en ökad prevalens vid inflammatoriska tillstånd samt HIV.

134
Q

Genital aftae - vilka drabbas? Klinik?

A

Drabbar typiskt unga kvinnor - ofta innan sexualdebut.

Ger mycket smärtsamma sår + feber + lymfadenopati
Såren är ofta stora och lite fibrinbelagda.

135
Q

Genital aftae - diagnostik? Behandling?

A

Inget särskilt test finns. Klinik. Blir en typ av uteslutningsdiagnos, för viktigt att först utesluta ex herpes och syfilis. Ofta tar man dessutom biopsi, utan napp.

BEHANDLING:

  1. Kortison lokalt, ofta klass 2-3
  2. Steroider PO
  3. Starkare immunmodulerare
136
Q

Bechets sjukdom - vad är det? Orsak. Vilka drabbas?

A

En vaskulitsjukdom som kan drabba kärl i alla storlekar.
Etiologi okänd.

Förekommer hos ca 5/100 000. Könsneutralt.
Vanligare hos de från medelhavsområdet samt Japan.

137
Q

Bechets sjukdom - definition? Hur ställs diagnosen?

A
  1. Aftösa sår i munslemhinna, minst 3 tillfällen på 1 år
  2. Minst 2 av;
  • Positivt patergitest
  • Hudmanifestationer
  • Ögoninflammation
  • Genitala aftösa sår
138
Q

Vad är en fixed drug eruption?

A

En hudmässig reaktion som upkommer på grund av läkemedel - på samma plats varje gång läkemedlet intag. Vanligare på vissa ställen på kroppen - som penis.
Typ IV-reaktion

Kan se olika ut - utslag/sår/blåsa etc.

Vanligaste läkemedel är;

  • NSAID
  • Doxycyklin
  • Trimetroprim
  • Dapson
  • Karbamazepin
139
Q

En patient söker dig för genitalt sår. Om du inte kommer så långt på anamnes och status - vilka prover bör tas? (5)

A

* Baktodling

* PCR HSV

* PCR lues

* Ev syfilisserologi

* Px med frågeställning cancer

140
Q

Perianal streptokockinfektion - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

“Stjärtfluss” - en infektion av GAS som oftast drabbar barn. Infektionen är belägen perianalt, och ibland även genitalt.

141
Q

Perianal streptokockinfektion - symtom? Typisk klinik?

A

En infektion perianalt och ofta även genitalt, som är

  • Rodnad
  • Smärtande
  • Väl avgränsad.

Vanligt med obstipation som komplikation.

142
Q

Perianal streptokockinfektion - utredning vis misstanke? Behandling

A

Snabbtest för GAS perianalt.

Behandlas med penicillin

143
Q

Lichen ruber planus - vad är det? Orsak?

A

En autoimmun kroniskt inflammatorisk sjukdom som drabbad hud och/eller slemhinnor. Beror på autoreaktiva T-celler, men mer än så vet man inte.

Kallas också lichen planus / lichen ruber

144
Q

Lichen ruber planus - vilka drabbas?

A

Förekommer hos <1% av befolkningen. Ffa vuxna! (>40åå)
Genetisk komponent.

Kan utlösas av

* Läkemedel;

  • Guldinjektion (RA)
  • betablockare
  • HCT

* Stress
* Försvagad hudbarriär

145
Q

Lichen ruber planus - symtom? Typisk klinik?

A

Typiskt är

  • Hudlesioner som är rödlila, polygonala, glänsande och kliande. Ffa på handleder
  • Mer eller mindre såriga
  • Vita beläggningar oralt och genitalt (ex Wickhams striae)
  • Nagelförändringar (ex onychia punctata)

Uppvisar ofta köbnerfenomen.

Det finns en erosiv form som kan leda till strikturer.

Sammantaget genitalt syns i slemhinnan: erosioner/retikulära stråk, glansigt erytem, polygonala papler.

146
Q

Lichen ruber planus - utredning vid misstanke?

A

Klinik.

Biopsi för PAD

147
Q

Lichen ruber planus - behandling?

A

(Självläker i regel inom 1-2 år)

STANDARDBEHANDLING:

  • Steroider grupp 3 i 2v
  • Mjukgörande

ÖVRIGT

  • Ljusbehandling
  • Systemisk steroidbehandilng
148
Q

Lichen ruber planus - är det farligt?

A

Läker oftast av sig självt. Det farliga är den erosiva varianten! Kan läka med strikturer.

149
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - vad är det? Orsak?

A

Ett autoimmunt tillstånd med okänd etiologi, som artar sig i form av hypopigmentering, atrofi och hudförstramning genitalt.

150
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - vilka drabbas?

A

Totalt 1/1000 per år.

Klart vanligast hos kvinnor (6-10X) 40-60åå, men kan drabba vem som helst.

Genetisk komponent.
I övrigt samsjuklighet med hypotyreos! Även andra autoimmuna tillstånd.

151
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - symtom? Typisk klinik?

A

GENITALT FÅR MAN;

  • Hypopigmentering och atrofi: huden blir vitaktig och skör. På sikt atrofi av yttre genitalia (ex labia majora)
  • Lichenifierade plack (anogenitalt)
  • Blödningar

LEDER TILL:

  • Klåda, ffa nattetid
  • Dysuri
  • Dyspareuni
  • Fimosis
  • Obstipation

Kan också förekomma extragenitalt (<20% av fallen - typ bara kvinnor)
I så fall på BÅLEN - hypopigmenterad och tunn hud. Kliar oftast inte.

152
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - utredning vid misstanke?

A

Klinik.

Biopsi för PAD

153
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - behandling?

A

Om barn drabbas kan det självläka. I övrigt ofta svårbehandlat. Man försöker med;

* Undvik irritation
* Mjukgörande kräm
* Kortisonkräm grupp IV, 3 mån, nedtrappande schema (VIKTIGT ATT BARA TA PÅ ENGAGERAT OMRÅDE)
* Lokal östrogenbehandling om postmenopausal.

154
Q

Lichen sclerosus et atrophicus - du ska avsluta behandlingen hos en patient. Vad är viktigt att tänka på?

A

Dessa patienter har 4-5% ökar risk för SCC på 10 år. Viktigt att pat söker om tecken på cancer;

  • Sår som inte läker 3v
  • Nytillkommen förhårdnad
  • Klåda som ej svarar på behandling.
155
Q

Genitala eksem - nämn 4 olika typer. Vad är vanligast?

A

* Kontakteksem, delas upp i

  • Traumiterativt - VANLIGAST
  • Allergiskt

* Atopiskt

* Seborroiskt

* Lichen simplex (riveksem) - VANLIGT

156
Q

Nämn 3 saker sm kan ge allergiskt kontakteksem genitalt?

A

* Tvål - ex parfym/konserveringsmedel

* Krämer/salvor - ex parfym, konserveringsmedel etc

* Kondomer (ej latex - ger en typ 1-reaktion)

157
Q

Allergiskt kontakteksem genitalt - utredning? behandling?

A

Utreds med epikutantest

Behandling: undvik utlösande faktorer. Ev lokal steroid.

Dessutom: hygienråd för att undvika återfall (predisponeras av atopiska eksem, traumiterativa eksem etc)

158
Q

Lite grovt - hur kan man skilja på ospecifik balanit/vulvit etc och kontaktallergiskt eksem?

A

Kontaktallergiska eksem ger rodnad och fjällnad som ofta är mer påtaglig än de diskreta fynden vid ospecifik infl.

159
Q

Lichen simplex - vad är det? Orsak?

A

Kallas också Neurodermit.

= riveksem.

En lichenifiering (förtjockning och förgrovning av huden) utan bakomliggande hudsjukdom - orsakat av rivning.

Därmed vanligare hos atopiker, de med sänkt klådtröskel samt de med emotionell stress.

Klådcirkeln förvärrar.

160
Q

Lichen simplex / neurodermit - behandling?

A

Stoppa klådcirkeln!

* Grupp 3-steroid begränsad tid
* Ev sederande antihistamin tn

Viktigt att följa upp!

161
Q

Lichen simplex / neurodermit - du följer upp en patient du behandlar. Behandlingen verkar inte ha haft någon effekt. Vad gör du?

A

Väldigt vanligt med recidiv pga fortsatt kliande.

Dock måste jag någonstans börja överväga allergiskt kontakteksem också!

162
Q

Vad är detta?

A

Kondylom

163
Q

Vad är detta?

A

Neurodermit. Riven förtjockad lite lilaaktig hud.

164
Q

Vad är detta?

A

Psoriasis

165
Q

Vad är detta?

A

Ospecifik vulvit

166
Q

Vad är detta?

Funnits ganska länge. Fast och hård.

A

Peniscancer

167
Q

Vad är detta?

A

Mollusker

168
Q

Vad är detta?

A

Ospecifik balanit

169
Q

Vad är detta?

A

Genital herpes

170
Q

Vad är detta?

A

Lichen sclerosus et atrophicus

171
Q

Vad är detta?

A

Kaposi sarkom

172
Q

Vad är detta?

Funnits ca 6 mån. Hård

A

Vulvacancer

173
Q

Vad är detta?

kliar

A

Skabbnodulus

174
Q

Vad är detta?

A

Allergiskt kontakteksem

175
Q

Vad är detta?

A

Kondylom

176
Q

Vad är detta?

Hård, oöm

A

Hård chanker = primär syfilis

177
Q

Vad är detta?

Barn. Kort anamnes (dagar)

A

Stjärtfluss

178
Q

Vad är detta?

A

Genitalt nevus

179
Q

Vad är detta?

A

Genital herpes

180
Q

Vad är detta?

A

Sekundär syfilis

181
Q

Vad är detta?

A

Lichen ruber planus.

(Retikulära stråk)

182
Q

Vad är detta?

A

Genital herpes - primärinfektion

183
Q

Vad är detta?

A

Extragenital lichen sclerosus et atrophicus. På bål. Kliar ibland. Tunn hypopigmenterad hud.

184
Q

Vad är detta?

A

Hård chanker. Syflis

185
Q

Vad är detta?

A

Lichen sclerosus et atrophicus

186
Q

Vad är detta?

Immunsupprimerad pat.

A

Kaposi sarkom

187
Q

Vad är detta?

20 år. Ca 10 dagars anamnes. Vätskat lite

A

Bullös impetigo. På g att läka ut.

188
Q

Vad är detta?

A

Genital herpes

189
Q

Vad är detta?

A

Lichen ruber planus (retikulära stråk)

190
Q

Vad är detta?

Haft några månader

A

Kondylom

191
Q

Vad är detta?

A

Lichen sclerosus et atrophicus

192
Q

Vad är detta?

A

Genitalt malignt melanom

193
Q

Vad är detta?

A

Genital herpes (glutealt)

194
Q

Vad är detta?

A

Hård chanker. Syfilis