Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Dermatologi & Venereologi > Ben- och fotsår > Flashcards

Ben- och fotsår Flashcards

1
Q

Bensår - definition?

A

Ett sår nedom knäet
…som ej läkt på 6v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

InBensår kan delas in i olika typer. Vilka? Vad är vanligast?

A
  • *CIRKULATORISKA**
    1. Venösa bensår (50-60%)
    2. Arteriella (ca 20%)
    3. Blandsår

INFLAMMATORISKA
MALIGNITET
NEUROPATISKA

Dessutom kan såren egentligen vara

  • Tumör
  • Infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge 3 exempel på “ovanliga bensår”?

A
  • Leukocytoklastisk nekrotiserande vaskulit
  • Pyderma gangrenosum
  • Nekrobiosis lipoidica
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Bensår - generell utredning?

A
  1. ANAMES
    - Debut, förlopp, duration etc etc
    - Förbättrande och förvärrande faktorer
    - Smärta; vid lyft? Benkramper i vila? Vid ansträngning? Vilosmärta? Nattlig vilosmärta?
    - Svullnad/ödem

BAKGRUND

  • Fysisk aktivitet
  • Kontaktallergi?
  • Infektion?
  • Tid varicieopererad?
  • Tid DVT?
  • Diabetes?
  • Rökning?
  • Metabol sjukdom
  • Tidigare sår?
  1. STATUS
    - Lokalstatus: finns nekros? Granulationsvävnad? Fibrin?
    - Pittingödem? Varicier?
    - Omgivande eksem?
    - Pigmentinlagringar?
    - Kall fot?
  • Palpera pulsar
  • Kärlåterfyllnad
  1. SPECIFIK UNDERSÖKNING
    - Ankeltryck & ABI
    - Doppler
    - Tåtryck
    - Angiografi
  • Biopsi
  • Odling, om misstanke om infektion!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är syftet med en venduplex?

A

Kartlägga flödet i benens vensystem

Bedöma klaffkompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bensår - generell behandlingsprincip?

A

SÅRET: Debridera. Håll rent

SÅRKANTER: Skydda med zinksalva / silikonfilm (Cavilon)

ÖDEM: Om ödem, behandla med linda/kompression. Kom ihåg absorberande förband

INFEKTION: Behandla ev infektion

OMLÄGGNING: Lägg om såret väl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Du har lagt om ett bensår på en patient. När är det lämpligt att planera för ny omläggning?

A

Om några dagar.

2-3ggr per vecka brukar bli bäst!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 2 saker som kan användas för att minska ödem vid samtidigt bensår. När kan respektive användas?

A

BINDA

  • lågelastisk: kan ha hela tiden
  • Högelastisk: bara dagtid. Bara om ABI >0,8

PUMPSTÖVEL

(kompressionsstrumpor används profylaktiskt, men inte vid bensår)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Venöst bensår - definition?

A

Sår distalt om knäleden, som inte läkt på 6v

…och som bedöms orsakas av venös dysfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Venöst bensår - patofysiologi?

A

Klaffskada (ex DVT etc) eller annan förutsättning
> ökat tryck i venerna

LEDER TILL:

  1. Kapillärt läckage > vätska, proteiner och blodceller i vävnaden = inflammation
  2. Ödem > huden spänns ut = sämre barriärfunktion = lättare att få sår
  3. Sämre cirkulation = hypoxi = skada.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Venöst bensår - hur vanligt är det?

A

Drabbar 1% av befolkningen. Vanligare hos äldre.

Vanligaste typen av bensår!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Venöst bensår - typisk klinisk bild avseende såret?

A

Läker väldigt långsamt eller inte alls.
Vanligast vid mediala malleolen
Ofta pga mindre trauma mot huden.

  • Solitärt.
  • Ytligt, stort, oregelbundet
  • Fibrinbelagt, vätskande

* Omgivande eksem runt såret

* Pittingödem

Ev:
* Atrophie blanche
* Sklerotisering
* Hyperpigmenteringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Venöst bensår - symtom utöver såret?

A

* Smärta - minskar när man lyfter upp benet i högläge

* Tyngs och tryckkänsla i benet

* Bensvullnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Venöst bensår - hur ställs diagnosen?

A

Förekomst av bensår med dess kriterier (distalt om knäled, funnits minst 6v)
samt bekräftad venös insuff (doppler)

Generellt blir det

  1. Anamnes
  2. Status - tecken till venös insuff som ödem, hyperpigmentering
  3. Doppler. ABI.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Venös insufficiens - klassifikation?

A

C0-C6

0: Inga tecken till venös sjukdom

1: Teleangiektasier
2: Varicier (= >3mm)

3: Ödem
4: Pigmentering, eksem, annan hudpåverkan

5: Venöst sår - läkt
6: Venöst sår - aktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Venöst bensår - behandling?

A
  1. Ta ställning till om kirurgisk åtgärd är aktuell. Behandla ev bakomliggande orsak
  2. Minska ödem - Detta förvättrar mikrocirkulation, minskar ödem och ökar venöst återflöde.
    - kompression / pumpstövel
    - högläge
    - muskelpump
    Dokumentera för att följa utveckling. Foton med linjal.
  3. God omläggning
    Fuktighetsbevarande lokalbehandling
    Stora sår = överväg trspl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Arteriellt bensår - definition? Orsak?

A

Distalt sår med ankeltryck <50 mm Hg

Beror alltså på arteriell insufficiens - vilket i sin tur oftast beror på ateroskleros!
= otillräcklig blodförsörjning

Samma patofysiologi som KKI och claudicatio intermittens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Arteriellt bensår - nämn 2 riskfaktorer?

A
  • Rökning
  • Metabol sjukdom (hypertoni, hyperlipidemi, diabetes)
  • Bristande fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Arteriellt bensår - klinisk bild?

A

Distalt sår / gangrän /ulceration. Typiskt lokaliserat till fotrygg eller tå.

I övrigt:

  • Kall, hårlös fot
  • Inga palpabla forpulsar
  • Långsam kärlåterfyllnad
  • Claudication intermittens > Kronisk kritisk ischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Arteriellt sår - hur ser såret typiskt ut?

A

Torrt, utstansat.
Svart nekros
Kan ev exponera underliggande sena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Arteriellt bensår - hur ställs diagnosen?

A

Typiskt förekomst av distalt sår / ulceration /gangrän
Samt sänkt ABI talande för arteriell problematik

Ofta blir det:

  1. Anamnes - riskfaktorer, nattlig smärta, claudicatio etc
  2. Status - inspektion, pulspalp, ABI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ABI - hur tas det? Vad är normalt? Vad är patologiskt?

A

Systoliskt ankeltryck / systoliskt armblodtryck.

0,9 - 1,3 = normalt

0,5-0,8 = Claudicatio intermittens
\<0,5 = Kronisk kritisk ischemi

(>1,3 = falskt förhöjt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Arteriellt bensår - behandling?

A

BEHANDLA BAKOMLIGGANDE PROBLEMATIK:
* Rökstopp! Fysisk aktivitet
* Farmaka - antihypertensiva + trombyl

SÅROMLÄGGNING: Håll torrt

KÄRLKIRURGI

  • Perkutan transluminal angioplastik
  • Bypass
  • Amputation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Diabetesfoten - förklara patofysiologin?

A

Diabetes ger kärlskador på både stora och små kärl, vilket leder till:

* Försämrad möjlighet till sårläkning

* Ökad benägenhet att få sår (pga neuropati);

  • Sensorisk neuropati: gör att man inte känner av sten i sko, skav etc etc
  • Motorisk: Försvagad muskulatur > deformiteter > felställningar > felbelsatningar
  • Autonom: Försämrad genomblödning + minskad sudomotorik = torr hud > sprickor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Diabetesfot - prevalens? Hur vanligt är det?

A

Ca 10% av alla ÄLDRE diabetespatienter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Diabetesfot - typisk klinik?

A
  • Sår som läker dåligt: allt från fina till nekrotiska
  • Ödem
  • Nedsatt sensibilitet och motorik
  • Muskelatrofi
  • Deformiteter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Diabetesfot - vanliga agens vid infektion?

A

S. Aureus
Strep

Gramnegativa stavar (proteus, E. Coli, pseudomonas)

Anaerober

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Du ska undersöka en diabetespatient som screening för diabetesfot. Hur undersöker du? (status)

A

HUD
- Sår? - Temp? - Torrhet? - Ödem?

KÄRL
- Temp? -Palpera pulsar - Ankeltryck - Kapillär återfyllnad

NERVER:

  • Sens (monofilament, stämgaffel) - Motorik (ROM, styrka, reflexer)
  • Muskelatrofi?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Diabetesfot - när är det aktuellt att odla? Hur gör du?

A

Vid sår där klinisk misstanke på infektion finns. Det viktigaste är då att bedöma förekomst av resistenta bakterier!

Rengör så nogrannt som möjligt - ta sedan prov från sårets djupaste del. Annars ofta kontamination.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Diabetesfot - behandling?

A

BEHANDLA BAKOMLIGGANDE PROBLEMATIK:

  • Bättre metabol kontroll
  • Fysisk aktivitet, kost etc

SÅRBEHANDLING

  • Såromläggning
  • Antibiotika om infektionsmisstanke
  • Smärtlindring

LÅNGT GÅNGET:

  • Försök till arteriell revaskulariseirng
  • Amputation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Diabetesfot - val av antibiotika vid infektion?

A

Ex klindamycin.

Djupare = kirurgisk intervention krävs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Nekrobiosis lipoidica - vad är det? Orsak?

A

En hudinflammation som ger fläckar och ev sår-ulceration på underbenens framsidor.

Inflammationen ger en förtjockning av blodkärlsväggar i huden (granulomatös inflammation). Inflammationen ger dessutom fettinlagring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Nekrobiosis lipoidica - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Ovanligt.

Koppling till diabetes. 50% av de drabbade har diabetes. Dock är det bara 0,3% av diabetiker som får NL

Vanligare hos kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nekrobiosis lipoidica - symtom? Typisk klinisk bild?

A

* Röd-gula välavgränsade fläckar, oftast på underbenens framsidor
* Teleangiektasier
* Ibland sår > ulcerationer. Svårläkta

Oftast diabetiker!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Nekrobiosis lipoidica - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos. Biopsi om osäkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Nekrobiosis lipoidica - behandling?

A

SVÅRBEHANDLAT! Går dock ofta i spontan regress.

* Rökstopp
* Stödstrumpor

* Kortison intralesionellt (i sårkant)

* Ev kirurgi /laser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Pyoderma gangrenosum - vad är det? Orsak?

A

Ett smärtsamt nekrotiserande sår som uppstår genom en icke-infektiös neutrofil inflammation. Orsaken är okänd, men tros vara immunologisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Pyoderma gangrenosum - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Ovanligt, ca 1/100 000/år

50% av patienterna har annan autoimmun systemsjukdom (IDB; RA etc)
Lite vanligare hos kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Pyoderma gangrenosum - symtom? Typisk klinik?

A

Nekrotiserande sår - ofta på underben

  1. Börjar som papel/blåsa
  2. Progredierar snabbt till nekrotiserande sår;
    - Blåröd omgivning
    - Underminerade kanter
    - Bikakeliknande utseende
    - Mycket smärtsamt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Pyoderma gangrenosum - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos.
Fråga om andra autoimmuna tillstånd.

Utslut andra orsaker;

  • Anamnes
  • Status (ankeltryck, ödem etc)
  • Biopsi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Pyoderma gangrenosum - Behandling?

A

Viktigt med snabb behandling!

  • Behandla ev bakomliggande sjukdom

LITET SÅR: lokal / intralesionell steroid

MER UTBRETT: Systemiska steroider (/ Ciklosporin)

42
Q

Pyoderma gangrenosum - prognos?

A

Ganska god om tidig behandling!

Kan annars ge;

  • Utbredd ärrbildning
  • Kronisk smärta
43
Q
A
44
Q

Venöst bensår - nämn 3 riskfaktorer?

A

Varicier
Tid DVT / VTE

Kvinnligt kön

Ålder
Övervikt
Rökning
Immobilitet

45
Q

Av en stödstrumpa klass 1 och en klass 4 - vilken utöver mest kompression?

A

Klass 4, 50 mmHg
jämfört med
Klass 1; 15-24mm Hg

46
Q

Du ska linda ett ben med venös insuff och sår. Hur är bra att tänka?

A

Graderad kompression, som är högre ju längre distalt.

Ca 40 mm Hg vid ankel, 30 vid vad, 20 under knät.

47
Q

Du vill komprimera ben med venöst sår. När kan du använda högelastisk linda? lågelastisk?

Hur gör man med dessa lindor?

A

Högelastisk kräver ABI >0,8
Lågelastisk kräver ABI >0,6

Högelastisk: måste tas av till natten. Bra vid immobil pat.

Lågelastisk: kan vara på hela tiden: Bra vid mobil pat

48
Q

Nämn 4 kontraindikationer för behandling med pumpstövel?

A
  • Ödem på grund av hjärtsvikt - som alltså är otillräckligt behandlat
  • Pågående infektion (erysipelas)
  • Akut DVT
  • Patient med bypass (utan kirurgens godkännande)
49
Q

Du ska lägga om ett sår med förband. Det finns många sätt som blir bra, men vilka är de generella principerna?

A
  • Optimal läkning genom att hålla såret fuktigt och omgivande hur torr.
  • Lägg inte om för ofta. Tvätta i samband med omläggning.
  • Rent sår = lämna ifred så mycket som möjligt
50
Q

Du ska lägga om ett rent icke-vätskande sår.

Val av material?

Rimligt omläggningsintervell?

A

Sårskydd som ej fastnar - ex salvkompress (Jelonet) / silikonförband

En gång/vecka

51
Q

Du ska lägga om ett rent, vätskande sår

Val av material?

Rimligt omläggningsintervell?

A

God uppsugande förmåga - aquacel.
Ofta kör man aquacel innerst + polyuretan (allevyn) ytterst.

2-3ggr/v

52
Q

Du ska lägga om ett rent, fibrinbelagt sår

Val av material?

Rimligt omläggningsintervell?

A

Fibrinlösande förband - ex suprasorb (för att hålla fuktigt)

2-3 ggr/vecka

53
Q

Du ska lägga om ett nekrotiskt sår

Val av material?

Rimligt omläggningsintervell?

A

Först: debridera försiktigt med sax och pincett.
Därefter fuktighetsbevarande - Suprasorb (fuktig miljö stimulerar autolys)
Förutom vid distalt gangrän - då torr omläggning.

1-3 ggr/v

54
Q

Du ska lägga om ett orent, vätskande sår

Val av material?

Rimligt omläggningsintervell?

A

Ex jodförband. Eller ex sorbact
Ev omslag med ättiksyra / kaliumpermanagnat
(silcerförband, ex Aquacel Ag kan ge miljöpåverkan och resistensutveckling)

2-3 ggr/v

55
Q

Val av förband vid ett bensår som är…

  • Ödematöst och vätskande?
  • Fibrinbelagt
  • Infekterat?
  • Rent och torrt?
A

Ödematöst och vätskande: Behöver absorberande förband. Aquacel innerst och Curea ytterst

Fibrin: Suprasorb

Infekterat: Sorbact (bakteriebindande). Ev omslag med ättiksyra

Rent och torrt: Salvkompress

56
Q

Du ska lägga om ett sår. Vad gör du för att skydda sårkanterna?

A

Använder zink/cavilon

57
Q

Vad är VAC? Användningsområde? Hur funkar det?s

A

Vacuum assisted closure

= en undertrycksbehandling som dränerar och minskar ödem. Stimulerar dessutom granulationsvävnad och minskar antalet bakterier.
= ger totalt ökad blodgenomströmning, vilket förbättrar läkningen.

Bra vid venöst sår.

58
Q

Du ska debridera. Vad är syftet med detta? Vilka verktyg behöver du?

A

Fibrin är bra grogrund för infektion. Död vävnad kan dessutom dölja infektion och göra sårdjup svårbedömt.

Fuktig kompress, pincett, sax, ev sårslev

59
Q

Hur kan du kliniskt skilja mellan ett venöst och arteriellt bensår - grovt?

A

ARTERIELLT

  • Torrt
  • Utstansat utseende. Omgivande vävnad rella
  • Djupt, kan exponera underliggande senor
  • Omgivning: Ev nekroser, kall extremitet, hårlöst.

VENÖST

  • Vätskande. Ödem
  • Fibrinbelagt. Omgivande eksem
  • Ytligt, ofta mer oregelbundet utseende
  • Omgivning: Ödem, hyperpigmentering, dermatoliposkleros
60
Q

Blandsår - vad är det?

A

Ett sår pga samtidigt förekommande venös och arteriell problematik
= ödem + ev varicier
Och sänkt ABI

61
Q

Blandsår - behandling?

A

Kompressionsbehandling.

Dessutom behandling som venöst sår
+ som arteriellt sår.

62
Q

Vid vilka bensår bör man misstänka tumör?

A

Atypisk lokalisation
Atypiskt utseende

Kan vara svårt! Biopsi vid misstanke

63
Q

Vaskulitsår - typisk klinisk bild? Orsak?

A

Beror på en immunologisk reaktion där immunkomplex deponeras i kärlväggar.

  • ofta bilateralt
  • ofta palpabel purpura
  • ofta smärta
64
Q

Vaskulitsår - utredning vid misstanke? Behandling?

A

Biopsi.
Misstänk särskilt vid utlösande faktor (infektion, lkm, autoimmunitet)

Åtgärda ev utlösande faktor: Steroider!

65
Q

Hypertensivt sår - när ska man misstänka det? Kliniskt utseende? Hamdläggning?

A

Vid långvarig hypertoni.

Kraftigt smärtande sår, lite likt pyoderma gangrenosum med blålila kanter.

Biopsi för ddx.

Omläggning, smärtlindring. Ev hudtrspl.

(Ger mediahypertrofi > lumenförträngning)

66
Q
A
67
Q

Decubitus - vad är det?

A

Trycksår. = Ischemi pga tryck

68
Q

Nämn några kliniska tecken som gör att du ska misstänka att ett sår blivit infekterat?

A
  • Illaluktande
  • Ökad sekretion
  • Rodnad
  • Ödem
  • Fördröjd sårläkning
  • Nytillkommen/ökad smärta
69
Q

Infekterat sår - förklara skillnaden mellan

  • kontamination
  • kolonisation
  • infektion
A

Kontamination: bakterier där, men har inte etablerat sig

Kolonisation: bakterier har slagit sig ner > börjat föröka sig

Infektion: mikroorganismer invaderar kringliggande vävnad.

70
Q

Misstänkt sårinfektion - handläggning?

A

I första hand klinisk diagnos.

Svårt med odling etc.

Antibiotika om misstanke

71
Q

Du ser detta på en pat på din avd. Handläggning?

A

Ser ut som pseudomonas-sår

= Omläggning med ättiksyreomslag 15 min > sedan iodosorb.

72
Q

Du ser detta på en pat på din avd. Handläggning?

A

Ser ut som candida-infektion i sår.

Lufta
Antimikrobiell omläggning

73
Q

Misstänkt sårinfektion - hur behandlar du?

A

Rengör

  • kroppsvarmt vatten
  • mekanisk debridering
  • omslag med ättiksyra

Omläggning
- sorbact

Antibiotika

74
Q

Vad är detta?

A

Arteriellt bensår

75
Q

Vad är detta?

A

Diabetesfotsår

76
Q

Vad är detta?

A

Pyoderma gangrenosum

77
Q

Vad är detta?

A

Venöst bensår

78
Q

Vad är detta?

A

Pyoderma gangrenosum

79
Q

Vad är detta?

A

Vaskulitsår

80
Q

Vilket är statusfyndet?

A

Granulationsvävnad

81
Q

Vilket är statusfyndet?

A

Fibrin

82
Q

Vilket är statusfyndet?

A

Infektionstecken

83
Q

Vad är detta?

A

Venöst bensår

84
Q

Vad är detta?

A

Venöst bensår.

Fibrinbelagt och vätskande

85
Q

Vad är detta?

A

Nekrobiosis lipoica

86
Q

Vad är detta?

A

Arteriellt fotsår

87
Q

Vad är detta?

A

Venös insuff.

Hemosiderininlagring + vätskande + ödem

88
Q

Vad är detta?

A

Arteriellt bensår

89
Q

Vad är detta?

A

Nekrobiosis lipoica

90
Q

Vad är detta?

A

Pyoderma gangrenosum

91
Q

Vad är detta?

A

Venöst bensår

92
Q

Vad är detta?

A

Diabetesfotsår

93
Q

Vad är detta?

A

Vaskulitsår

94
Q

Vad är detta?

A

Arteriellt bensår

95
Q

Vad är detta?

A

Venös insuff.

Hemosiderininlagring

96
Q

Vad är detta?

A

Pyoderma gangrenosum

97
Q

Vad är detta?

A

Diabetesfotsår

98
Q

Vad är detta?

A

Nekrobiosis lipoica

99
Q

Vad är detta?

A

Venöst bensår

Fibrinbelagt, omgivande eksem

100
Q

Vad är detta?

A

Arteriellt fotsår

Dermatologi & Venereologi (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions