Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Dermatologi & Venereologi > Ben- och fotsår > Flashcards

Ben- och fotsår Flashcards

1
Q

Bensår - definition?

A

Ett sår nedom knäet
…som ej läkt på 6v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

InBensår kan delas in i olika typer. Vilka? Vad är vanligast?

A
  • *CIRKULATORISKA**
    1. Venösa bensår (50-60%)
    2. Arteriella (ca 20%)
    3. Blandsår

INFLAMMATORISKA
MALIGNITET
NEUROPATISKA

Dessutom kan såren egentligen vara

  • Tumör
  • Infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge 3 exempel på “ovanliga bensår”?

A
  • Leukocytoklastisk nekrotiserande vaskulit
  • Pyderma gangrenosum
  • Nekrobiosis lipoidica
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Bensår - generell utredning?

A
  1. ANAMES
    - Debut, förlopp, duration etc etc
    - Förbättrande och förvärrande faktorer
    - Smärta; vid lyft? Benkramper i vila? Vid ansträngning? Vilosmärta? Nattlig vilosmärta?
    - Svullnad/ödem

BAKGRUND

  • Fysisk aktivitet
  • Kontaktallergi?
  • Infektion?
  • Tid varicieopererad?
  • Tid DVT?
  • Diabetes?
  • Rökning?
  • Metabol sjukdom
  • Tidigare sår?
  1. STATUS
    - Lokalstatus: finns nekros? Granulationsvävnad? Fibrin?
    - Pittingödem? Varicier?
    - Omgivande eksem?
    - Pigmentinlagringar?
    - Kall fot?
  • Palpera pulsar
  • Kärlåterfyllnad
  1. SPECIFIK UNDERSÖKNING
    - Ankeltryck & ABI
    - Doppler
    - Tåtryck
    - Angiografi
  • Biopsi
  • Odling, om misstanke om infektion!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är syftet med en venduplex?

A

Kartlägga flödet i benens vensystem

Bedöma klaffkompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bensår - generell behandlingsprincip?

A

SÅRET: Debridera. Håll rent

SÅRKANTER: Skydda med zinksalva / silikonfilm (Cavilon)

ÖDEM: Om ödem, behandla med linda/kompression. Kom ihåg absorberande förband

INFEKTION: Behandla ev infektion

OMLÄGGNING: Lägg om såret väl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Du har lagt om ett bensår på en patient. När är det lämpligt att planera för ny omläggning?

A

Om några dagar.

2-3ggr per vecka brukar bli bäst!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 2 saker som kan användas för att minska ödem vid samtidigt bensår. När kan respektive användas?

A

BINDA

  • lågelastisk: kan ha hela tiden
  • Högelastisk: bara dagtid. Bara om ABI >0,8

PUMPSTÖVEL

(kompressionsstrumpor används profylaktiskt, men inte vid bensår)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Venöst bensår - definition?

A

Sår distalt om knäleden, som inte läkt på 6v

…och som bedöms orsakas av venös dysfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Venöst bensår - patofysiologi?

A

Klaffskada (ex DVT etc) eller annan förutsättning
> ökat tryck i venerna

LEDER TILL:

  1. Kapillärt läckage > vätska, proteiner och blodceller i vävnaden = inflammation
  2. Ödem > huden spänns ut = sämre barriärfunktion = lättare att få sår
  3. Sämre cirkulation = hypoxi = skada.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Venöst bensår - hur vanligt är det?

A

Drabbar 1% av befolkningen. Vanligare hos äldre.

Vanligaste typen av bensår!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Venöst bensår - typisk klinisk bild avseende såret?

A

Läker väldigt långsamt eller inte alls.
Vanligast vid mediala malleolen
Ofta pga mindre trauma mot huden.

  • Solitärt.
  • Ytligt, stort, oregelbundet
  • Fibrinbelagt, vätskande

* Omgivande eksem runt såret

* Pittingödem

Ev:
* Atrophie blanche
* Sklerotisering
* Hyperpigmenteringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Venöst bensår - symtom utöver såret?

A

* Smärta - minskar när man lyfter upp benet i högläge

* Tyngs och tryckkänsla i benet

* Bensvullnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Venöst bensår - hur ställs diagnosen?

A

Förekomst av bensår med dess kriterier (distalt om knäled, funnits minst 6v)
samt bekräftad venös insuff (doppler)

Generellt blir det

  1. Anamnes
  2. Status - tecken till venös insuff som ödem, hyperpigmentering
  3. Doppler. ABI.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Venös insufficiens - klassifikation?

A

C0-C6

0: Inga tecken till venös sjukdom

1: Teleangiektasier
2: Varicier (= >3mm)

3: Ödem
4: Pigmentering, eksem, annan hudpåverkan

5: Venöst sår - läkt
6: Venöst sår - aktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Venöst bensår - behandling?

A
  1. Ta ställning till om kirurgisk åtgärd är aktuell. Behandla ev bakomliggande orsak
  2. Minska ödem - Detta förvättrar mikrocirkulation, minskar ödem och ökar venöst återflöde.
    - kompression / pumpstövel
    - högläge
    - muskelpump
    Dokumentera för att följa utveckling. Foton med linjal.
  3. God omläggning
    Fuktighetsbevarande lokalbehandling
    Stora sår = överväg trspl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Arteriellt bensår - definition? Orsak?

A

Distalt sår med ankeltryck <50 mm Hg

Beror alltså på arteriell insufficiens - vilket i sin tur oftast beror på ateroskleros!
= otillräcklig blodförsörjning

Samma patofysiologi som KKI och claudicatio intermittens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Arteriellt bensår - nämn 2 riskfaktorer?

A
  • Rökning
  • Metabol sjukdom (hypertoni, hyperlipidemi, diabetes)
  • Bristande fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Arteriellt bensår - klinisk bild?

A

Distalt sår / gangrän /ulceration. Typiskt lokaliserat till fotrygg eller tå.

I övrigt:

  • Kall, hårlös fot
  • Inga palpabla forpulsar
  • Långsam kärlåterfyllnad
  • Claudication intermittens > Kronisk kritisk ischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Arteriellt sår - hur ser såret typiskt ut?

A

Torrt, utstansat.
Svart nekros
Kan ev exponera underliggande sena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Arteriellt bensår - hur ställs diagnosen?

A

Typiskt förekomst av distalt sår / ulceration /gangrän
Samt sänkt ABI talande för arteriell problematik

Ofta blir det:

  1. Anamnes - riskfaktorer, nattlig smärta, claudicatio etc
  2. Status - inspektion, pulspalp, ABI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ABI - hur tas det? Vad är normalt? Vad är patologiskt?

A

Systoliskt ankeltryck / systoliskt armblodtryck.

0,9 - 1,3 = normalt

0,5-0,8 = Claudicatio intermittens
\<0,5 = Kronisk kritisk ischemi

(>1,3 = falskt förhöjt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Arteriellt bensår - behandling?

A

BEHANDLA BAKOMLIGGANDE PROBLEMATIK:
* Rökstopp! Fysisk aktivitet
* Farmaka - antihypertensiva + trombyl

SÅROMLÄGGNING: Håll torrt

KÄRLKIRURGI

  • Perkutan transluminal angioplastik
  • Bypass
  • Amputation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Diabetesfoten - förklara patofysiologin?

A

Diabetes ger kärlskador på både stora och små kärl, vilket leder till:

* Försämrad möjlighet till sårläkning

* Ökad benägenhet att få sår (pga neuropati);

  • Sensorisk neuropati: gör att man inte känner av sten i sko, skav etc etc
  • Motorisk: Försvagad muskulatur > deformiteter > felställningar > felbelsatningar
  • Autonom: Försämrad genomblödning + minskad sudomotorik = torr hud > sprickor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Diabetesfot - prevalens? Hur vanligt är det?
Ca 10% av alla ÄLDRE diabetespatienter.
26
Diabetesfot - typisk klinik?
- Sår som läker dåligt: allt från fina till nekrotiska - Ödem - Nedsatt sensibilitet och motorik - Muskelatrofi - Deformiteter
27
Diabetesfot - vanliga agens vid infektion?
S. Aureus Strep Gramnegativa stavar (proteus, E. Coli, pseudomonas) Anaerober
28
Du ska undersöka en diabetespatient som screening för diabetesfot. Hur undersöker du? (status)
HUD - Sår? - Temp? - Torrhet? - Ödem? KÄRL - Temp? -Palpera pulsar - Ankeltryck - Kapillär återfyllnad NERVER: - Sens (monofilament, stämgaffel) - Motorik (ROM, styrka, reflexer) - Muskelatrofi?
29
Diabetesfot - när är det aktuellt att odla? Hur gör du?
Vid sår där klinisk misstanke på infektion finns. Det viktigaste är då att bedöma förekomst av resistenta bakterier! Rengör så nogrannt som möjligt - ta sedan prov från sårets djupaste del. Annars ofta kontamination.
30
Diabetesfot - behandling?
BEHANDLA BAKOMLIGGANDE PROBLEMATIK: - Bättre metabol kontroll - Fysisk aktivitet, kost etc SÅRBEHANDLING - Såromläggning - Antibiotika om infektionsmisstanke - Smärtlindring LÅNGT GÅNGET: - Försök till arteriell revaskulariseirng - Amputation
31
Diabetesfot - val av antibiotika vid infektion?
Ex klindamycin. Djupare = kirurgisk intervention krävs
32
Nekrobiosis lipoidica - vad är det? Orsak?
En hudinflammation som ger fläckar och ev sår-ulceration på underbenens framsidor. Inflammationen ger en förtjockning av blodkärlsväggar i huden (granulomatös inflammation). Inflammationen ger dessutom fettinlagring.
33
Nekrobiosis lipoidica - hur vanligt är det? Vilka drabbas?
Ovanligt. Koppling till diabetes. 50% av de drabbade har diabetes. Dock är det bara 0,3% av diabetiker som får NL Vanligare hos kvinnor.
34
Nekrobiosis lipoidica - symtom? Typisk klinisk bild?
\* Röd-gula välavgränsade fläckar, oftast på underbenens framsidor \* Teleangiektasier \* Ibland sår \> ulcerationer. Svårläkta Oftast diabetiker!
35
Nekrobiosis lipoidica - utredning vid misstanke?
Klinisk diagnos. Biopsi om osäkerhet.
36
Nekrobiosis lipoidica - behandling?
SVÅRBEHANDLAT! Går dock ofta i spontan regress. \* Rökstopp \* Stödstrumpor \* Kortison intralesionellt (i sårkant) \* Ev kirurgi /laser
37
Pyoderma gangrenosum - vad är det? Orsak?
Ett smärtsamt nekrotiserande sår som uppstår genom en icke-infektiös neutrofil inflammation. Orsaken är okänd, men tros vara immunologisk.
38
Pyoderma gangrenosum - hur vanligt är det? Vilka drabbas?
Ovanligt, ca 1/100 000/år 50% av patienterna har annan autoimmun systemsjukdom (IDB; RA etc) Lite vanligare hos kvinnor
39
Pyoderma gangrenosum - symtom? Typisk klinik?
Nekrotiserande sår - ofta på underben 1. Börjar som papel/blåsa 2. Progredierar snabbt till nekrotiserande sår; - Blåröd omgivning - Underminerade kanter - Bikakeliknande utseende - Mycket smärtsamt
40
Pyoderma gangrenosum - utredning vid misstanke?
Klinisk diagnos. Fråga om andra autoimmuna tillstånd. Utslut andra orsaker; - Anamnes - Status (ankeltryck, ödem etc) - Biopsi
41
Pyoderma gangrenosum - Behandling?
Viktigt med snabb behandling! - Behandla ev bakomliggande sjukdom LITET SÅR: lokal / intralesionell steroid MER UTBRETT: Systemiska steroider (/ Ciklosporin)
42
Pyoderma gangrenosum - prognos?
Ganska god om tidig behandling! Kan annars ge; - Utbredd ärrbildning - Kronisk smärta
43
44
Venöst bensår - nämn 3 riskfaktorer?
Varicier Tid DVT / VTE Kvinnligt kön Ålder Övervikt Rökning Immobilitet
45
Av en stödstrumpa klass 1 och en klass 4 - vilken utöver mest kompression?
Klass 4, 50 mmHg jämfört med Klass 1; 15-24mm Hg
46
Du ska linda ett ben med venös insuff och sår. Hur är bra att tänka?
Graderad kompression, som är högre ju längre distalt. Ca 40 mm Hg vid ankel, 30 vid vad, 20 under knät.
47
Du vill komprimera ben med venöst sår. När kan du använda högelastisk linda? lågelastisk? Hur gör man med dessa lindor?
Högelastisk kräver ABI \>0,8 Lågelastisk kräver ABI \>0,6 Högelastisk: måste tas av till natten. Bra vid immobil pat. Lågelastisk: kan vara på hela tiden: Bra vid mobil pat
48
Nämn 4 kontraindikationer för behandling med pumpstövel?
- Ödem på grund av hjärtsvikt - som alltså är otillräckligt behandlat - Pågående infektion (erysipelas) - Akut DVT - Patient med bypass (utan kirurgens godkännande)
49
Du ska lägga om ett sår med förband. Det finns många sätt som blir bra, men vilka är de generella principerna?
- Optimal läkning genom att hålla såret fuktigt och omgivande hur torr. - Lägg inte om för ofta. Tvätta i samband med omläggning. - Rent sår = lämna ifred så mycket som möjligt
50
Du ska lägga om ett rent icke-vätskande sår. Val av material? Rimligt omläggningsintervell?
Sårskydd som ej fastnar - ex salvkompress (Jelonet) / silikonförband En gång/vecka
51
Du ska lägga om ett rent, vätskande sår Val av material? Rimligt omläggningsintervell?
God uppsugande förmåga - aquacel. Ofta kör man aquacel innerst + polyuretan (allevyn) ytterst. 2-3ggr/v
52
Du ska lägga om ett rent, fibrinbelagt sår Val av material? Rimligt omläggningsintervell?
Fibrinlösande förband - ex suprasorb (för att hålla fuktigt) 2-3 ggr/vecka
53
Du ska lägga om ett nekrotiskt sår Val av material? Rimligt omläggningsintervell?
Först: debridera försiktigt med sax och pincett. Därefter fuktighetsbevarande - Suprasorb (fuktig miljö stimulerar autolys) Förutom vid distalt gangrän - då torr omläggning. 1-3 ggr/v
54
Du ska lägga om ett orent, vätskande sår Val av material? Rimligt omläggningsintervell?
Ex jodförband. Eller ex sorbact Ev omslag med ättiksyra / kaliumpermanagnat (silcerförband, ex Aquacel Ag kan ge miljöpåverkan och resistensutveckling) 2-3 ggr/v
55
Val av förband vid ett bensår som är... - Ödematöst och vätskande? - Fibrinbelagt - Infekterat? - Rent och torrt?
Ödematöst och vätskande: Behöver absorberande förband. Aquacel innerst och Curea ytterst Fibrin: Suprasorb Infekterat: Sorbact (bakteriebindande). Ev omslag med ättiksyra Rent och torrt: Salvkompress
56
Du ska lägga om ett sår. Vad gör du för att skydda sårkanterna?
Använder zink/cavilon
57
Vad är VAC? Användningsområde? Hur funkar det?s
Vacuum assisted closure = en undertrycksbehandling som dränerar och minskar ödem. Stimulerar dessutom granulationsvävnad och minskar antalet bakterier. = ger totalt ökad blodgenomströmning, vilket förbättrar läkningen. Bra vid venöst sår.
58
Du ska debridera. Vad är syftet med detta? Vilka verktyg behöver du?
Fibrin är bra grogrund för infektion. Död vävnad kan dessutom dölja infektion och göra sårdjup svårbedömt. Fuktig kompress, pincett, sax, ev sårslev
59
Hur kan du kliniskt skilja mellan ett venöst och arteriellt bensår - grovt?
ARTERIELLT - Torrt - Utstansat utseende. Omgivande vävnad rella - Djupt, kan exponera underliggande senor - Omgivning: Ev nekroser, kall extremitet, hårlöst. VENÖST - Vätskande. Ödem - Fibrinbelagt. Omgivande eksem - Ytligt, ofta mer oregelbundet utseende - Omgivning: Ödem, hyperpigmentering, dermatoliposkleros
60
Blandsår - vad är det?
Ett sår pga samtidigt förekommande venös och arteriell problematik = ödem + ev varicier Och sänkt ABI
61
Blandsår - behandling?
Kompressionsbehandling. Dessutom behandling som venöst sår + som arteriellt sår.
62
Vid vilka bensår bör man misstänka tumör?
Atypisk lokalisation Atypiskt utseende Kan vara svårt! Biopsi vid misstanke
63
Vaskulitsår - typisk klinisk bild? Orsak?
Beror på en immunologisk reaktion där immunkomplex deponeras i kärlväggar. - ofta bilateralt - ofta palpabel purpura - ofta smärta
64
Vaskulitsår - utredning vid misstanke? Behandling?
Biopsi. Misstänk särskilt vid utlösande faktor (infektion, lkm, autoimmunitet) Åtgärda ev utlösande faktor: Steroider!
65
Hypertensivt sår - när ska man misstänka det? Kliniskt utseende? Hamdläggning?
Vid långvarig hypertoni. Kraftigt smärtande sår, lite likt pyoderma gangrenosum med blålila kanter. Biopsi för ddx. Omläggning, smärtlindring. Ev hudtrspl. | (Ger mediahypertrofi \> lumenförträngning)
66
67
Decubitus - vad är det?
Trycksår. = Ischemi pga tryck
68
Nämn några kliniska tecken som gör att du ska misstänka att ett sår blivit infekterat?
- Illaluktande - Ökad sekretion - Rodnad - Ödem - Fördröjd sårläkning - Nytillkommen/ökad smärta
69
Infekterat sår - förklara skillnaden mellan - kontamination - kolonisation - infektion
Kontamination: bakterier där, men har inte etablerat sig Kolonisation: bakterier har slagit sig ner \> börjat föröka sig Infektion: mikroorganismer invaderar kringliggande vävnad.
70
Misstänkt sårinfektion - handläggning?
I första hand klinisk diagnos. Svårt med odling etc. Antibiotika om misstanke
71
Du ser detta på en pat på din avd. Handläggning?
Ser ut som pseudomonas-sår = Omläggning med ättiksyreomslag 15 min \> sedan iodosorb.
72
Du ser detta på en pat på din avd. Handläggning?
Ser ut som candida-infektion i sår. Lufta Antimikrobiell omläggning
73
Misstänkt sårinfektion - hur behandlar du?
Rengör - kroppsvarmt vatten - mekanisk debridering - omslag med ättiksyra Omläggning - sorbact Antibiotika
74
Vad är detta?
Arteriellt bensår
75
Vad är detta?
Diabetesfotsår
76
Vad är detta?
Pyoderma gangrenosum
77
Vad är detta?
Venöst bensår
78
Vad är detta?
Pyoderma gangrenosum
79
Vad är detta?
Vaskulitsår
80
Vilket är statusfyndet?
Granulationsvävnad
81
Vilket är statusfyndet?
Fibrin
82
Vilket är statusfyndet?
Infektionstecken
83
Vad är detta?
Venöst bensår
84
Vad är detta?
Venöst bensår. Fibrinbelagt och vätskande
85
Vad är detta?
Nekrobiosis lipoica
86
Vad är detta?
Arteriellt fotsår
87
Vad är detta?
Venös insuff. Hemosiderininlagring + vätskande + ödem
88
Vad är detta?
Arteriellt bensår
89
Vad är detta?
Nekrobiosis lipoica
90
Vad är detta?
Pyoderma gangrenosum
91
Vad är detta?
Venöst bensår
92
Vad är detta?
Diabetesfotsår
93
Vad är detta?
Vaskulitsår
94
Vad är detta?
Arteriellt bensår
95
Vad är detta?
Venös insuff. Hemosiderininlagring
96
Vad är detta?
Pyoderma gangrenosum
97
Vad är detta?
Diabetesfotsår
98
Vad är detta?
Nekrobiosis lipoica
99
Vad är detta?
Venöst bensår Fibrinbelagt, omgivande eksem
100
Vad är detta?
Arteriellt fotsår

Dermatologi & Venereologi (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions