Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Dermatologi & Venereologi > Anatomi, patologi, fysiologi och grundläggande dermatologi > Flashcards

Anatomi, patologi, fysiologi och grundläggande dermatologi Flashcards

1
Q

Nämn 4 funktioner som huden har?

A

* Bibehåller vätskebalansen

* Skyddar (mot UV-strålning, infektioner, kemiska ämnen)

* Tillåter temperaturreglering

* Syntes av vitamin D

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur tjockt är epidermis?

A

Beror på hur mycket huden belastas = olika på olika kroppsdelar. Ögonlock 0,05mm, fotsulor 1,5mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 4 celltyper som finns i epidermis?

A

* Keratonicyt

* Melanocyt

* Langerhanscell

* Merkelcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är epidermis lager?

A

Från botten till toppen:

* S. basale

* S. spinosum

* S. granulosum

* S. lucidum

* S. corneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad händer i epidermis stratum basale?

A

Detta är stamcellslagret. Keratinocytstamceller föds här. 50% blir kvar, 50% vandrar uppåt i lagren mot hudytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är breslow?

A

En typ av malignitetsgradering för malignt melanom, som spelar stor roll för prognos. Avser det djup som man har malignt melanom (atypiska melanocyter), mätt från stratum granulosum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är skillnaden mellan desmosom och hemidesmosom?

A

Desmosom = koppling mellan 2 keratinocyter.

Hemidesmosom = koppling mellan keratinocyt och basalmembran (i stratum basale)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 3 saker som återfinns i stratum corneum?

A

Döda keratinocyter

Fett - fettlager omger de döda keratinocyterna

Talgkörtelöppningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilket av epidermis lager är viktigast för dess barriärfunktion?

Nämn ett krav för att denna barriärfunktion upprätthålls?

A

S. corneum. Står för 90% av barriären.

Om vattenhalten blir <10% spricker S. corneum, vilket rubbar barriären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur lång tid tar det från en keratinocyt att ta sig genom epidermis lager (från botten till toppen)?

A

Normalt 5-6 veckor.

Beror dock stort på hudens tjocklek. Ansikte ca 2v, Händer och fötter ca 2 mån.

[=grovt 2-8 veckor]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I vilket av hudens lager sitter melanocyterna?

A

S. basale. Har dendriter som sträcker sig upp i s. spinosum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är det fysiologiskt som avgör hur pigmenterad en hud är? Vad säger pigmenteringsgraden om sjukdomsrisk?

A

INTE antalet melanocyter - det är alltid samma. Utan antalet melanosomer, och dess storlek. Melanosomen är platsen för syntes, lagring och transport av melanin. De bildas av melanocyter, och transporteras sedan uppåt i hudlagren, längs melanocyternas dendriter.

Skyddar mot UV-strålning. Ju mer pigment = ju mindre risk för hudmalignitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Fitzpatrick?

A

En klassifikation av hudtyper - som utgår ifrån hur huden reagerar på solljus. 1-6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fitzpatrickklass?

A

6.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Fitzpatrickklass?

A

4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Fitzpatrickklass?

A

1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Fitzpatrickklass?

A

5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

I melanocytens kärna produceras två färgämnen. Vilka är det, och vilken färg ger respektive ämne?

A

Eumelanin: brun/svart

Feomelanin: röd/gul

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är efelider? Orsak?

A

Fräknar.

Kan orsakas av solljus. Ofta genetiskt betingad benägenhet att få fräknar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur skiljer sig patofysiologin bakom dessa två sjukdomar? Vilka är sjukdomarna? Vilken risk för malignt melanom har man vid dessa två tillstånd?

A

ALBINISM: beror på recessiv mutation i tyrosinasgen. Detta gör att man har kvar sina melanocyter, men de kan inte producera melanin. Eftersom att melanocyterna är kvar finns MM-risken kvar, och den blir väldigt hög, pga inget skydd mot UV-ljus.

VITILIGO: Beror på antikroppar mot melanocyter, som attackeras. Inga melanocyter kvar = kan inte utveckla MM i vitiligofläckarna (enligt en teori i alla fall)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken är den histologiska skillnaden mellan naevus och malignt melanom?

A

Naevus = cluster av melanocyter, avgränsat från annat. Melanocyterna har inget dendriter, och lite större kärnor än vanligt.

MM: Här tydligt invasiv växt, genom basalmembranet. Större grad atypi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dermis kan grovt delas in i 2 delar. Vilka?

A

Överst: papillära dermis.

Underst: retikulära dermis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nämn 5 generella saker/strukturer som återfinns i dermis?

A

* Celler

* Kärl
* Nerver

* Fibrer

* Grundsubstans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nämn 4 celltyper som återfinns i dermis?

A

* Fibroblaster

* Mastceller

* Immunceller - mastceller, makrofager, granulocyter, dendritceller, lymfocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken typ av fibrer dominerar dermis uppbyggnad? Funktion? Nämn en annan viktig typ av fibrer?

A

* Kollagen - utgör 70%. Står för stabiliteten.

* Elastin (2%). Ger elasticitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Nämn 3 viktiga saker som utgör dermis grundsubstans?

A

* Glukosaminoglykaner

* Hyaluronsyra

* Vatten (binds av de två ovanstående)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

I vilket av hudens lager är följande lokaliserat?

  • Talgkörtel?
  • Svettkörtel?
  • Hårfollikel?
  • Blodkärl?
A
  • Talgkörtel: i anslutning till hårstrå/hårsäck, i DERMIS
  • Svettkörtel: Börjar i retikulära dermis - sträcker sig upp till ytan
  • Hårfollikel: Från subcutis/dermis och upp
  • Blodkärl: dermis.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Definiera “adnex”. Vad ingår i hudens adnex? (5 saker)

A

En struktur som är belägen nära ett organ.

* Hår

* Talgkörtlar

* Eccrina svettkörtlar

* Apokrina svettkörlar

* Naglar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är skillnaden på eccrin och apokrin svettkörtel?

A

ECCRINA: små, tubulära körtlar som finns överallt på huden (men ffa där man svettas mer). Utsöndrar vatten > kyler kroppen genom avdunstning.

APOKRINA: Stora körtlar. Mynnar i talgkörtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Nämn 3 funktioner för vitamin D?

A
  • Ökar upptag av Calcium (under förutsättning att PTH finns)
  • Benuppbyggnad, skelettmineralisering, förhindrar bennedbrytning

(följande är effekter som KAN finnas - forskning pågår)

  • Motverkar uppkomst av cancerformer (bröst, prostata, kolon, uterus, pancreas)
  • Motverkar uppkomst av metabola sjukdomar (diabetes, hypertoni, kardiovaskulära)
  • Moverkar autoimmuna sjukdomar
  • Motverkar psykiska sjukdomar
  • Motverkar infektioner
31
Q

Hur får vi i oss D-vitamin?

A

På två olika sätt;

  • Dermalt, då epidermis exponeras för UVB-ljus
  • Via intag av föda/tillskott
32
Q

Nämn 3 typer av föda som innehåller vitamin D?

A
  • Äggula
  • Lever (fisk- / däggdjur-)
  • Fet fisk
  • Lättmjölk, mellanmjölk och margarin i Sverige (berikade)
33
Q

Hur mycket fet fick behöver man äta per dag för att tillgodose sitt VitD-behov? (som vuxen människa)

A

Ca 100g

34
Q

Beskriv hur hudens produktion av vitamin D går till?

A
  1. Epidermis träffas av UVB-ljus. Detta ljus kan inte penetrera djuprare än epidermis = har effekt där.
  2. Dihydrokolesterol (aka provitamin d3) i epidermis (s. basale och s. spinosum) omvandlas till PREvitaminD3 då det utsätts för UVB-ljus.
  3. Previtamin D3 genomgår termoisomerisering i huden mha värme, och omvandlas till Vitamin D3.
  4. Vit D3 förs extracellulärt > till blodbanan > binds av vitamin D-bindande protein.
35
Q

Nämn 6 faktorer som påverkar kutan produktion av VitD vid solning?

A

Det måste vara UVB. UVB finns bara på sommaren i Sverige (när UV-index är >3). Alltså påverkar:

  • Breddgrad
  • Säsong
  • Tid på dygn
  • Ozonlagrets tjocklek
  • Grad av luftföroreningar
  • Pigment: mörkhyade behöver <10X längre tid för samma produktion
  • SPF-användning
  • Kläder
  • Ålder
36
Q

Det går inte att intoxa på D-vit pga överdriven solning. Varför då?

A

Vid UVB-strålning omvandlas ju provitamin D3 –> previtamin D3, och sedan vidare –> Vitamin D3.

Vid överdriven exponering av UVB-strålar, så kommer UVB också att ha en effekt på intermediären previtamin D3, och göra att previtamin D3 omvandlas till andra ämnen, än vitamin D3.

37
Q

Hur lång tid tar det från solning till maximal nivå av D3 i blodet?

A

Ca 18h

38
Q

Du smörjer dig med solkräm (SPF8). Hur stor påverkan har detta på produktionen av D-vitamin?

A

SPF8 minskar enligt en studie produktionen med 97,5%

39
Q

I huden produceras vit D3, och genom föda kan vi få i oss vit D3 eller vit D2.
Vilken av dessa två former är “aktiv”?

A

D2 kan fås från växter - som svamp och tomat. Är samma sak som ergosterol.
D3 kan fåd från fisk, djur etc etc.

D3 är den aktiva formen, och D2 behöver alltså omvandlas till D3 för effekt.

40
Q

D3 är den form av D-vitamin som genomgår vidare omvandling. Hur sker detta?

A
  1. D3 omvandlas i levern till 25-OH-D
  2. 25-OH-D omvandas i njurarna till 1,25-dihydroxiD [calcitriol]
    Detta under förutsättning att tillräckliga PTH-nivåer finns, vilket stimulerar 1alfa-hydroxylas i njurarna.
  3. Calcitriol utövar systemisk effekt.
41
Q

Nämn 3 symtom på D-vitaminbrist?

A

Symtomen medieras av den hypocalcemi som uppstår - vilket kräver en D-vitaminbrist som pågått ett tag;

  • Parestesier
  • Muskelkramper,
  • CNS-symtom som kognitiv störning, depression och irritabilitet
  • Epilepsi
  • EKG-förändring med förlängd QT-tid
42
Q

Nämn 2 komplikationer som kan uppstå vid brist på Vitamin D?

A

Beror också på den hypocalcemi som uppkommer sekundärt;

* Osteomalaci - benförmjukning, smärtor pga spänning i periostet, muskelsvaghet samt frakturer. Hos barn (rakit) uppstår deformiteter pga mjukhet i de tillväxande benen (pga för dålig mineralisering)
Vid rakit ses felställningar som hjulbenthet/kobenthet, insjunken bröstkorg, deformerat bäcken. Stort huvud pga för sen fontanellslutning.

* Osteoporos

43
Q

Varför är det med ett blodprov bättre att mäta 25-OH-D än calcitriol?

A

Calcitriol har halveringstid på några timmar, jämfört med några veckor för 25-OH-D = mer stabil markör.

44
Q

Du granskar ett 25-OH-D på en patient. Vilket värde är normalt?

A

Omdebatterat.

[i nmol/l)

<25 är brist
>125 är potentiellt farligt

>50 är bra enligt svenska osteoporosförbundet.

45
Q

Vilka labprover är vettiga att ta vid misstänkt D-vitaminbrist?

A
  • 25-OH-D
  • S-Ca
  • Jon-Ca
  • PTH
  • Krea
46
Q

En patient frågar dig vilka typer av fisk man egentligen ska äta för att få D-vitamin. Vad säger du?

A

FET FISK

  • Lax
  • Sill
  • Tonfisk
  • Ål

(dessutom äggula, mjölk och margarin)

47
Q

Hur mycket vitamin D behöver man per dag?

A

Normalt: 10µg (400 IU)

Dubbelt om;
>75år
Begränsad solexponering och ej intag av fisk/DVitberikad mat.

48
Q

Hur mycket D-vitamin kan man stoppa i sig per dag, utan risk?

Kan man intoxa? Vad händer isf?

A

<10X rekommenderad daglig dos är helt ok, alltså <100µg / 4000IU. Lite lägre för barn.

Man rekommenderar dock inte detta pga bristande forskning.

Intox kan förekomma, men är extremt ovanligt. Kräver långvarigt högt bruk av substitut. Ger då hyåercalcemi.

49
Q

Nämn 3 symtom på akut D-vitaminintox?

A
  • Kramper, svaghet
  • Illamående, kräkning
  • Aptitlöshet
  • Huvudvärk
  • Polydipsi, polyuri
50
Q

Hur mycket ska man sola för att tillgodose sitt D-vit-behov?

A

Man brukar säga;

25% av kroppsytan, 15 minuter mitt på dagen - om man inte aktivt solar. Om man aktivt solar räcker det med 3-8 minuter (hudtyp 3) eller <2 minuter för hudtyp 1.

51
Q

Nämn 5 patientgrupper som har större risk för Vitamin D-brist?

A

* Bristande dermal produktion:

  • Mörkhyade, beslöjade
  • De som sällan vistas i solen
  • Äldre

* Bristande intag per os

  • Veganer
  • Malabsorption

Övrigt;
- Överviktiga (pga fettlöslig vitamin = stannar i fettvävnad och når inte blodet)

52
Q

För produktion av D3 i huden krävs alltså UVB-strålning. Vilken våglängd har detta ljus?

Hur skiljer UVB-ljus från UVA-ljus?

A

Runt 300nm

Från lägst våglängd till högre:
200-290: UVC
290-320: UVB
320-400: UVA
>400: Synligt ljus

(290-320nm)

53
Q

Vad spelar det egentligen för roll vilken våglängd ljus har?

A

Ju kortare våglängd, ju mer energiinnehåll per foton.

Högre energimängd innebär större risk för bildning av fria radikaler, DNA-skador etc etc. Ljus med kortare våglängd är alltså farligare.

54
Q

Vad är minimal erythema dose (MED)?

A

Lägsta dosen av UV-strålning som 24h efter exponering har gett erytem.

55
Q

Vilken våglängd av ljus…

…Gör en brun?
… Gör att man bränner sig?
…Krävs för produktion av D-vitamin?
…Orsakar “solåldrande” av huden?

A
  • Brun: UVA
  • Bränn: UVB
  • D-vit: UVB
  • Solåldrande: UVA.
56
Q

både UVA och UVB innebär risk för MM och basaliom. Man har bara kopplat en av dem till risk för SCC. vilken?

A

UVB! Högre energihalt, så penetrerar inte lika djupt.

57
Q

UVC filtreras för det mesta bort av ozonlagret. Det kan dock skapas på andra sätt. Hur?

A

Vid svetsning

58
Q

Vad är SPF? Hur kommer man fram till SPF på en produkt?

A

Sub protection factor - ett mått på hur mycket en solkräm skyddar mot UVB.

Man testar på individer med hudtyp 1 och 2, som belyses med en särskild lampa både med och utan solkräm. Minimal erythema dose mäts med (p) och utan (u) solkräm.
SPF = MEDp / MEDu

SPF blir sedan medelvärdet av alla testpersoners värden.

59
Q

Om man solar solarium, vilken typ av ljus utsätts man då för?

A

UVA.

60
Q

Senare på sommaren är man ofta lite brunare, och har svårare att bränna sig. Vad beror detta på?

Kan man “föra” med solariesolning innan sin solresa för att minska risken för att bränna sig?

A

Brunheten beror på UVA-exponering.

Svårare att bränna sig beror på en fysiologisk solskyddsmekanism som uppkommer pga förtjockning i s. corneum - till följd av exponering för UVB.

Den fysiologiska solskyddsmekanismen är alltså UVB-medierad = solarier som bara har UVA har ingen effekt på detta.

61
Q

UV-intensitet varierar med ljusets reflektionsgrad. När är reflektionen som störst?

A

På Snö (80%)

Sand 25%
Vatten 5%.

62
Q

Utöver melanin och förtjockningen av stratum corneum har vi 2 andra fysiologiska solskyddsmekanismer. VIlka?

A

Karotenoider och urocansyra - dessa är båda scavengers som tar upp ROS = alltså fotoprotektiv effekt.

63
Q

2 personer går ut, första fina soldagen, för att sola. Den ena säger innan;

“Jag blir aldrig brun, bara röd”
Den andra: “för mig är det tvärtom”.

Vilka hudtyper har personerna?

A

Alltid röd, aldrig brun = I

Aldrig röd, alltid brun = IV

64
Q

Solskydd kan vara fysikaliska eller kemiska. Förklara skillnaden:

A

FYSIKALISKA (INORGANISKA): Reflekterar bort solstrålarna. Antingen titandioxid eller zinkoxid. Detta man har i barns solkrämer. Ofta blir man väldigt vit av dessa.

KEMISKA (ORGANISKA): Omhändertar energin i ljuset, och omvandlar det till värme.

65
Q

SPF gäller UVB. Finns nåt liknande för UVA?

A

UVApf. Kan räknas ut på liknande sätt genom att kolla på pigmentering;
MPDp/MPDu.

Dock inte samma samstämmighet kring metod här. Ibland in vitro, ibland in vivo. Skiljer mellan länder.

66
Q

Du ska köpa solskydd. Vad tittar du efter?

A
  1. Tillräcklig SPF. Det som rekommenderas är >30.
  2. Att även UVA-skydd finns: Leta ufter UVA-symbol. Om denna finns utgörs 1/3 av SPF, av UVA-skydd.
67
Q

Nämn 2 faror med solkräm?

A
  • Förlänger vistelse i solen, falsk säkerhet
  • Potentiell möjlighet för D-vitaminbrist
  • Viss risk för kontaktallergi
  • Miljöpåverkan, ex korallrev.
68
Q

Är det farligt med nanopartiklar i solkräm?

A

Många studier har visat att de nanopartiklar som används i solkräm inte penetrerar huden, och att de inte heller orsakar skadliga effekter lokalt/systemiskt på människor.

En ny studie visade att man faktiskt fick ökad serumkoncentration vid långvarig användning, men man såg inga risker. Vi behöver helt enkelt mer forskning!

69
Q

Skyddar solkräm mot hudcancer?

A

JA!

Definitivt mot AK, Mb Bowen och SCC.

Sannolikt mot BCC och MM.

70
Q

En patient med känd hudcancer frågar dig hur hon kan ha fått cancer - hon har ju inte solat på flera år… Vad svarar du?

A

Malignitetsutveckling har med ackumulerad ansamling att göra - inte bara engångsexponering.

71
Q

Nämn 3 riskgrupper, som bör skydda sig extra noggrant från solen?

A

Hudtyp 1-2

Tidigare hudcancer

Transplanterad

72
Q

Varför får man inte använda solskydd på barn <1 år? Är det farligt?

A

Inte farligt, men sagt så för att man vill att de skyddar sig från solen bättre - potentiellt farligt med den falska säkerheten.

73
Q

Vad är bäst - solkräm eller spray?

A

Spray sitter inte kvar lika bra.
Ju fetare salva/kräm, ju bättre. Tas då upp bättre av huden.

Dermatologi & Venereologi (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions