Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Dermatologi & Venereologi > Hudtumörer > Flashcards

Hudtumörer Flashcards

1
Q

Generell indelning/klassifikation av maligniteter i huden?

A

* Malignt melanom (föregås av MMis)

  • ** NMSC**
  • SCC (föregås av AK > Mb. Bowen)
  • BCC
  • Ovanliga malignitetsformer

* Kutana lymfom - B/T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tumörer i hud kan vara antingen melanocytära eller icke-melanocytära. Vad är skillnaden?

Ge exempel på varje typ - beigna och maligna

A

Melanocytär = ökat antal melanocyter. Icke-melanocytär = samma antal melanocyter, men kan vara ökad mängd pigment.

  • *Melanocytär benign:** Naevi
  • *Melanocytär malign:** MM
  • *Icke-melanocytär benign:** efelider, lentignes, seborroisk keratos, angiom
  • *Icke-melanocytär malign:** SCC, BCC
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser följande ut i ett dermatoskop;

  • Melanin?
  • Blodkärl?
  • Keratin?
  • Fibros?
A

Melanin: svart-brunt-grått-blått beroende på djup

  • Svart = str. corneum
  • Mörkbrunt = epidermis
  • Ljusbrunt = basalmembran
  • Ytliga dermis: grått
  • Djupa dermis = blått.

Blodkärl: rött-rosa

Keratin: vitt om torrt, gult om tillsammans med infl exsudat

Fibros = vitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Du dermatoskoperar en patient med misstänkt förändring. Det första du vill veta är om förändringen är melanocytär/icke-melanocytär. Därefter om den är misstänkt malign eller benign.

Hur gör du för att ta reda på om den är melanocytär?

A

Melanocytär förändring uppvisar i regel minst ett av följande mönster:

  • Pigmentnätverk
  • Globules
  • Streaks (utlöpare)
  • Homogen blå färg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilket dermatologiskt utseende uppvisar en melanocytär förändring som är belägen

  • i epidermis?
  • i dermis?
A

Epidermis (junction zone): nätverksutseende

Dermis: globules –> kullersten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pigmentnevus - vad är det?

A

En benign lesion som innehåller ett ökat antal melanocyter (alltså en melanocytär lesion).
En pigmenterad lesion måste inte vara melanocytär, men är den melanocytär = nevus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Pigmentnevus - hur vanligt är det?

A

Vanligt, <90% har pigmentnevi.

Banala nevi (leverfläckar) är väldigt vanligt.
Atypiska melanocytära lesioner är mindre vanligt, men ändå vanligt (\<18% av befolkningen)

Orsaken till melanocytärt nevus är proliferation av melanocyter - som är i kontakt med varandra = bildar nästen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett “banalt pigmentnevus”?

A

Födelsemärke / leverfläck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ett dysplastiskt nevus?

A

Ett pigmentnevus.

Detta begrepp är egentligen patohistologiskt, och bör alltså bara användas av patologer

Ett nevus som man tycker är avvikande kliniskt, bör man kalla för ATYPISK MELANOCYTÄR LESION

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Junction nevus - vad är det?

A

En fläck som utgörs av ökat melanocytantal (melanocytära nästen) - där melanocytnästena är belägna i dermoepiteliala junctionzonen. Till skillnad från lentigo simplex har melanocyterna här ansamlats i nästen (pga tappat sina dendriter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Dermalt pigmentnevus - vad är det? Typisk klinik?

A

Samma sak som intradermalt melanocytärt nevus.

En “fläck” orsakad av melanocyter (ordnade i nästen) i dermis. Palpabel.

Denna förändring är upphöjd, kupolformad och mjuk. Kan tom bli stjälkad.
Kan ha tappat sin pigmentering. Ev syns kärl (kommatecken)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sammansatt melanocytärt nevus - vad är det?

A

En nevus där man har melanocyter både i epidermis (junctionzonen) och i dermis. Palpabelt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad visar denna bild?

A

Utveckling av banalt pigmentnevus.

Bild 1: lentigo simplex
Bild 2: Junctionnevus
Bild 3: Sammansatt melanocytärt nevus
Bild 4: Dermalt pigmentnevus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan man se skillnad på ett banalt nevus (leverfläck) och en atypisk melanocytär lesion?

A

Jämfört med banala nevus har/är de atypiska;

  • Flera färger,
  • Oregelbundenhet, ej symmetri
  • Oskarp gräns
  • Stora (>5mm i diameter)
  • Kan förekomma på icke-solexponerade ytor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Du ska träffa en pat på VC med sökorsak “fläck på ryggen”.

  • Vad frågar du om i anamnesen?
  • Vad gör du i status?
  • Differentialtänk?
A

ANAMNES:

  • Debut, duration, förlopp etc
  • Förändring i färg, form eller storlek?
  • Symtom; klåda? lättblödande?
  • Hereditet?

STATUS: Tittar med dermatoskop. Använder ABCDE-kriterierna.

DDX: Försöker först avgöra om det är en melanocytär lesion eller inte.
Därefter; malign/benign?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en melanocytär lesion?

A

En lesion som uppkommer på grund av ett ökat antal melanocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Melanocytärt nevus som inte är atypiskt (ex junction/dermalt/sammansatt) - handläggning?

A

Ingen.

(förutsatt att man är säker på diagnosen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Du bedömer en patient med atypisk melanocytär lesion. Du kan inte utesluta malignitet. Vad gör du?

A

Exciderar med god marginal (5mm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Du bedömer en patient med atypisk melanocytär lesion. Du har dock väldigt låg misstanke om malignitet. Vad gör du?

Vad är det som ger dig låg misstanke om malignitet?

A

Låg misstanke om malignitet: Ej upphöjd, inget blått (förutom om blått nevus), funnits lång tid utan att förändras. Dessutom: bara en förändring.

Jag kan köra Watchful waiting: Ta ett dermatoskopifoto > följ upp om 3-4 månader.

  • Om förändring skett = excision med marginal
  • Ingen förändring = betrakta lesionen som atypiskt nevus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Banalt nevus (födelsemärke) - handläggning?

A

Ingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kongenitalt nevus - innebär de någon ökad risk för MM?

A

Ja, det finns risk att MM utvecklas inom kongenitalt nevus. Denna korrelerar dock med storleken. Om litet KMN = minimal risk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kongenitalt nevus - handläggning?

A

MÄT - storleken styr vidare handläggning, (storlek för vuxen = kan behöva omvandla mått)

  • <1,5 cm: Liten malignitetsrisk. Om benignt utseende > ta kort för utgångsläge > informera om sjävkontrol + solskydd
  • 1,5 - 20cm: Malignitetsrisk anses uppstå först vid pubertet. Kör egenkontroll, åter vid förändring. Ställningstagande till excision av dermatolog innan pubertet.
  • >20cm: Kontakt med dermatolog och plastikkirurg. Stor malignitetsrisk = ska kontrolleras tätt och excideras.
    [om över ryggen eller skallens medellinje = kontakt barnneurolog. Risk för neurokutan melanos]
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Dysplatiskt nevussyndrom - vad är det?

A

Ett gammalt uttryck > kallas nu familjärt melanom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Familjärt melanom - vad är det?

Handläggning?

A

Hereditär ansamling av melanom.

* Minst 2 förstagradssläktingar, där minst en fått diagnos <55åå /

* Familj/individ med 3 eller fler melanom inom en släktgren

* 3 eller fler diagnoser i en släktgren/individ av melanom eller pancreasadenocarcinom.

> genetisk utredning + genetisk vägledning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Seborroisk keratos - vad är det? Orsak?

A

= Verucca seborroica / “Mjällvårta” / “Åldersvårta”

En benign hudtumör bestående av ansamlade omogna keratinocyter.
ofta pigmenterad, men alltså inte melanocytär.
Enbart på hårbeklädd yta.

Orsaken är att omogna keratinocyter samlas i djupa epidermis, och sedan förhornas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Seborroisk keratos - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Väldigt vanligt - ffa hos äldre “åldersvårta”

60% av de över 60 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Seborroisk keratos - symtom? Typisk klinisk bild?

A

En lesion som är;

  • Gråbrun-svart
  • Lätt upphöjd
  • Fissurerad
  • Ofta med hornpluggar
  • Fettglänsande kant
  • Oljig/vaxig i karktären. Klistrad mot huden

Normalt på ansikte / bål / armar
LÅNGSAM tillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Seborroisk keratos - dermatoskopiska fynd talande för diagnosen?

A

* Hjärnliknande utseende - pga oregelbundna kryptor
* Olikstora runda strukturer - allt från gulbruna till svarta
* Skrovlig, vårtliknande yrta
* Komedonliknande öppningar (brunsvarta och runda)

frånvaro av nätverk - eller andra tecken talande för melanocytär lesion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Seborroisk keratos - handläggning?

A

Vid dermatoskopi: Uteslut melanocytär lesion och MM

Stort besvär = ta bort. Lokalbedövning > curettage.
Tas dock normalt ej bort inom offentlig sjukvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Seborroisk keratos - effekt av behandling?

A

Ofta recidiv om de tas bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Pyogent granulom - vad är det? Orsak?

A

Typ som keloid, fast för granulationsvävnad. Ett inflammatoriskt svar på en lokal skada, där man får ett granulom av nybildade kärl och granulationsvävnad.

AKA “svallkött”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Pyogent granulom - Vilka drabbas?

A

Ffa barn och gravida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Pyogent granulom - symtom? Typisk klinisk bild?

A

Nodulär, välvagränsad lesion som är;

  • Rödbrun
  • Lättblödande. Mycket blod då det blöder.

Ffa på extremiteter. Ev anamnes på trauma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Pyogent granulom - handläggning?

A

Uteslut andra former av malignitet. (görs praktiskt genom att skicka PAD)

Excision/curettage + diatermi av kärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hemangiom - vad är det? Vilka drabbas? Hur vanligt är det?

A

En benign kärltumör som typiskt drabbar små barn (vanligt där, ca 5%).

Kallas också jordgubbs- /smultrommärke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hemangiom - typisk klinik?

A

Röd-lila i färgen. Kan bli väldigt stor. Antingen slät/upphöjd.

Kommer typiskt vid några månaders ålder

  1. Snabb tillväxtfas (månader)
  2. Sedan involutionsfas (flera år) - växer tillbaka.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hemangiom - handläggning?

A

Om funktionsstörande;

  • Propranolol i högdos
  • Avlägsnande

I övrigt växer de bort, 90% innan 9åå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Nevus sebaceus - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

Typisk klinisk bild?

A

Ett lesion som uppstår pga talgkörtelproliferation.
Drabbar barn - ca 1/300.

Ger en välavgränsad upphöjd lesion på hårbeväxt plats - ffa HH-regionen.
Orange-brun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Nevus sebaceus - utredning vid misstanke? Handläggning?

A

Klinisk diagnos. Biopsi bara om tveksamhet/ddx.

Egenkontroll. Excision om tecken på malignifiering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Dermatofibrom - vad är det? Orsak? Typisk klinisk bild?

Behandling?

A

En mycket vanlig reaktiv tumör som uppstår ex efter insektsbett/mikrotrauma. Vanligt, ffa hos unga vuxna. Ffa på extremiteter.

Solitär “knapp”. Typiskt med fibrotisk knuta i mitten med hyperpigmentering runtom (nätverk). Fast mot underlaget. Uppvisar dimple sign vid klämning.

Ingen behandling.

= central white patch + nätverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Skin tag - vad är det? Typisk klinisk bild?
Hur vanligt är det? Riskfaktorer?

Behandling?

A

Skaftad lesion som oftast är hudfärgad-brun. Mjuk.

Vanlig hos äldre. Syns mer hos överviktiga, diabetiker och gravida.

Kan klippas bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Halonevus - vad är det? Orsak? Hur vanligt är det?

A

En typ av nevus med omgivande vit halo. Halon kan omge ett/flera nevi.

Beror på en immunologisk attack mot melanocyter.

Förekommer hos ca 5% av unga vuxna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Halonevus - handläggning?

A

Halo kan ses runt ett melanom.

Men halo kring nevi kan också utlösas av melanom på annan plats

= Undersök hela huden!

Excision om assymetrisk halo / avvikande pigmentlesion.
Annars expektant. Går i regel i regress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilka är de tre vanligaste maligna hudtumörerna? Inbördes ordning?
Hur vanliga är de?

A
  1. BCC (>50k fall per år)
  2. SCC (ca 7k per år)
  3. MM (Ca 4k per år)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vid organtransplantation ökad risken för hudcancer och förstadier till hudcancer. Ge några exempel. Vad ökar risken mest för?

A
  1. Ökar mest för Aktinisk keratos (250X)
  2. SCC (100X)
  3. Basaliom (Ca 10X)
  4. MM (Ca 4X)

(dessutom ökad risk för kaposisarkom, merkelcellscancer etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Varför ökar risken för hudmalignitet vid organtransplantation?

A

På grund av de starka läkemedel man måste ta post transplantation. Leder till:

  1. Immunsuppresion - förstör DNA, förhindrar reparationsenzym, inaktiverar cancerskyddsgener.
    Tillammans med UV-exponering ger detta ökad DNA-skada
  2. Biverkningar
    - ex ger ciklosporin talgkörtelhyperplai
    - steroider ger striae och akne, samt generell negativ inverkan på huden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Risken för hudmalignitet ökar vid organtransplantation. Vad gör man åt detta?

A

Detta leder till ökad dödlighet och sämre livskvalitet.

Följer organtransplanterade på hud med regelbundna intervaller (frekvens varierar från fall till fall).

Uppföljning på dermatologiklinik har visat väldigt goda effekter!

  • Mycket bättre compliance
  • Mycket bättre solskydd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

En patient har organtransplanterats och satts in på imunhämmande. Hur snart bör patienten gå på kontroll till hud?

Hur snart kan hudmalignitet uppstå?

A

Risken ökad med tid, men man har sett att risken för malignitetsuppkomst är signifikant efter 5år (20%).

45% efter 10 år, 75% efter 20 år.

Praktiskt brukar pat få komma på bedömning till hud ganska fort efter trspl. Sedan inleder man i regel kontroller efter 5 års tid!
Praktiskt kan man dock göra så att man efter första kntrollen informerar pat om egenkontroll + kontakt vb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

En organtransplanterad pat kan få stora besvär från huden. Vilka behandlingsalternativ krävs?

A

I vissa fall symtomatisk behandling av hud. I vissa fall samråd för minskad immunsuppresion. I vissa fall andra preparat (ex Aldara - minskar risk för hudmalignitet, men kan öka risk för avstötning)

Alternativen;
- Imiquimod, 5-FU

  • Retinoider (ex neotigason)
  • Nikotinamid
    (dessa två är ganska bra alternativ, utan stora risker)
  • Kryo
  • PDT
  • Kirurgi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

I vilkafall av hudpåverkan pga OTR kan det vara värt/indicerat att minska/sätta ut immunsuppression?

A

Minska dos: Om >25 SCC per år.

Sätta ut: Om livshotande SCC

Bäst att försöka hitta en bra balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Malignt melanom - hur vanligt är det? Orsak? Riskfaktorer (nämn minst 4)?

A

Ca 4000 fall per år. Ökande trend.

Orsaken är UVA och UVB-strålning i hög dos.

Riskfaktorer inkluderar

  • Brännskada av sol, ffa i barndom
  • Intermittent UV-A och UV-B
  • Känslig hudtyp (Ftzp 1)
  • Många, stora naevi
  • Gigantiskt kongenitalt melanocytärt nevus
  • Immunsuppresion
  • Hereditet
  • Xeroderma pigmentosum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Malignt melanom - hur stor andel uppstår från preexisterande nevi?

A

Ca 30%

= 70% de novo.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Malignt melanom - kan delas in i flera olika typer. Vilka då? (6)
Beskriv snabbt respektive typ

A

* Superficiellt spridande melanom: vanligast (70% av fall)

* Nodulärt melanom: tillväxer vertikalt

* Lentigomalignt melanom: Solskadad hud. Ffa äldre. Ansikte

* Akralt lentigöst melanom: på händer/fötter

* Melanoma in situ: förstadie till MM (icke-invasivt)

* Lentigo maligna: förstadie till LMM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Malignt melanom - typisk klinik?

A

Ofta symtomlöst.

Ny pigmentering ELLER en gammal pigmentering som ändrat utseende.
(kan dock också vara amelanotisk…)

Typiskt är assymetri, oregelbundna kanter, stor färgvariation, stor storlek - och anamnes på tillväxt etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Malignt melanom - prognos? Vilken är den mest avgörande faktorn för prognos?

A

Prognosen är god vid tidigt upptäckt och behandling. Ca 80% diagnosticeras tidigt.

Viktigaste prognostiska faktorn är Breslow-tjocklek!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är Breslow-tjocklek?

A

Djup i mm från str. granulosum till de djupaste atypiska melanocyterna.

En klassificeringsfaktor och en väldigt viktig prognostisk faktor för malignt melanom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Utöver Breslow kan MM prognosticeras och stadieindelas på ett sätt till. Vilket? Redogör för detta

A

Clark’s level (1-5):

1: Bara epidermis (MMis)

2-3: Som djupast papillära dermis

4: Engagerar retikulära dermis
5: Subcutis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Malignt melanom - generell diagnostik vid misstanke?

A
  1. ANAMNES - evolution, klåda? sår?
  2. STATUS
    - Inspektion, ABCDE
    - Dermatoskopi
    - Undersök resten av hudkostymen + hårbotten + naglar
    - Palpera lymfkörtlar
  3. Biopsi
    - I regel excideras hela lesionen för PAD. Stans bör inte tas.
  4. Vidare utredning
    - Sentinel node (om breslow >1mm / ulceration)
    - PET-CT (misstanke om fjärrmetastasering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Redogör för ABCDE-kriterierna vid diagnostik av (maligna) melanocytära lesioner?

A

Assymetry - talar för malignitet

Borders - ojämna kanter talar för malignitet

Colors - ju fler färger, ju högre risk för malignitet

Diameter - >6mm = risk för malignitet

Evolution - förändring över tid, talar för malignitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Du ska excidera ett nevus där du inte kan utesluta malignitet. Hur gör du? Beskriv exakt.

A

Olika marginal:

  • Uppenbart invasivt = 2mm
  • Inte uppenbart invasivt = 5mm

Ner till subcutis.

  1. Bestäm marginal
  2. Märk incisionslinjer i ovalär form (enl hudens tension lines)
  3. Bedöva - bedövningen läggs ytligt med böjd kanyl, börja utanför tänkt incisionslinje, gå längsmed den > med solfjäderteknik läggs bedövning också rakt under lesionen samt längs andra incisionslinjen. Gör nytt stick för att fortsätta så att hela området bedövas.
  4. Incidera: håll skalpell vinkelrätt mot huden, så snittet inte blir snedgående.
    Tänk på tjocklek först. Incisionen ska gå ner till subcutis. Ta det ev i flera incisioner.
    Vid incision på “sida 2” kan det underlätta om assistent håller prep med pincett från “sida 1”.
  5. Lyft sedan preparatet med pincett - “skala ut” med skalpell i botten.
  6. Stilla blödning - diatermi
  7. Suturera - enstaka. 4-0. Ev grövre.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Malignt melanom - Vad är anledningen till att man använder mindre marginal vid excision av ett MM där man har hög misstanke om malignitet?

A

Malignt = ta små marginaler, för kommer ändå bli föremål för utvidgad exision efter PAD-verifiering. Detta “sparar” då hud.

Inte misstänkt malignt = tar större marginal, för då är chansen att man tar det radikalt = i så fall färdigbehandlat = patienten slipper fler ingrepp.
Om PAD visar MMis men man tagit för liten marginal (ex 2mm) så måste en ny exision göras - med 5mm marginal från operationsärret!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Malignt Melanom - PAD visar breslowdjup <1mm (eller 1mm). Aktuellt med ny lokaloperation?

A

Ja, ytterligare 10mm excisionsmarginal - ned till fascia!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Malignt Melanom - PAD visar breslowdjup >1mm. Aktuellt med ny lokaloperation?

A

Ja, med 20mm excisionsmarginal ned till fascia.

+ Sentinel node

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Malignt melanom - uppföljning efter behandling?

A

Årliga kontroller i 3 år. Exakt schema beror på specifikt fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Basaliom - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

= BCC

VANLiGT! Ca 50k nya fall per år. (PAD-verifierade = säkert många fler)
Nästan lika vanligt som alla andra cancerformer tillsammans

Ffa äldre, lite vanligare hos män.

Riskfaktorer är:

  • Hudtyp 1&2
  • Hög solexponering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Basaliom - kan delas in i olika klasser. Redogör för denna klassificering

A

Glas typ 1-3, enl Sabbatsbergsmodellen.

Typ 1: lågaggressiv - välavgränsad, ej invasiv

  • 1a: nodulär
  • 1b: superficiell

Typ 2: Medelaggressiv - infiltrerande

Typ 3: Högaggresiv - morfeiform

Vanlighetsgrad är 1a>1b>2>3
[bild 1a, 1b, 2, 3]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Basaliom - typisk klinisk bild? Symtom?

A

Beror på grad av aggressivitet.

Typiskt är dock en lesion i ansikte / på bålen. Ansikte klart vanligast.
Kan vara nodulär. Ger ofta indragen hud centralt.
Ofta teleangiektasier
Kan dock ha ett mer eksematöst utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Basaliom - redogör för den kliniska bilden för de olika typerna?

A

NODULÄRT: Avgränsad glansig nodulär lesion. Teleangiektasier och ofta central ulceration.

SUPERFICIELL: Ytligt växande, tydligt avgränsad. Brun-röd, ofta lätt fjällande.

INFILTRERANDE (medelaggressivt): Palperas fast på djupet

MOFREIFORMT (Högaggressivt): Mer blek, vitaktig - ärr/skleros-liknande. Ev indragen hud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Basaliom - utredning vid misstanke?

A
  1. Anamnes
  2. Status inkl dermatoskopi
  3. Biopsi - stans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Basaliom - behandling?

A

Går ut på att ta bort lesionen;

* Excision - vanligast.
* MOHS-kirurgi (bara högaggressivt BCC på ansikte/hals)

* Curettage+kryo - ett alternativ. EJ PÅ UNDERBEN (läker dåligt)
* Curretage+elektrodesiccation

* Lokal kemo/strålning
* PDT

* Aldara (imiquimod) + 5-FU ett alternativ om superficiell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Basaliom - excisionsmarginal vid excision?

A

Beror på aggressivitetsgrad:

Lågaggressivt: 3mm
Medel: 4mm
Högaggressivt: 5mm (eller MOHS!)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Gorlins syndrom - vad är det? Handläggning?

A

Genetiskt syndrom med bl. a. multipla basaliom.

Kombinationsbehandling med excision + kryo + CO2 + imiquimod (aldara)
eller Hegehog-hämmare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Basaliom - prognos?

A

Generellt god.

Metastaserar i princip aldrig. Prognos beror dock på lokal och växtsätt - för kan kräva väldigt svår kirurgi (ex ansikte)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Aktinisk keratos - vad är det? Orsak? Riskfaktorer?

A

Ett förstadium till SCC där man har keratinocytdysplasi, men som inte sträcker sig genom hela epidermis.
Områden med onormal proliferation och differentiering av keratinocyter - på solexponerad hud.

I regel pga solskada - hög TOTAL Uv-exponering
Andra riskfaktorer är
- Hög ålder
- Hudtyp1-2
- Genetiska syndrom (ex Xeroderma pigmentosum, albinism)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Aktinisk keratos - symtom? Typisk klinik?

A

På solbelyst yta:

“Eksem som inte läker trots smörjning”

  • Fläck som är rodnad och fjällande (en eller flera)
  • Känns som sandpapper mot fingertoppen
  • Kan klia och svida
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Aktinisk keratos - vad kallas det om det är lokaliserat till läpparna?

A

Aktinisk Cheilit

(ofta underläpp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Aktinisk keratos - utredning vid misstanke? Handläggning?

A

Utredningen är oftast klinisk. Stans om osäkerhet/ddx/atypisk lesion. Även om avancerad lesion

Behandling:

  • Enstaka: (Curettage +) kryo
  • Multipla (Field cancerization): PDT + Kräm Imiquimod 4v + Kräm 5-FU <4v
    (imiquimod (aldara) är cellhämmande kräm. Tas 3ggr/v i 4v)
    (5-fluorouracil tas 2ggr per dag i 2-4v)

ev kan annat topikalt kemoterapeutikum användas (ex picato)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Aktinisk keratos - ska man alltid behandla? Motivera

A

Det finns 3 ev förlopp: 1) spontan regress 2) oförändrad 3) malignifiering.

Långt ifrån alla blir maligna (ganska liten risk), men varierande siffror i studier. Också ett väldigt vanligt tillstånd.
Är ofta symtomgivande = då symtomatisk behandlingsindikation.
Och i övrigt beror det på. Inget måste.

Föer studier behövs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Aktinisk keratos - du ska sätta in en patient på behandling med Aldara + 5-FU pga field cancerization. Vad säger du till patienten?

A

Aldara gör en initialt mycket sämre i AK-tillståndet > blir sedan bättre! Viktigt med denna info för compliance skull!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Mb Bowen - typisk klinisk bild?

A

På solexponerad hud:

Erytematös makula - >1cm
Hyperkeratos
Välavgränsad jmf SCC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Mb. Bowen - utredning vid misstanke? Handläggning?

A

Klinisk bild + dermatoskopi. PAD vid behov - då helst stans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Mb bowen - behandling?

A

Behandla för att förhindra malignifiering.

  • Curette + kryo
  • Curette + elektrodesiccation
  • PDT
  • 5-FU

Om känsligt område kan kir övervägas (för att säkra radkalitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

SCC - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Ca 7000 nya fall per år = näst vanligaste hudtumören.

Riskfaktorer är

  • Hög total UVB-exponering
  • Hudtyp 1&2
  • Immunsuppresion

Ovanliga orsaker är HPV och kronisk infl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

SCC - klassifikation?

A

PAD-mässig;

  • Högdifferentierad
  • Medel
  • Lågt differentierad = mest aggressiv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

SCC - typisk klinisk bild?

A

Kan uppstå var som helst på kroppen, men vanligast är solexponerad hud.

Typisk är en kupolformad “knuta” som är

  • Hudfärgad - blekröd
  • Fast i konsistensen
  • Ev fjällande, hyperkeratotisk
  • Ev sårighet/ulceration
  • Ofta ömmande!
86
Q

SCC - utredning vid misstanke?

A

Klinik

  • Biopsi - bra med preoperativ biopsi för bättre karläggning och planering.
  • Lymfnodpalpation
87
Q

SCC - behandling?

A

Kirurgisk excision > PAD

Osäker radikalitet / metastasering = adjuvant strål
Inoperabel = strål

88
Q

SCC - excisionsmarginal vid excision?

A

Högdiff: 4mm

Lågdiff: 6-10mm

89
Q

SCC - prognos? Uppföljning efter behandling?

A

I undantagsfall.

  • Rekommenderat att följa upp i minst 2 år vid förekomst av högriskfaktor
  • Immunsupprimerad patient - skapa individuell uppföljningsplan.

Prognosen är god! Om inga högriskfaktorer är risken för metastasering <5%.

90
Q

SCC - nämn 4 högriskfaktorer?

A

* Tumör >2cm
* Tjocklek >2mm
* Lokaliserad på slemhinna, icke-solbelyst hud eller tid strålad hud
* Snabbt växande
* Recidiv
* Immunosuppression

91
Q

SCC - hur stor är risken för metastasering? Vart isf?

A

2-5%

Lokala lgg. Ev parotis, om belägen nära.

92
Q

Beskriv hur du kliniskt kan se skillnad på aktinisk keratos, Mb Bowen och SCC?

A

AK: Rodnad, fjällande lesion, i regel i hudytan. Känns som sandpapper

Mb Bowen: Erytematös macula >1cm i diameter. Tydliga gränser. Hyperkeratos

SCC: Kupolformad lesion, central hyperkeratos, ulceration

93
Q

Vad är detta? Handläggning?

A

Cornu cutaneum = Hudhorn.

En typ av lesion som typiskt växer till från en aktinisk keratos eller seorroisk keratos. Konisk projektion ovan hudytan
(underliggande kan dock vara mer malignt, ex SCC)

Excidera > PAD
Eller curette + stans av underliggande förändring.

94
Q

Kan Mb Bowen metastasera?

A

Nej.

95
Q

Keratoakantom - vad är det? Typisk klinisk bild?

A

En tillväxande lesion som liknar högdifferentierad SCC, men som tillgäxer väldigt fort.

Vulkanliknande tumör med central hornplugg.

96
Q

Keratoakantom - handläggning vid misstanke?

A

Excidera med 4mm marginal > PAD.

(pga svårt att skilja från SCC)

97
Q

Erythroplasia de Queyray - vad är det?

A

SCC in situ på slemhinna.

Associerat med HPV.
Kan progrediera till SCC.

98
Q

Ett angiom är benignt och permanent. Hur ser det ut dermatoskopiskt?

A

Gatstensmönster med rosa-röd-lila färg

99
Q

Hur uppstår efelider?

A

Vid UV-belysning av ljuskänsliga individer - ffa barn och unga.

Melanocyterna (samma antal) blir större och får större melanininnehåll + större dendriter + mörkare melanosomer. = Ger en prick

100
Q
A
101
Q

Lentigo solaris - typisk klinik?

Dermatoskopisk bild?

A

Ljusbrun macula på solbelyst hud.
Bleknar inte på vintern utan konstant utseende.

“Fingeravtrycks”utseende i dermatoskop. Vita hål på platser för hålfollikelmynningar = ger relativt parallella squiggly lines runtom.

102
Q

Lentigo solaris - är det en melanocytär eller icke-melanocytär lesion?

A

Icke-melanocytär!
Samma antal melanocyter!

103
Q

Hur gammal ska en patient vara, för att du ska tycka att det är konstigt att han/hon fått ett nytt nevus?

A

Normal “högsta” ålder ca 40-50 åå. Man brukar säga att en ny efter 60åå är patologiskt.

“Man föds utan nevi, och dör utan nevi”

104
Q

Junction nevus - typiskt dermatoskopiskt utseende?

A

Pigmentnätverk. central blotch (hyperpigmentering)

105
Q

Sammansatt nevus - typiskt dermatoskopiskt utseende?

A

Stekt ägg

Centralt en upphöjd del.
Perifert en platt del med nätverksutseende

106
Q

Varför får junctionnevus ett dermatoskopiskt nätverksutseende?

A

Nätverket syns pga att vi tittar uppifrån, på dermis som är veckad = vi ser olika många melanocyter per synenhet = ger nätverk. Då vet vi exakt att det är i junctionområdet.

107
Q
A
108
Q

Dermalt nevus - dermatoskopisk bild?

A

Globulärt mönster, eller kullerstensmönster.

Meller eller mindre pigment. Om mindre pigment syns kommatecken-kärl

109
Q

Vad är detta?

Plötsligt uppkommen.

Handläggning?

A

Ett spitz nevus - icke-pigmenterad melanocytär lesion. Kallades tidigare juvenilt melanom. HELT OFARLIGT!

Brukar tas bort.

110
Q

Vad är detta?

Handläggning?

A

Reed nevus - variant av spitz nevus som ffa ses hos kvinnor, ffa på extremiteter.

Kraftig svart pigmentering.

Excision!
(upphöjda melanocytära lesioner ska alltid tas bort direkt!!)

111
Q

Du undersöker ett barn med ett kongenitalt nevus. Hur stort kommer detta bli när pat är vuxen?

A

Ansikte/huvud = 1,5X så stort

Kropp = 3X

112
Q

Café au lait-fläck - Hur ser en sådan ut? Handläggning?

A

Ljusbrun, homogent färgad, platt.

Finns oftast vid födsel, framkommer tydligt under första åren.

Om få = ingenting
Om flera (\>6st som är \>5mm) = överväg NF1-koppling
113
Q

Vad är detta?

A

Nevus spillus
- CALM med makulära/papulära nevuscellsanhopningar.
Ffa bål och extremitet

114
Q

Vad är detta?

A

Becker nevus.

Typ av nevus som är

  • ensidigt
  • ljusbrunt, homogent
  • ofta med ökad behåring

Framträder oftast i tonår! Ffa unga män

115
Q

Du hittar detta som bifynd hos en patient. Pat kan inte säga om förändringen är ny eller inte. Handläggning?

A

Detta är ett blått nevus.

Om pat inte är säker på att den funnits länge = ta bort. Kan vara nodulärt melanom.

116
Q

Vad är detta?

A

Ota nevus.

Melanocytärt - utbredning kring panna och öga.
Ffa kvinnor, ffa asiater

117
Q

Vilken typ av malignt melanom har ingen koppling till sol?

A

Akralt!

118
Q

När bör man misstänka et amelanotiskt MM?

A

En lesion som kan likna ett eksem men som inte fjällar eller kliar.
Eller nåt som liknar nevus, fast är mycket större - och opigmenterat.
Sår som inte läker.

119
Q

Hur växer ett malignt melanom, vanligtvis?

A

Först horisontellt, sedan vertikalt

(för att kallas malignt ska det ju förstås även växa invasivt)

120
Q

Hur tunnt kan ett malignt melanom vara?

A

Minsta tjocklek över 0,1mm (man brukar säga 0,2mm)

För epidermis i sig är ca 0,1mm tjock

121
Q

Redogör för prognosen för malignt melanom vid olika tjocklek?

Nämn en annan faktor med negativ inverkan på prognosen?

A

Breslow-tjocklek:

\<1mm = nästan 100% överlevnad
\<2mm = 85%
\<4 = 65%
\>4 = 40%

Utöver det

  • Ulceration
  • Metastas/spridning
122
Q

En patient med känt malignt melanom uppvisar…..

  • Palpabel lymfkörtel
  • Smärta i skelettet

Vad gör du?

A

Palp lgg: FNA / cytologi

Smärta i skelett = radiologi.

123
Q

Nämn 3 platser dit MM kan metastasera?

A
  • Lgg
  • Skelett
  • Hjärna
  • Lever
  • Lungor
  • Hud
124
Q

Behandlingsalternativ vid metastaserat malignt melanom?

A

* Cytostatika

* Immunterapi (PD1- och PDL1-hämmare, CTLA4-hämmare)

* BRAF-hämmare, MEK-hämmare

125
Q

Om man har mutation i CDKN2A-genen vilket man har vid familjärt melanom - hur stor är risken då att få malignt melanom? Risk för nåt annat?

A

95% har MM-diagnos vid 80åå. =nästan 100%

Även risk för pancreasca.

126
Q

En patient söker med misstänkt hudtumör på handryggen. Vad kan det inte vara?

A

Kan inte vara BCC - finns aldrig där.

Vanlig plats för SCC.

127
Q

Basaliom - typisk dermatoskopisk bild?

A

Förgrenade kärl
Ulceration

Ev hyperkeratos - isf gulbrun, “smutsiga lakan”

128
Q

Du ska kryobehandla ett superficiellt basaliom. Hur gör du?

A

Måla runt lesionen - ringa in

Frys i 10-15s

Man vill ha en halo runt sin markering, med ca 4mm
Upptining av halo ska ta 60s.

129
Q

Vad är MOHS kirurgi? Indikation?

A

Microscopic Oriented Histographic Surgery.

En excisions- och undersökningsteknik som tillåter undersökning av 100% av preparatytan, jämfört med 0,1 vid sedvanlig excision och undersökning.

Indicerad vid BCC som är;
- Högaggressivt (morfea/mikronodulär)
- Recidiv
….i ANSIKTET!!! Då är det viktigt att bevara närliggande hud.

130
Q

MOHS kirurgi - hur gör man?

A

Vid excision skär man ner med 45 graders vinkel - inåt.
= får upp ett skålliknande preparat.

På lab trycks detta ihop, och snittas sedan längsgående (som strecken på bilden visar)

Till slut blir det alltså som att man tittar på tumören nedifrån eller uppifrån.

Praktiskt mikroskoperar man under själva operationen, så att man kan ta mer om det behövs.

131
Q

Hur går det till när DNA skadas av UV-strålning?

Hur leder detta till cancer i fallet SCC?

A

UV-strålning gör så att bindningar skapas mellan två bredvidliggande (på samma sträng) tyminbaser. Detta rubbar den normala strukturen och förhindrar replikation.

Normalt hanteras detta av reparationsmekanismer. Om inte det funkar induceras apoptos (p35 > sunburn cell).

Problem uppstår då UV-exponeringen är kronisk = kroniska mutationer = ökad frekvens av fel i DNA-reparation
> kan ge ev mutationer i p53-gen
> eller bara ansamling av mutationer
= CANCER

132
Q

Hur funkar egentligen kryoterapi?

A

Skapar ett ödem och en inflammation lokalt > maligna celler konkureras ut pga detta > läker med friska celler.

133
Q

Du ska behandla en patient med 5-FU. Hur går det till? Indikationer?

A

Aktinisk keratos, SCC in situ, superficiell BCC.

Smörjs på lokalt. 1-2ggr per dag tills sårighet uppstår (normalt 2-4v).

Blir som en kemisk peeling.

134
Q

Hur funkar Imikvimod? Indikationer? Hur använder man det?

A

Immunmodulerande. Triggar immunsystemet genom TLR7-agonism.

Aktinisk keratos.
(Små ytliga basaliom)
Vårtor

Tas 3ggr/v i 4v. Utvärdering 4v efter avslutad behandling.

Ger influensaliknande biverkningar.

135
Q

Nämn 2 indikationer för PDT?

Hur funkar det?

A
  • AK > SCCis
  • Field cancerization
  • Ytligt BCC

Särskilt bra på underben där inte cryo och curettage kan användas.

Man smörjer på en kräm med metylaminolevulinsyra (MAL) > omvandlas till metabolitlik substans (PpIX) i celler = ackumuleras i tumörceller
(innan smörjning curetterar man lite, så penetrationen är bra)

Då kroppen sedan belyses med rött ljus sker en fotokemisk reaktion i PpIX - cellerna som ackumulerat det förstörs.

Ger en kraftig reaktion, som sedan lägger sig fint.

136
Q

Nämn 2 fördelar med PDT?

2 nackdelar?

A

FÖRDELAR:

  • Tillåter behandling av stort område
  • Skonsam behandling om känsligt ställe
  • Icke-invasiv.

NACKDELAR:

  • Funkar ej på tjocka lesioner.
  • Tar tid
  • Personalkrävande
  • Smärtsamt
137
Q

Kan man ha Mb Bowen på annan plats än solbelyst hud?

A

Ja - isf triggade av annan faktor, så som HPV.

vulva, penis, analt.

138
Q

Hur ser Mb Bowen ut dermatoskopiskt?

A
  • Ytlig ulceration = gulaktighet
  • Flagor
  • Glomerulära kärl.
139
Q

En patient söker för en hudtumör som tillväxt fort. Är det mest sannolikt att det är SCC eller BCC?

A

SCC!

BCC växer i regel väldigt långsamt, SCC ganska fort.

140
Q

Angiosarkom - vad är det?
Vilka drabbas? Typisk klinik?

A

En tumörform som utgår från endotelceller - antingen från blod- eller lymfkärl. Det är en ovanlig tumörform som dock är högmalign.

Typiskt personer över 60åå.
Vanligast är hårbotten/panna.

Ger

  • rodnad
  • ödem
  • blödningar
  • fast vid palpation
141
Q

Angiosarkom - handläggning vid misstanke?

A

Utreds med biopsi.

Behandling är kirurgi med bred marginal och adjuvant strål.

142
Q

Dermatofibrosarkoma protuberans - vad är det?
Vilka drabbas? Typisk klinik?

A

En ovanlig typ av mjukdelssarkom som utgår ifrån dermis.
Ovanlig, normalt debut i yngre medelåldern.

Börjar som en liten papel > växer till ett plack > ulceration, blödning, smärta
Växer ofta på ett benignt sätt, men ger problem genom att trycka på närliggande vävnad.
Ffa på bål!

143
Q

Dermatofibrosarkoma protuberans - handläggning vid misstanke?

A

Utreds med biopsi.

Behandling är kirurgi med marginal (dock vanligt med recidiv). Tumörortopedisk op.

144
Q

Kutant leyomyosarkom - vad är det?

A

En typ av tumör utgående från glatt muskulatur, beläget ytligt (kutant).

Ovanlig tumörform!

145
Q

Merkelcellscarcinom - vad är det?
Vilka drabbas? Typisk klinik?

A

En neuroendokrin tumör utgående från merkelceller.
En ovanlig tumörform.
Ses ffa hos äldre och immunsupprimerade. Riskfaktorer är solexponering och ljus hudtyp.

Hård, röd papel som snabbt tillväxer. Blir som en hård röd liten nodulus. Asymtomatisk.
Oftast i HH-området.

146
Q

Merkelcellscarcinom - handläggning vid misstanke?

A

Använd AEIOU - om mer än 3 bör man biopsiera

  • Asymtomatic
  • Expanding rapidly
  • Immune suppression
  • Older than 50yrs
  • UV-exposed site (and fair skin)

> Biopsi

Behandling är kirurgi med utvidgad excision. Ev adjuvant strål och immunterapi.

147
Q

Merkelcellscarcinom - prognos?

A

Dålig. Vanligt med metastaser - då väldigt dålig prognos.

Om ej spridd är överlevnad ca 60%.

148
Q

Mb Paget - vad är det?
Hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

Cancer in situ i bröstvåran/areola - manifesterar sig som eksematös förändring runt bröstvårtan och areola.

Orsaken är maligna celler med epitelialt ursprung (från apokrina körtelgångar) som infiltrerar epidermis runt bröstvårtan och areola.

Typiskt förenad med underliggande DCIS/invasiv cancer.

Ovanligt - ca 1% av bröstcancerfallen. Drabbar ffa kvinnor, ffa 50-70åå.

149
Q

Kan mb paget vara bilateralt?

A

NEJ! (Finns i stort sätt inte - men undantagsfall kan alltid finnas).

Behandla som om det vore eksem (ex atopiskt) - omvärdera om terapisvikt.

150
Q

Mb paget - handläggning vid misstanke?

A

Provbehandla som om det vore eksem. Ge tid för snabbt återbesök.
Om ingen förbättring;

  • Stansbiopsi
  • Brca-utredning

Vid hög misstanke kan dock biopsi tas direkt!

151
Q

Mb paget - om det förekommer på annan plats än bröstet, vad heter det då? Vart kan det förekomma?

A

Extramammär paget.

På platser där apokrina svettkörtlar finns, ex anogenitalt.

152
Q

Extramammär pagets - handläggning vid bekräftad diagnos?

A

Om diagnosen bekräftas (biopsi) är det viktigt att ureda för bakomliggande malignitet! Finns hos 25% - oftast i området.

Behandlingen är sedan kirurgi / imiquimod / strålning

Därefter bör pat följas tätt - hög risk för recidiv.

153
Q

Vilken diagnos är viktig att tänka på när man har en patient med eksem/psoriasis som inte läker?

A

Kutant lymfom! Kräver hög grad av misstanke!

154
Q 
Kutant lymfom (primärt) - vad är det? Vilken typ är vanligast?
Hur vanligt är det?
A

Malignitet utgående från monoklonalt prolifererande lymfocyter - B/T. Uppstår i hud och/eller slemhinnor.
T-cellslymfom är vanligast och står för ca 3/4 av fallen.

<1/100 000. Kutana lymfom utgör 2% av alla lymfom.

155
Q

Mycosis fungoides - vad är det?

A

Vanligaste formen av kutant T-cellslymfom.

Kutant växande tumörer som manifesterar sig som utslag, sår och klåda.

156
Q

Kutant lymfom (primärt) - klinisk bild?

A

Diffus - mångfacetterad.

Initialt: eksematösa plack i badbyxeområdet.
Under år: sprider sig till större hudområden.
Senare: ev påverkan på andra organ (mjälte, lever, lungor)

Sjukdomen kan gå flera vägar;

  • Kan spontant läka ut
  • Stillsam progress
  • Övergå till aggressiv systemsjukdom (ovanligt)
157
Q

Kutant lymfom (primärt) - utredning?

A

Klinisk bild.

Biopsi! (området får ej ha behandlats med steroider senaste månaden)

Utifrån biopsi;

  • histopatologi
  • molekylärbiologi
  • Immunopatologi
158
Q

Kutant lymfom (primärt) - behandling?

A

Lokala steroider
PUVA
Bexaroten (antineoplastisk syntetisk retinoid)

Ej botande, målet är att hålla sjukdomen under kontroll.

159
Q

Vad är Sezary syndrom? Klinisk bild?

A

Kutant lymfom där man får spridning av lymfomceller in i blodet.

Blir helt erytroderm + fnasig och flagnande.
Hepatosplenomegali

Allvarligt tillstånd (5YSR 25%)

160
Q

Vilken diagnos måste man ha i bakhuvudet vid ett chalazion som ej svarar på behandling?

A

Sebaceöst carcinom (talgkörtelcarcinom). Ovanlig aggressiv hudcancer - vanligast på övre ögonlock.

161
Q

Muir Torre syndrom - vad är det?

A

Ett cancergenetiskt tilstånd, AD nedärvt.

Beror på mutation på DNA-reparerande gener (ex MSH2). Ger sebaceösa tumörer. Associerat med HNPCC samt andra maligniteter.

162
Q

Kaposis sarkom - vad är det? Orsak?

A

Malign kärltumör bestående av tillväxande kapillärer, spindelceller och lymfatiska kärl. Den är så kallat lokalt aggressiv.

Förknippad med AIDS, för överrepresenterad där, men förekommer också vid andra immunbristtillstånd.

Orsaken är HHV8 (kaposis sarkomvirus) i samband med immunbrist!

HHV8 överförs

  • sexuellt
  • vertikalt
  • vid transplantation
163
Q

Kaposis sarkom - klinik? Typisk patient?

A

Kärltumörer hos en patient med immunbrist.

10X vanligare hos män. Ffa hos de från medelhavet, mellanöstern och Afrika.

Ffa nedre extremitet

164
Q

Kaposis sarkom - utredning vid misstanke?

A

Biopsi

165
Q

Kaposis sarkom - handläggning?

A

Behandla bakomliggande problematik - ex HIV

I övrigt

  • cytostatika
  • strålning

DOCK…
Ofta är patienten gammal vid debut. Detta i kombo med sjukdomens långsamma progress gör att man kan utöva aktiv expektans.

166
Q

Vilken är den vanligaste typen av sarkom i huden?

A

Dermatofibrosarcoma protuberans (DFSP)

167
Q

Vad är detta?

A

Aktinisk keratos

168
Q

Vad är detta?

A

Lentigo solaris

169
Q

Vad är detta?

A

Sebo ker

170
Q

Vad är detta?

A

Pyogent granulom

171
Q

Vad är detta?

A

Mb Bowen

172
Q

Vad är detta?

A

MM

173
Q

Vad är detta?

A

Halonevus

174
Q

Vad är detta?

A

Hemangiom

175
Q

Vad är detta?

A

SCC

176
Q

Vad är detta?

A

Pyogent granulom

177
Q

Vad är detta?

A

Merkcelcellscarcinom

178
Q

Vad är detta?

A

Hemangiom

179
Q

Vad är detta?

A

Mb Bowen

180
Q

Vad är detta?

A

MM

181
Q

Vad är detta?

A

Nevus sebaceus

182
Q

Vad är detta?

A

MM

183
Q

Vad är detta?

A

Sebo ker

184
Q

Vad är detta?

A

Skin tags

185
Q

Vad är detta?

A

Kaposisarkom

186
Q

Vad är detta?

A

SCC

187
Q

Vad är detta?

A

Lentigo solaris

(ddx CALM)

188
Q

Vad är detta?

A

SCC

189
Q

Vad är detta?

A

Keratoakantom

190
Q

Vad är detta?

A

Hemangiom

191
Q

Vad är detta?

A

CALM

192
Q

Vad är detta?

A

Pigmentnevus (banalt - leverfläck)

193
Q

Vad är detta?

A

Skin tags

194
Q

Vad är detta?

A

Mycosis fungoides

195
Q

Vad måste uteslutas här?

A

Extramammär pagets

196
Q

Vad är detta?

Äldre patient, hårbotten

A

Angiosarkom

197
Q

Vad är detta?

A

Mb Bowen

198
Q

Vad är detta?

A

Kongenitalt nevus

199
Q

Vad är detta?

A

Aktinisk keratos

200
Q

Vad är detta?

A

MM

(superficiellt spridande)

201
Q

Vad är detta?

(OTR-patient)

A

Talgkörtelhypertrofi
Ciklosporin

202
Q

Vad är detta?

A

Aktinisk keratos

203
Q

Vad är detta?

A

MM

204
Q

Vad är detta?

A

Keratoakantom

205
Q

Vad är detta?

A

Mb Bowen

206
Q

Vad är detta?
Svarar inte på behandling, och ögon konsulterar dig på hud, då de inte tycker att det känns som chalazion

A

Sebaceöst carcinom

207
Q

Vad är detta?

(Vid vilket tillstånd kan allt detta ses samtidigt?)

A

Kutant T-cellslymfom

208
Q

Vad är detta?

A

SCC

209
Q

Vad är detta?

A

Vårtor

pga OTR

210
Q

Vad är detta?

A

Aktinisk keratos

211
Q

Vad är detta?

A

SCC

212
Q

Vad är detta?

A

MM-metastas

Dermatologi & Venereologi (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions