Transport och slakt 30/1 Flashcards

1
Q

Huvudsakliga aspekter

A

Infångning, lastning
Transport
Uppstallning
Avlastning
Upphängning
Bedövning
Avblodning
Avlivning på gård
Religiös slakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Manuell lastning?

A

Hur man lyfter fåglarna
- förekommer att man slaktar slaktkyckling manuellt
- värphöns och kalkoner lastas manuellt
- “the swedish method” - ska hålla och lyfta fåglarna på sättet som i bilden, dvs två i taget upprätt (utomlands bär man ofta upp och ner i benen)

Smålådor
- använd gärna plastlådor som till värphöns
- transportmodueler till slaktkyckling

de är inte vana att bli hanterade och kan således bli stressade vid manuell lastning

Erfaren personal, med kunskap om djurskydd?
- tungt
- inte bra betalt
- inte en heltidssyssla
- inte alltid så kunniga om djuren (kan vara fotbollslag eller liknande)
- svårt att få tag i bra personal pga ganska otacksamt och obekväma arbetstider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Maskinlastning - i kombination med moduler?

A

Fångsthuvudet (joystick) plockar upp kycklingarna - upp på bandet - ner i långa röret till tansportmoduelerna - är som en byrå, drar ut en modul i taget

Tränad personal, Korrekt hanterad utrustning(?)…
- kunnig personal
- lägre stressnivå och mindre skaderisk vid maskinlastning
- om man kör fångsthuvudet för fort eller ovarsamt så kan djuren bli skadade, lika så med transportbanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Modulerna till lastbilen?

A

Sakta och kontrollerat, inte onödigt ljust (använd blått ljus)

Trucken hämtar en back med moduler och lastar på lastbilen

har bara det ljus som krävs för att kunna hitta de djur som inte ska transporteras - man får inte transportera sjuka och skadade djur

Djuren blir lunga av det mörkare blåa ljuset - använder vissa ljusfrekvenser (blått) för att kycklingarna inte är lika vakna då

större risk att man missar sjuka eller skadade djur vid maskinlastning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Transportfordon?

A

”Naturligt ventilerat” – funkar när fordonet är i rörelse.
- Kapellbilar - en bil med en presenning över - vid kyla hålls den nere och när det är varmt hålls den öppen
- fungerar när den är i rullning men inte när den står stilla

Mekaniskt ventilerat – funkar när motorn är på eller sladden isatt.
- ventilerar när bilen kör och när den står stilla
- djurskyddsmässigt bättre - mindre risk att de dör av kyla eller överhettning
- används vid besvärligt väder eller vid längre transportsträckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Transportolyckor?

A

Krisberedskap

Går inte rimligtvis att få ut dessa tunga moduler när de ligger på sidan - får inte ut djuren - vanligen avlivar man djuren på bilden med koldioxidgas
- presenning eller balplast sätts runt bilen och koldioxid sprutas in

slakterierna eller åkerierna ansvarar för denna krisberedskapsplan, för hur de ska agera
- måste ha telefonnummer till någon som kan komma med koldioxid snabbt etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Transportkollaps…?

A

Beläggningsgrad
- Sänk beläggningsgraden under varma och fuktiga perioder

Hypertermi
- Annars kan de drabbas av värmeslag, hypertermi

Placera inte backarna nära varandra

Fjäderfä producerar mycket värme genom dess metabolism och har inte tillgång till foder eller vatten under transport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lagstiftning vid transport?

A

EUs Transportförordning (1/2005)
- överordnade lagstiftningen
- gäller för internationella transporter
- finns inga maxtider för transport?

Transporttider

Utbildning av transportörer

Fordonsdesign

Nationell lagstiftning för nationella transporter (L5)
- gäller för djur som transporteras inom Sverige, från en punkt till en annan (ej utanför Sverige)
- transporttider är reglerade
- om något händer som är utom företagets kontroll så kan myndigheterna se över det - diskussion mellan myndigheterna och åkeriet - veterinären på slakteriet kopplas också in - inte nödvändigtvis något straff utan mer eftertanke

Bara djur som är i skick för transport får transporteras

Hur tidigt före transport som man får ta bort foder och vatten

Moduelerna kan ha väldigt olika utformning och design

värphöns tansporteras bara med kapellbilar - har lågt ekonomiskt värde - finns fall där de har frusit ihjäl och har kommit in blöta och kalla och döda till slakteriet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Uppstallning: ljus, ventilation, buller?

A

får inte fastna eller komma i kläm mellan modulerna eller inuti

lastar av inomhus

tittar in i modulerna med ficklampa eller likandne - bildar sig en uppfattning om flocken, individgranskar inte

ventilationen är jätteviktigt

ca. 30 cm mellan modulerna så att luften kan strömma fritt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tömning av moduler och lådor?

A

Tippning
- svårt att få ut djuren ur lådorna utan att de skadas
- går lugnt till men det är en klar skaderisk
- slipper detta momentet vid koldioxidbedövning

Transportband

Urlastning efter bedövning

Gas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Upphängning i bygel?

A

Fågelben har smärtreceptorer.

Många fåglar flaxar vid upphängning, som en reaktion mot smärta.

Det gör ont även för en frisk kyckling att bli upphängd, desto ondare för ett djur med
- ett obehagligt moment för djuren

Upphängning av bedövade djur

Upphängning av vakna djur

Bröstplatta lugnar djuren
- måste ha det i EU idag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Upphängning av vakna djur - Optimal hängtid?

A

Tid i upphängning måste vara tillräckligt lång för att fåglarna ska sluta flaxa innan de kommer till vattenbadet, men inte längre än nödvändigt. Djuren flaxar ungefär 15 sek (kyckling) till 25 sek (kalkon)
- får inte hänga mer än 60 sek vakna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

El i vattenbad?

A

Minska flaxandet

Undvik flyktströmmar
- att djuren efter inte får vatten med el på sig från djuren innan

Korrekt strömstyrka och frekvens

Övervaka resultatet

Bröstplatta - Ska finnas

Den som är inringad försöker lyfta huvudet - vattenbadet måste vara så pass långt att de inte orkar hålla huvudet uppe, så att de blir bedövade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Principer för el i vattenbad?

A

Elektrisk ström leds genom vattenbad (med elektrod) genom fågelns kropp till metallbyglarna.

Epileptiform hjärnaktivitet. (utlöses)

Hjärnfunktioner dämpas.
- djuret blir medvetslöst

Fågeln blir reversibelt bedövad.
- kan vakna upp igen

Kan vara irreversibelt, vid hjärtstillestånd
- vid låg frekvens - “frekvensen går i takt med hjärtat”?

vanligare med hög frekvens pga bättre produktkvalitet - då kan djuren vakna upp igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är skillnaden mellan reversibelt och irreversibelt bedövad?

A

Reversibelt bedövad.
- kan vakna upp igen

Irreversibelt bedövad
- Kan inte vakna upp igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kritiska faktorer - el i vattenbad?

A

Strömstyrka (mA)

Frekvens (Hz)

Vågform (sinus eller puls, växelström eller likström…)

OHMs lag
- U = R·I, beskriver förhållandet mellan elektrisk spänning, elektrisk resistans (motstånd) och elektrisk ström. Den säger att spänningen U är lika med resistansen R multiplicerad med strömmen I.

högre motstånd - öka strömstyrka

växelström som går fram och tillbaka används normalt

desto högre frekvens desto högre stömstyrka krävs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Pulsad likström?

A

pulsad likström finns (inget slakteri i Sverige dock, men ska veta att det finns)

(här används växelström)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Frekvens (sinus, AC)?

A

Hög frekvens = kortare våglängd

fler vågor ska in på samma frekvens

måste öka strömstyrka för det är inte lika effektivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Lägsta effektiva strömstyrka beror på?

A

vågform och frekvens

och hos motstånd hos fåglarna - det mäter man inte utan måste utvärderas efter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lägre frekvens (upp till 200 Hz) ger?

A

mer effektiv bedövning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Låg frekvens (<50-100 Hz) leder sannolikt?

A

till hjärtstillestånd – sticktid blir mindre känsligt ur djurskyddssynvinkel

22
Q

Låg frekvens kan också öka risken för?

A

problem med produktkvaliteten

23
Q

Höga frekvenser (>800 Hz)?

A

oklart om dessa alls ger acceptabelt bedövningsresultat

får inte användas i EU - oklart resultat - troligen inte medvetslös

24
Q

CO2-bedövning - vilka parametrar är viktiga?

A

Gaskoncentration

Exponeringstid - hur länge djuren är där

Bedövningsresultat (påverkas av ovanstående)

25
Hur många slakterier i Sverige har koldioxidbedövning?
Bara ett slakteri i Sverige - det största - omkring hälften av alla kycklinga slaktas med koldioxid
26
CO2-bedövning - hur går det till kortfattat?
Bedövning i lådorna vanligen låg CO2 koncentration i början för en mer behaglig upplevelse - därefter ökar man koncentrationen
27
Principer för gasbedövning - jämförelser med olika metoder och el?
CO2: tvåfas eller multifas: 30 + 80 % - Reversibelt/irreversibelt, beroende på koncentration och duration Argon: irreversibelt - används inte i Sverige men i andra länder Djurvälfärdsaspekter: CO2 är aversivt, argon och kväve ger konvulsioner. - obehagligt att andas in koldioxid - argon och kväve ger syrebrist konvulsioner - tar bort syre - också obehagligt ...men djurhanteringen och bedövningskvaliteten är mycket bättre än vid el i vattenbad. Totalt: + - större och smutsiga fåglar blir inte elektriskt bedövade på samma sätt som mindre fåglar - är ett problem att de delar strömmen i badet
28
Sticktid?
ca. 60 sek medan 20 sek för elbedövning
29
Roterande kniv?
metallbygeln ska presentera halsen för kniven - trycker ihop fåglarna
30
Skålltanken?
Ingen fågel får hamna i skålltanken levande
31
Kontroller?
Kontroll av bedövning och avblodning byter position var 20de min för att vara vaken och fokuserad
32
Djurskydd har en nära koppling till?
Produktivitet
33
För att förbättra produktkvalitet (och djurskydd)?
Minska transportdödlighet och kassationer kopplade till infångning och transport. Minska stresshormoner Minska blödningar/blåmärken och frakturer som uppstår på slakteriet. Korrekt bedövning – ordentlig avblodning. Djurskyddsansvarig / AWO
34
Lagstiftning (för slakt och avlivning)?
Nationell lagstiftning, SJVFS 2019:8 / 2020:22 (L22) EUs förordning om avlivning (slakt) av djur – 1099/2009, gäller i alla medlemsstater. - Betoning på företagsansvar (standardrutiner, djurskyddsansvarig, kompetensbevis...) - kompetensbevis - för att få jobba med levande djur på slakteri
35
Vad är skillnaden på slakt och avlivning?
Slakt - när man ska äta upp dem efter (livsmedel) Avlivning - inte äta upp efter
36
Småskalig kycklingslakt?
“Torr” elbedövning, eller el i små vattenbad. “Torr” elbedövning - Sätter huvudet mot piggen med el - definitivt reversibelt (de kommer vakna upp igen) Slakttratt - ingen diskussion om man avblodat korrekt
37
Slakt av ”uttjänta” värphöns?
Mer ömtåliga fåglar, lägre värde. - lite kött - får vanligen betala för att få de slaktade - vanligen problem med djurvälfärd Svåra att fånga, stressande för fåglar och personal. Svårt att hitta personal för infångning. Bara ett större slakteri i Sverige (ligger utanför Vara) – långa transporter. - de som slaktar kyckling vill inte få in höns i slakteriet - fel mått på djuren, äldre och inte lika kontrollerade smittskyddsmässigt Flockar som inte är lämpade för slakt (magra fåglar, infektioner) eller inte lämpade för transport (dålig befjädring mm) - avliva på gård om de ändå inte ska slaktas (ska inte bli livsmedel) - får ändå inte betalt för djuren
38
I huset eller på gårdsplanen? (värphöns)?
På gårdsplanen: Fåglarna fångas och tas ut, där de sedan avlivas med gas eller el/avblodning. I huset: Fåglarna avlivas med gas direkt i hönshuset. - vanligaste nuförtiden - slipper infångningen
39
Gårdsplanen, för- och nackdelar?
Fördelar: Ingen transport. Kadavren kan användas som minkfoder. - vid koldioxidtunnel eller vattenbad med el Nackdelar: Man måste likväl fånga in fåglarna.
40
Två metoder vid slakt på gårdsplanen?
Mobila ”slakterier” med vattenbad och roterande kniv. Koldioxidtunnel (eller container, ej i SE)
41
CO2 i flödescontainer/ tunnel?
Danskt företag: ”Chickpulp” Producentägt (av de danska producenterna) - kommer till Sverige och slaktar - mälardalen och nedåt Fångstpersonal kan medfölja (eller egen personal) 3500-4000 fåglar/h Slutprodukten blir minkmat - förbjudet i båda länderna med minkproduktion idag - får inte betalt längre - mindre intressant att anlita företaget Minst 60 + 120 sekunder i containern, sedan högst 60 sek till maceratorn (där de mals ner) Tillsätter syra i färsen för att bevara hållbarheten
42
Avlivning med CO2 i huset är vanligt för?
gamla värphöns eller flockar med Newcastlesjuka, AI eller salmonella.
43
Avlivning med CO2 i huset?
CO2 gas: - Djurvälfärd +/- går fort Tillgänglighet och rutin :) Arbetarskydd ( :) ) - så länge man går ut ur byggnaden
44
Djurskyddsaspekter med koldioxid?
CO2 är aversivt (obehagligt att inandas). Kopplat till koncentrationen. - förlorar medvetandet vid 30% När det utförs korrekt, blir fåglarna medvetslösa relativt snabbt, och dör sedan. Tung gas.
45
Andra typer av gas kan också diskuteras, för- och nackdelar... Cyanväte, kväve...Inte bättre. Kvävgasskum?
Cyanväte - inte tillåtet pga antiterrorist skäl argon - för dyrt kväve - möjligt men svårt att få det så tätt så att syren försvinner - krävs låga syrekoncentrationer på 1-2% kvävgasskum - fyller huset - högre koncentrationer - kan inte smita iväg eftersom bubblorna lägger sig som lock - förekommer i andra länder
46
CO2 i hönshuset?
CO2 transporteras på lastbil Gasen är mycket kall, komprimerad under högt tryck. Gasen förs in i huset genom ett förinstallerat rör (Stos), till vilket en slang ansluts. inom några min dör djuren - fortsätter så för att försäkra sig att alla dör (ca. 10 min)
47
CO2 i hönshuset - regleringar?
Reglerat i lagstiftningen Detaljer kring: Tätning Koncentration. Volymberäkningar. Inga hönor vid insläppet Information till länsstyrelsen - så att de kan komma ut och kontrollera om de vill Veterinär närvaro
48
Hur går processen till vid CO2 i hönshuset?
Montering av permanent stos. (Ska helst göras vid ny- eller ombyggnation) Tätning av dörrar, fönster osv (men lämna möjlighet för luften att tryckas ut högst upp) - täta ordentligt så att gas inte läcker in till andra avdelningar som inte ska avlivas Lastbilen ansluts till stosen Ventilationen stängs av, personalen räknas in, vrid på gasen, inspektera kall gas kommer in - luften kistralisseras - ser ut som snö Vänta 1 timme. Starta ventilationen. Var försiktig när man går in. Kolla att djuren är döda. Samma metod för frigående höns, höns i burar, kycklingar, kalkoner. Krav på att en veterinär ska vara närvarande 1a timmen - ska kontrollera att man räknat rätt med mängden gas
49
Slakt av andra typer av fjäderfä?
Kalkoner, ankor och gäss (väldigt ovanligt i Sverige) Ett kanadensiskt slakteri ovan El i vattenbad, ofta mer manuell hantering hängs upp i fötterna - el i vattenbad - manuell skärning - skållning
50
Religiös slakt?
Kosher (judisk slakt): ingen bedövning. Inte tillåtet i Sverige. - får importera dock Halal (muslimsk slakt): Många grupper accepterar bedövning. Antingen reversibel bedövning, eller irreversibel bedövning där hjärtat fortfarande slår under avblodningen (inte dött men kan inte vakna upp igen). Vissa tillåter ingen bedövning alls - Muslimsk slaktare (en man), riktning mot Mecka, läsa religiös välsignelse av djuren. Påverkar inte djurskyddet när det utförs korrekt. (förekommer i Nya Zeeland) - Vill man äta Halal så gäller det att kontrollera hur djuren blivit slaktade