Avel av värphöns 27/1 Flashcards
Domesticering och historia?
Alla höns härstammar från den röda djungelhönan och skedde någonstans i sydostasien, men man vet inte riktigt vart
Inblandning av andra arter - finns egenskaper hos dagens höns som inte finns hos röda djungelhönan men som finns hos bla. grå djungelhöns (nära besläktad)
Domesticerade höns huvudsakliga anmödrar och - fäder är röda djungelhöns (Gallus gallus)
Kommensal väg till domesticering – levde först nära människor
- höns som sprätte träck på ens avfall - började använda dem på så vis (kommensal). Man började inte fånga in dem
Oklart varför de först domesticerades – estetisk eller kulturell betydelse?
~ 7000–10 000 år sedan
Vad betyder population?
Population – generell term för en grupp djur som parar sig - har genetiskt utbyte (slumpvis parning inom en grupp)
Vad betyder ras?
Ras – av människan skapad och definierad population; sträng rasstandard eller mer löst definierad (mänsklig konstruktion)
Vad betyder linje?
Linje – avelspopulation, om höns och grisar
kan finnas många linjer från samma ras, eller linjer från olika raser
en population som man använder i avel
Obs!
“Linjer” betyder inte linjeavel
- linjeavel betyder att man använder nära släktingar i avel - historisk avelsmetod men förekommer i viss mån fortfarande
Vad betyder korsning?
Korsning/hybrid - korsningsdjur - betyder samma sak
Genetisk mångfald?
2n = 78
Könskromosomer ZW (inte X och Y som andra djur)
- Honan - W
- Hanen - Z
- Honan har det udda kromosomparet - därför fungerar inte inseminering
1 Gbp
(~ 1/3 av ett däggdjursgenom)
Makro- och mikrokromosomer
Modern värphönsavel?
dela upp i två delar
- Första delen - förbättring av föräldrarlinjerna
- Andra delen - “Product development”
“Populations improvement” (förbättring av föräldralinjerna) - cirkeln
- Avelsvärdering
- Urval
- Parning
Avelsprogram för varje linje
Flyttar gradvis populationen utifrån det
man definierat i avelsmålet - bör gå åt det bättre hållet
Andra delen - “Product development”
- Korsningsavel
- Uppfödning av föräldradjur och värphöns
Hur har aveln förändrats?
Modern hönsavel börjar i Nordamerika
Värphönshybrider introduceras på 1940-1960 - tar över världen och produktionen
- god marknadsföring
- extremt produktiva jämfört med förut - mycket ägg och kött
Från avel på gårdar till internationella avelsföretag
- Idag finns några få multinationella avelsföretag som dominerar hela världen
Finns ingen hönsavel i Sverige idag
Allt mer konsoliderad branch med några få företag
Förklara avelspyramiden kort?
PL - (Pure line)
- Fyra renrasiga par av tupp och höna parar sig och får renrasiga avkommor (GP)
Grand parens stock production
- Avkommor från PL korsas
- En renrasig höna och tupp av olika ras parar sig, två konstellationer
- Ger F1 korsningar (P)
Parens stock production
- Två F1 korsningar parar sig
- Ger en avkomma som är en fyrvägskorsning
Laying hen production - dvs, fyrvägskorsningen
Äggproduktion
Äggpacketering och processning
Matvaruhandeln och resturang
Konsumenter
Avelsframsteg – dramatiskt som sig bör?
För att få bra FCR behöver man en relativt liten höna - därför är kroppsvikten relativt konstant
Genetiskt material
Ursprung i White Leghorn, Rhode Island Red
- Viktigaste raserna som linjerna kommer ifrån
Effektivt små populationer
- begränsat avelsmaterial
Många linjer (t.ex. Hendrix skriver att de har >40)
- alla används inte, en del är där som backup för ex. forskning och utveckling
Selektion inom linjer med någon kombination av information från?
Renrasiga avelsfåglar själva
Deras släktingar
- Avelsvärdering - BLUP - används för att jämföra
Korsningar mellan linjer
- registrera egenskaper på korsningar och sen föra tillbaka dem
Enskilda individer och familjegrupper
- hur bra fjäderdräkt en höna har - används för att mäta hur fjäderplockad hon blir
- familjegrupper för att mäta överlevnaden i gruppen
Exempel på avelsprogram för en linje
Utan genomisk selektion:
Vet inte riktigt hur det ser ut - behöver inte avelsföretagen dela
Simuleringsstudie - ungefär vad man kan föreställa sig
1000-tal hönor inom en linje, ett få antal tuppar
- Urval en gång om året (selektion en gång om året)
- Ett tusental kycklingar som sedan förs tillbaka
Pedigree patching - för att hålla koll på vem som är tupp och höna
Ett traditionellt avelsprogram för en linje
Exempel på avelsprogram för en linje - med genomisk selektion?
Genomisk selektion
Tränings population (fenotypade och genotypade)
Genomisk förväntning
Selektionskandidater (genotypade)
Avelsvärdering med DNA-tester istället för släktingars fenotyper (eller i kombination)
Hos värphöns: både mer exakt och snabbare urval
Mer information - mer finkornig
- Kan jobba snabbare - behöver inte vänta
Med genomisk selektion hinner man två urval per år
- Samma hönor men kan hinna byta ut tuppar
Med genomisk selektion investerar mer tid i att DNA-testa djur, men kan jobba snabbare
Varför korsning?
Man måste göra någon typ av korsning för att få ett visst antal djur
Selektion för olika egenskaper i olika linjer?
Varför? Lättare att fokusera på äggkvalite i en linje och äggproduktion i en annan
Kompatibilitet mellan olika linjer
Heterosis?
Bättre när man korsar - olika DNA
Hur mycket av DNAt som möter annat DNA - om de är helt olika - 100% heterosis effekt
Heterosis för många egenskaper – korsningar blir bättre än rena linjer
Olika för olika linjer och korsningar spelar roll
Beror på icke-additiva genetiska effekter (dominans, epistasis)
Skydda sin genetik?
Att konkurrenten inte har någon större nytta av deras hybrid - korsningseffekten varar inte
En av anledningarna till att strategin etablerades
Målegenskaper (enligt Lohmann, Hendrix, Hy-Line)?
Äggproduktion
Fodereffektivitet
Äggkvalitet
- att skalet håller bra
- luktar och smakar bra, konsistens
- Inga blodfläckar i gulan
Fjäderdräkt
Sjukdomsresistens
Överlevnad
Fjäderplockning, kannibalism
Benstyrka, bröstbensproblem
Längre värpperiod
- Många vill ha - kostnadseffektivt att behålla jämfört med att byta ut till en unghöna
Diskussion
För värphöns, liksom slaktkyckling och gris (med undantag HKScan Hampshire), drivs aveln av internationella företag.
Varför kan det ha blivit så?
ekonomiskt effektivt
når framsteg fort
konkurrensfördelar - marknadsföra, skapa förutsättningar där de själva är framgångsrika
Diskussion
För värphöns, liksom slaktkyckling och gris (med undantag HKScan Hampshire), drivs aveln av internationella företag.
Vad finns det för fördelar med ett internationellt centraliserat avelsprogram?
(Ledtråd: ΔG = rTI i 𝜎A / L)
stordriftsfördelar i:
- i - intensiteten
- precision
är man inte superintresserad av avel så kan det vara fördelaktigt att ha få att välja bland och att du inte behöver vara super insatt
Diskussion
För värphöns, liksom slaktkyckling och gris (med undantag HKScan Hampshire), drivs aveln av internationella företag.
Vad finns det för nackdelar?
(Ledtråd: 𝑃 = 𝐺 + 𝐺𝑥𝐸 + 𝐸 )
alla måste anpassa sig till dessa djuren och vad avelsföretagen bestämmer
vilket system är viktigast ekonomiskt för avelsföretaget
klimat i olika delar av världen - beroende på hur mycket man kompenserat för detta i företaget
livsmedelssäkerhet
politik, krig, strafftull
kan inte specialisera sig som man vill
Vad finns det för för- och nackdelar med en relativt ”sluten” avelsstruktur som hos värphöns - internationella företag, intern avelsvärdering, lantbrukaren väljer hybrid – jämfört med en
”öppen” avel som hos nötkreatur – många offentliga och privata
aktörer, nationell eller internationell avelsvärdering, lantbrukaren tar själv många avelsbeslut?
En sluten avelsstruktur (värphöns) ger snabb genetisk förbättring, hög produktionseffektivitet och förutsägbara resultat, men begränsar genetisk variation, skapar beroende av få företag och minskar lantbrukarens kontroll.
En öppen avelsstruktur (nötkreatur) bevarar genetisk variation, möjliggör lokal anpassning och ger lantbrukaren mer inflytande, men leder till långsammare genetiskt framsteg, större variation i produktionsresultat och kräver mer kunskap vid avelsbeslut.
Värphönsgenetik i Sverige?
i princip 5 hybrider att välja bland
Utmaningar för framtiden?
Fjäderplockning och kannibalism
- svårt att lösa
Benhälsa
Längre värpperiod
Tuppkycklingar
- inte etiskt och ekonomiskt
- etiskt - 50% av de man kläcker behöver man döda direkt
- ekonomiskt - inte ekonomisk att föda upp tuppkycklingar
- Vissa har förbjudit detta
- Könsbestämma ägg innan de är kläckta
- avliva embryot som ska bli en tuppkyckling
Dessutom:
Värmestress
- tropiska fåglar från början men blir påverkade av klimatförändringarna
Nya regler
- förbud mot att döda tuppkycklingar - stor strukturell förändring
