Dissektion fågel 24/1 Flashcards
De funktionella kraven att optimera kroppen för flygning utan att helt förlora förmågan att röra sig på marken
har styrt evolutionen av fåglarnas anatomi. Några begränsningar som detta skapar är t.ex
kravet på att
kroppen skall vara stabil men samtidigt lätt och att tyngdpunkten måste befinna sig över foten när djuret går
men samtidigt mitt under vingarna vid flygning
Fåglarna har ett flertal adaptationer vilka minskar vikten, t.ex.
delvis luftfyllt skelett, avsaknad av tänder, sammansmältningar av skelettelement och endast enkelsidigt
funktionell honlig reproduktionskanal
Vilken är tamhönsens förfader?
Tamhöns (Gallus gallus domesticus) är den domesticerade formen av röd djungelhöna (Gallus gallus) som
förekommer vilt i Sydostasien från östra Indien till Indonesien. Djungelhönan är mycket skygg och lever i skogs-
eller djungelområdenas täta vegetation.
Studera fågelns yttre kännetecken såsom?
kam, haklapp, som består av hudvecksbildningar med tjock, rikt
kärlförsedd, underhud, öronöppning, öronskiva, öga med ögonlock och blinkhinna, näbb och fötter
Studera sen den unika karaktär som skiljer fåglarna från övriga nu levande
djurgrupper, fjädrarna - vad är speciellt?
Det är fjädrarna, mer än något annat, som ligger bakom fåglarnas flygförmåga.
De ger fågelkroppen dess strömlinjeform samt ger frambenen formen av vingar. Fjädrarna har även samma
isolerande funktion som däggdjurens päls och är därför viktiga för fågelns temperaturreglering.
Fjädrarna delas in i två huvudtyper?
dun och konturfjädrar
Konturfjädrarna?
Konturfjädrarna har olika form beroende på var på
kroppen de sitter samt deras funktion så som täckfjädrar, handpennor eller stjärtpennor.
Konturfjäderns uppbyggnad?
Spole (närmast huden)
Skaft
Dunstrålar (längst ner på skaftet)
Fan (sticker ut från resten av skaftet)
- Fanstrålar
- Bistrålar med hakar
- Bistrålar utan hakar
Fågelns vingpennor?
Tertialer (närmast kroppen)
Armpennor
Hand pennor (längst ut på vingen)
Hos bur- och vildfågel bör bröstmusklerna vara?
älvda och
bröstbenet skall inte sticka upp mellan dem om fågeln är vid gott hull
Hos värphöns är detta dock inte ett bra
riktmärke, då deras näringsstatus avgörs utifrån produktionen
Bröstmuskulaturen består av?
den ytliga bröstmuskeln samt djupa bröstmuskeln
Hur fungerar flygmusklerna?
Då m. pectoralis, den ytliga
bröstmuskeln, kontraherar dras vingen nedåt och framåt. Då m. supracoracoideus, den djupa bröstmuskeln,
kontraherar dras vingen upp och in mot kroppen.
Hur är levern?
Levern är mycket skör, ffa hos värphöns
Vart finns krävan?
Längs med nyckelbenet kranialt finns krävan som är tunn och ibland full av
mat.
Vad är speciellt med luftstrupen?
Precis vid bifurkationen har trachea
en tillplattad form (syrinx)
- gör att fåglarna kan göra läten (kackla)
Näbbens funktion och utformning?
Eftersom fåglar saknar tänder har näbben övertagit delar av tändernas funktion. Näbben varierar mycket i form beroende på djurets födospecialisering, att jämföra med variationen hos däggdjurens tandapparat. Fåglar har
vanligen en överkäke som är rörlig i förhållande till kraniet vilket innebär att både över- och underkäken rör sig när fågeln öppnar munnen.
Vad händer i krävan?
I krävan (ingluvies, crop [eng]) lagras föda (för att äta snabbt och därefter förflytta sig till en säker plats för att undvika fiender) och mjukas upp innan den går vidare till körtelmagen som ligger i
anslutning till levern.
Vad händer i körtelmagen?
Körtelmagen (proventriculus gastris) är tunn och spolformad och här sker den kemiska
sönderdelningen av födan. Efter körtelmagen går födan till muskelmagen.
Vad händer i muskelmagen?
Muskelmagen har, som namnet anger, en kraftig muskulatur och dess insida är täckt av ett hornliknade skikt.
Detta skikt utövar en mekanisk påverkan på födan, hos växtätande fåglar sker detta tillsammans med nedsvalda
stenar
Hur går födan och vad händer efter muskelmagen?
Från muskelmagen utgår tolvfingertarmen (duodenum) och löper i en u-formad slynga. I tolvfinger-tarmens u-
sväng återfinns bukspottkörteln (pancreas). Tolvfingertarmen övergår i den vindlande jejunum. Jejunum
övergår i ileum vid Meckels diverticulum (diverticulum vitellinum) som ni bör kunna hitta. På gränsen mellan
ileum och colon finns hos hönsfåglar två långa blindtarmar (cecum). Den bakre delen av ändtarmen (rectum) är
utvidgad till en kloak, där även köns- och urinorganens öppning mynnar. Kloaköppningen är en horisontell
springa.
Cirkulations- och respirationsorgan?
Fåglarnas respirationsorgan skiljer sig från däggdjurens. Trachea som börjarvid larynx har fullständiga
broskringar vilka sitter tätt samman. Fåglar har inga stämband, utan ett röstorgan som kallas syrinx och utgör den sista delen av luftstrupen (trachea) och/eller den första delen av luftrören (bronchi). Lungorna (pulmones)
är belägna intill revbenen. Trots att lungorna är små och oelastiska har de en effektiv luftförsörjning, eftersom
de kommunicerar med de tunnväggiga, elastiska luftsäckarna. Blindsäckar från luftsäckarna löper normalt ut i alla ben i axialskelettet, i skulder- och bäckengördelns ben samt i
extremiteternas proximala rörben, vilket gör fågeln lätt.
Hjärtat (cor) har två kammare och två förmak ligger centralt, kaudalt om lungorna. Eftersom lungorna är oelastiska och levern är stor, täcks hjärtat av de två leverloberna. Hjärtat är jämfört med kroppen förhållandevis stort och har en högre slaghastighet än hos däggdjur. Den tunna högra kammaren ligger runt
den kraftiga vänstra.
Urin och genitalorgan?
Njurarna (sing. ren) är avlånga, rödbruna och
flikade (loberade). De ligger på båda sidorna om ryggradens nedre del. Fåglarna använder,
liksom ett antal andra djurgrupper, urinsyra
istället för urea för att utsöndra kväve. Fåglar
saknar urinblåsa därför mynnar urinledarna
direkt i kloaken. Urinsyra och dess salter är
svårlösliga i vatten och fågeln avger därför
urinen från kloaken iform av en vit trögflytande
pasta.
Hönans genitalorgan?
Till skillnad från de flesta andra djurgrupper
utvecklar honfåglar vanligen endast den vänstra sidans äggstock (ovarium) och äggledare (tuba uterina).
Äggstocken ligger ovanför vänster njure och i kontakt med äggstocken finns första delen av äggledaren som är äggledartratten (infundibulum). Äggledaren är grov och vindlande. Den gulerika äggcellen avlossas från äggstocken, fångas upp av äggledartratten och fortsätter ner till vagina via äggledaren. För att äggcellen ska kunna befruktas måste spermierna föras ända upp till äggledartratten. Äggvitan anlagras runt gulan men till en början bara halva sin slutliga volym.
Därefter börjar äggsnoddarna (chalazea) att utvecklas. De är tunna vita strängar som håller gulan på plats.
Utanpå äggvitan läggs det i isthmus på två skalhinnor (fig. 10). Nu har ägget hunnit ner i den del som kallas skalkörteln (uterus, shell gland [eng]). I skalkörteln späds äggvitan ut och ägget får sitt skal. Det tar ca ett dygn
för ägget att bli komplett.
Kort förklaring av äggledaren:
- Äggledartratten - äggcellen och spermierna fångas upp
- Magnum - Äggvitan anlagras och äggsnoddarna utvecklas
- Körtelfritt band - delar av magnum från istmus
- Istmus - två skalhinnor bildas
- Skalkörteln - späds äggvitan ut och ägget får sitt skal
- Vagina
Det tar ca ett dygn
för ägget att bli komplett.
