Slaktkyckling – från insättning till slakt 22/1 Flashcards
1
Q
Vilket djurslag äter vi mest av globalt?
A
Matfågel - kyckling
Störst sedan 2020
2
Q
Genomsnittligt antal kycklingar/ omgång - vad menad med omgång?
A
omgång = kommer samtidigt och slaktas ut samtidigt
3
Q
Hur många omgångar per år är vanligt?
A
7-9 omgångar / år
4
Q
Vem bestämmer antalet omgångar?
A
Inte upp till kycklingfödaren att bestämma antalet omgångar
- Slaktar ut och städar upp - kan dröja mellan dagar och upp till veckor
Slakterierna styr hur snabbt omgångarna ska vara
- Beror på efterfrågan - ska vara anpassat efter den
5
Q
Den nordligaste kycklingproduktionen i Sverige?
A
Köping
Pga att de äter spannmål och att det odlas söderut
6
Q
Kycklinguppföding - som att omvandla?
A
spannmål till kött
7
Q
99 % av all kycklinguppfödning i Sverige sker på företag anslutna till?
A
Svensk Fågel
8
Q
Vad är Svensk Fågel?
A
Branschorganisation som representerar kycklinguppfödare och kalkonuppfödare
Alla led i produktionen måste uppfylla alla krav för att kunna få märkningen
9
Q
Hur många fodertillverkare av fjäderfäfoder finns?
A
3 fodertillverkare
10
Q
Ungefär hur många kycklinguppfödare i Sverige?
A
ca. 100 kycklinguppfödare
11
Q
Hur många slakterier slaktar kyckling?
A
8 slakterier
12
Q
Hur ser produktionen ut - från GP till slakt?
A
De djur vi får in i Sverige är mor och farföräldrar (GP) - kommer som daggamla från Storbritanien till Aviagen Swechick
- På ett ställe sker: Uppfödning av far- och morföräldrar
- På ett ställe sker: Äggproduktion av far- och morföräldrar
- På ett ställe sker: Kläckning av kycklingföräldrar (P)
Nytt företag tar över daggamla kycklingföräldrar (P) - Swehatch & Blenta
- På ett ställe sker: Uppfödning av kycklingföräldrar
- På ett ställe sker: Äggproduktion av kycklingföräldrar
- På ett ställe sker: Kläckning av slaktkyckling
Slaktkycklingarna transporteras ut till olika gårdar som daggamla och slaktas på ett av de 8 slakterierna
13
Q
Vilket företag i Sverige har hand om far- och morföräldrar (GP)?
A
Aviagen Swechick
14
Q
Vilket företag i Sverige har hand om kycklingföräldrar (P)?
A
Swehatch & Blenta
15
Q
Slakterierna bestämmer?
A
Hur mycket som ska produceras
Vilken dag en kycklinguppfödare ska få de daggammla kycklingarna
- Blir det på nyårsafton så får man anpassa sig
Datum när de ska gå till slakt
Hur mycket kycklingen ska väga
16
Q
Vad sker på kläckeriet?
A
Ruvning och kläckning
17
Q
Hur lång tid tar det från ruvning till kläckning?
A
21 dagar (+/- 1 dag)
18
Q
Kläckfönster?
A
Kläckfönster – tid från första till sista kläckta kyckling (i en grupp)
Alla kläcks inte vid samma tidpunkt - finns en biologisk variation
Tar ofta mer än 1 dygn från första till sista kycklingen kläcks
19
Q
Hur sker ruvningen?
A
Mha en ruvare
Äggen ligger på en bricka som tippas - ska kunna efterlikna vad en höna gör när hon ruvar
20
Q
Kriterer för kvalitet på nykläckt kyckling
A
Aktivitet
Tittar på att den är torr
Kycklingens yttre – ex. dun
Ögon
Ben (ingen konstig vinkel)
“Retracted yolk”
Navel
Längd
”Yolk free body weight”
21
Q
Vad är “Retracted yolk”?
A
Vill att äggulan ska ha används i rätt så stor utsträckning
Näringen i äggulan blir kycklingen
Gulesäcken dras in i buken någon dag innan kycklingen kläcks
Badly absorbed yolk - big and stiff belly
- Inte använt gulesäcken så mycket som man vill när den kläcks
Well absorbed yolk - soft and smooth belly
Gulesäcken gör att kycklingen kan klara sig utan vatten och foder en liten stund innan efter att den kläckts
22
Q
Hur undersöker man ”Yolk free body weight”?
A
Måste döda kycklingen för att titta på detta - görs inte i sån stor utsträckning
23
Q
Hur kontrolleras kvaliteten på naveln?
A
Navel of bad quality (ska inte vara klägg där)
Navel of good quality (ren)
24
Q
Ankomst till kycklinguppfödaren, dag 1?
A
Blandade kön till gården
Rullas in i stallet
Förberett innan de kommer
Foder på pappret framför är vanligt till en början
- För att kycklingen ska hitta fodret till en början
Lägger in ströbädd innan de kommer
- Kutterspån är vanligast, men en del använder torv blandat med kutterspån
25
Vad finns i stallet?
Foderautomater
Vattennipplar
Allt i stallet hänger i linor
- Justeras när kycklingarna växer
- När man gör rent så höjs allt upp i taket
26
Lägger man in nytt strö under uppfödningen?
Blir det inga problem, vattenläcka eller så, så är samma ströbädd kvar tills de går till slakt
I slutet av produktionen är det ffa gödsel kvar
Håller den sig torr och fin och lucker så är det inget problem
27
Skötsel vid insättning - vilka faktorer ingår?
Temperatur
Relativ fuktighet
Ljusprogram
Foder
Kycklingarnas beteende
28
Vilken temperatur ska man ha vid insättningen av daggamla kycklingar?
Temperatur 30-33 °C
29
Varför är temperaturen så viktig?
Kycklingarna kan inte själva hålla sig varma så det måste vara varmt när de kommer
Vissa har golvvärme, men också andra värmekällor
När de växer så måste detta justeras - blir för varmt annars
Sänks efter bara några dagar
29
Ljusprogram till daggamla kycklingar?
Mycket ljus första veckan
Justerar efterhand
29
Ljusprogram under uppfödningen - vad är kraven?
6 h mörker per dygn, första veckan är undantaget
Kan dela upp som du vill men ska vara 4h sammanhängande
30
Diskuteras om längre sammanhängande mörkerperiod - varför?
kan behövas för att få en mer normal känsla för dygnsrytm och använda krävan bättre - använder de inte krävan kan den bli lite förslappade i muskelmaken och foder kan ramla tillbaka i krävan
Problem vid slakt är att kycklingarna har foder kvar i krävan vid slakt - det får de inte ha - kan kontaminera köttet
Får ha en paus utan foder i 12h innan slakt - men problemet kvarstår
Vissa uppfödare menar att längre mörkerperiod skapar problem vid foderautomatena - många djur samlas pga hungriga
31
Hur kontrolleras beläggningen i stallet?
Pratar om kilo i byggnaden
Relaterat till hur stor kycklingen är
Får inte överskrida antalet kilo per kvm innan slakt
32
Varför ingen lagkrav på berikning till slaktkycklingar?
Nyttjar ströbädden till viss del
Svårt att sitta på sittpinne sista tiden
Kan uppskatta en upphöjd plan sittyta
- Måste vara hygienisk och anpassad efter att de växer - ska kunna användas hela perioden
- Kan vara en värmebehandlad bal eller liknande
Många uppfödare är positiva till berikning men får inte betalt för det - blir en för stor kostnad
33
Vilken relativ fuktighet rekommenderas?
Relativ fuktigthet på mellan 60-70 rekommenderas
Måste justera temperaturen i stallet efter att kycklingarna växer
Har man 40 i relativ fuktighet så måste temperaturen höjas
Detta är en rekommendation och inget krav - man får anpassa efter ens förutsättningar och lära sig
34
Hur beter sig kycklingarna vid olika temperaturer?
För varmt: väldigt utspridda
För kallt: klumpar ihop sig
Korrekt: Utspridda men ändå relativt nära varandra i kluster
Får läsa av hur kycklingarna placerar sig för att veta om temperaturen är bra eller ej
35
Värmelampa och hur kycklingarna placerar sig utefter temperaturen?
För hög:
- Kycklingarna gör inget ljud
- Kycklingarna flämtar, huvudet och vingarna hänger ner
För lågt:
- Kycklingarna trängs vid lampan
- Kycklingarna är högljudda och ropar
Drag:
- Denna fördelning kräver undersökning
- Påverkas av drag, ojämn ljusfördelning, externa ljud
Temperatur korrekt:
-Kycklingarna jämnt fördelade
- Ljudnivån tyder på tillfredsställelse
36
Krävans fyllnad hos daggamla kycklingar?
2 h efter att de kommit in vill man att 75% av kycklingarna ska ha något i krävan
Efter 12 h >85%
Efter 24h >95%
Tar ett urval av kycklingarna
Tar ofta tempen i kloaken samtidigt för att se att de har en bra temperatur
37
21 dagar gamla kycklingar?
Att de är kala betyder inte att de plockat fjädrar utan för att de går från det duniga stadiet till att sätta fjädrar
Fördel med slaktkyckling är att de inte har blivit könsmogna här och har därför inte problem med fjädeplockning så länge de har bra tillgång till foder osv
Ströbädden är brun - inget problem med gödsel så länge den är torr och lucker
38
Delslakt?
Delslakt vid 27-28 dagar vid leverans till kronfågeln
Tar ut en andel av kycklingarna - går till slakt
Blir mer plats i stallet
Resterande går en vecka senare
39
Lastning och transport?
Kycklingarna är lugna - dämpad belysning i stallet - ofta blått ljus som kycklingarna inte kan uppfatta
Maskinen matar in kycklingarna på ett band och för dem in i lådor
Viktigt att maskinerna är korrekt inställda och att personen som hanterar är vettig
Bandet får inte gå för fort
Manuellt bära - mera skador på kycklingarna när människor bär
40
Ex från kycklinggård 2021
8 omgångar per år
Två målvikter:
- 28 dagar 1600 g (grillkyckling) (ca. 1 kg när den är grillad och klar)
- 35 dagar 2200 g (styckning)
Foderkvot 1,54 kg /kg levande vikt
- 1,54 kg /kg levande vikt - en väldigt låg foderkvot för en snabbväxande kyckling
41
Vad menas med foderkvot?
Hur mycket har kycklingen ätit och hur mycket väger den
Delar andel foder med levandevikt
42
Målvikt?
Måste tajma in vikten bra för att komma så nära som möjligt målvikter, annars avdrag
Kycklingarna ska vara så jämnstora som möjligt
43
När blir de könsmogna?
Slaktkycklingarna växer snabbt i kroppen men har inte snabbare mognadsgrad på andra sätt - de blir inte könsmogna
blir könsmogna efter ca. +/- 20 veckor och då kanske de väger 6 kg, vilket de inte hade klarat av
Slaktkycklingen är bara anpassad till ett kortare liv - blir annars djurvälfärdsproblem
44
Hur mycket av det som produceras är av snabbväxande ras?
99% av det som produceras i Sverige är av snabbväxande ras
45
Hur stora är föräldradjuren?
Kan inte äta så mycket som de vill - blir för tunga
Måste begränsa foderintaget pga väldigt god aptit
46
Gallring?
En viktig del av arbetet på gården är att tidigt gallra ut sådana som inte klarar av produktionen
T.ex. för små
Benproblem
Andra hälsoproblem som gör att de inte kommer hålla ändra fram
47
Ankomsthallen på slakteriet?
Ankomsthallen – transportlådor lastas av, djurbesiktning av officiell veterinär
Längd på transport varierar
Oficiell veterinär innebär att de är anställda av livsmedelsverket och inte slakteriet
Kontrollera att det finns godkänt salmonella prov
Översiktlig inspektion - går mellan lådorna
48
Slakten?
Kycklingarna bedövas – gas eller el
Kronfågel är det enda slakteriet i Sverige som har gasbedövning med koldioxid
Fördel gas: När man hänger upp i benen så är de medvetslösa, jämfört med el där de är vakna. De är också kvar i samma låda som de kommer i
Negativt med gas - koldioxid ger en illamående känsla och att det är dyrt
El: Tippas ut från lådan och åker ut på ett band - hängs upp manuellt av personal i en bygel - åker igenom ett bad med el
Upphängning i byglar
Avlivning via halssnitt - avblodas
Skållningsbad
- Hett vatten på kroppen - lättare att plocka fjädrarna
Plockning
49
När sker köttbesiktningen och vem gör den?
När kycklingen är död, fjädrarna är plockade och huvudet är borta så går de igenom köttbesiktningen
Företagsanställda assistenter (FA) med utbildning genomför besiktningen - veterinären kontrollerar då och då
50
Hur gör man köttbesiktningen?
Helkroppsbesiktning (2 FA)
- Bröstsidan mot FA
Uttaget görs av maskiner
Besiktning efter urtag (2-3 FA)
- Ryggsidan mot FA, urtagna organ synliga (följer med varje kyckling - ser man något konstigt på organen så kan man plocka bort kyckligen)
FA – företagsanställd assistent
51
Vad är vanligaste orsaken till kassering idag?
Foder kvar i krävan är ett nyare problem från 2022
Vanligaste orsaken idag till kassering
52
Vad man tittar på vid besiktningen - vanliga orsaker till kassering 2016-2017?
Hud och underhudsinflammation var vanligast
- Grönaktigt och varigt när man öppnar upp
- Vet inte riktigt orsak
- Kan ha att göra med att immunsystemet inte hänger med pga att de är snabbväxande
Vita hårda filéerna
- Genetisk defekt i bröstfiléerna - hårda - avvikande och kasseras men det är inte farligt för konsumenten
Bukvattensot
- Organen orkar inte med
- Samlas vätska i buken pga att hjärtat inte orkar syresätta tillräckligt
Foder kvar i krävan är ett nyare problem från 2022
- Vanligaste orsaken idag till kassering
53
Slakt av matfågel 2017 - vad ingår och i vilka proportioner?
Totalt: ca. 105 miljoner
1. Kyckling - ca. 100 miljoner
2. Höns - ca. 3,4 miljoner
3. Tupp/moderdjur - ca. 640 tusen
4. Minikalkon ca. 350 tusen
5. Storkalkon - ca. 260 tusen
6. Gås - ca. 15 tusen
7. Anka - ca. 12 tusen
54
Regler, uppföljningsprogram och beläggning?
Kontroll- och övervakningsprogram som administreras av Svensk Fågel
- 99% är medlemmar och då är det extra program man måste följa
- Svensk fågel har hand om det och rapporterar till Jordbruksverket
SJVFS 2019:23 Sakn L111 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket
- Vi har striktare lagstiftning, vilket man får ha
EU - Directive 2007/43/EC – minimum rules for the protection of chickens for meat production
- Kan aldrig komma ifrån den
55
Kontrollprogram som Svensk Fågel övervakar?
Djuromsorgsprogram
Biosäkerhet och hälsa
Måste slakta via ett slakteri som är med i Svensk Fågel
Kan man inte uppfylla detta så får man inte vara medlem i Svensk Fågel
56
Vad ingår i Svensk Fågels djuromsorgsprogram?
Slaktkyckling (inkl. fothälsa) 1995
Transport och slakt 2004
Kläckeri och avelsdjur 2023
57
Vad ingår i Svensk Fågels kontrollprogram för biosäkerhet och hälsa?
Biosäkerhet
- Djuren får inte komma i kontakt med något utifrån
- Tappar alla som är eko etc
Campylobacter (kontrollprogram som sköts på slakteriet)
Koccidios/klostridier (koccidios orsakas av parasiter och klostridier orsakas av bakterier)
ESBL kartläggning
58
Djuromsorgsprogrammet slaktkyckling?
Gäller för slaktkyckling och på gården
Bedömning på gård av certifieringsföretag (oberoende) - tittar hur det ser ut på gården
31 punkter som omfattas av:
Djurutrymme
- Värmeutrustning, foderutrustning, vatten, ventilation, belysning, strö, gödselhantering, mottagning, utlastning m.m
Ekonomiutrymme
- Förrum, hygiengräns, personalrum, reservelverk, larm, övriga utrymmen, elutrustning, medicinutrustning
Skötsel
- Skötselpoäng, hygien, ströbädd, journaler, slaktkvalitet, hantering av döda djur, närområdet till stallet.
Poäng 0-4 (för varje punkt)
vill ha en 4 i varje punk
59
Fothälsoprogrammet?
Kopplat till Djuromsorgsprogrammet
Kvaliteten på stallmiljö, ströbädd och foder bedöms efter fothälsan på slakteriet (100 fötter per flock)
Klass 1 och 2 - sår som troligen uppkommit av ströbädden
Kycklingens fötter är en bra indikation på hur det har varit i stallet under uppfödningen - en uppföljning
Klass 0: Multipliceras med 0
Klass 1: Multipliceras med 0,5
Klass 2: Multipliceras med 1
En flock med bara 2or blir 200 poäng
Upp till 40 blir ingen anmärkning
41-80 blir anmärkning på lägre nivå
över 80 blir anmärkning på högre nivå
Rapporteras till uppfödaren
Upprepade anmärkningar kommer resultera i att uppfödaren inte får ha lika många kilo per kvm
60
Footpad scores 1994-2023?
Scale: 0-200
Critical value: 40
< 40 no remark
40-80 small remark
> 80 severe remark
Har förbättras mycket sedan införandet av Fothälsoprogrammet
61
Vad styr beläggningen?
Djuromsorgsprogram slaktkyckling och fothälsoprogram styr beläggningen
62
Vad är kraven på beläggning?
Beläggning enligt djurskyddslag 20kg/kvm
- Eko etc
- Uppfyller inte kraven i djuromsorgsprogram eller fothälsa
minst 97 % av högsta möjliga poäng i djuromsorgsprogram + god fothälsa medger 36kg/kvm
Ett sätt att premiera - använder Fothälsoprogrammet för att öka djurhälsan på gården
63
EUs direktiv slaktkyckling 2007?
Alla tillåts ha 33 kg levande vikt/m2
39 kg vikt/m2 om vissa djurmiljökrav uppfyllls
Ytterligare 3 kg, dvs 42 kg /m2 om dödligheten är lägre än 1% + 0,06×slaktålder i dagar
64
Vilka faktorer som påverkade hur bra fothälsan blev i en studie?
Kvaliteten på ströet
- Torr och lucker
- Blöt
Djupet på ströbädden
- svårt att röra sig
- tunnare ströbädd är bättre - 5 cm eller lägre är bättre än mer än 5 cm
Hur man ger vatten
- Nipplar bättre än koppar
Typ av strö påverkade inte i denna studien
Stallklimatet påverkar ströbädden och även typ av foder - äter de ett foder där de behöver dricka mycket eller där de får klibbig träck etc.
65
Koccidios/klostridiosprogrammet?
Koccidiostatika används inom all konventionell uppfödning
Klassas som en fodertillsats till kyckling, men ej till andra djurslag
Karens
- tas bort från fodret ett antal dagar före slakt
- får ett nytt foder som inte innehåller koccidiostatika
ej inom humanmedicin
användningen regleras i ett kontrollprogram (mg/kg foder)
- för att undvika resistens
- växlar mellan preparat
Koccidiostatika förebygger också tillväxt av Clostridier
- men är ffa för koccidios
Måste inte vaccinera äldre kycklingar - har ett försvar
66
Koccidios orsakas av en?
Parasit
Ger nedsatt allmäntillstånd
67
Klostridier orsakas av en?
Bakterie
blommar ofta upp vid nedsatt allmäntillstånd/
Kan producera ett giftigt toxin som ger hög dödlighet
68
Vanligt med tarmbakterier i färsk kyckling?
Finns i tarmen
inte pga salmonella man ska vara noggrann med kökshygien i Sverige utan det är pga campylobacter
kycklingen blir inte sjuk eller påverkad, men vi blir det
69
Campylobacter – ett hot mot humanhälsa?
Bakterie som lever i tarmarna
0-100 % kontaminering av kycklingkött i EU
Förekomst har gradvis sjunkit i SE, dock ej 2016/2017
Förekommer naturligt i jord
Förekomst följs upp i Campylobacterprogram
70
Procent Campylobakter positiva flockar i Sverige (källa Svensk Fågel)?
Började jobba med detta vid 2000-talet
Nu är vi nere på ca. 5% - vet inte om det går att komma under det
71
Antalet inhemska fall av campylobacterinfektion och andelen slaktkycklinggrupper med påvisad campylobacterinfektion under 2019?
Ökar på sommaren - har att göra med omgivningen - kan komma in en fluga i stallet som tar med sig Campylobacter
Humana fall följer smitta i besättningen
72
Förekomst av Campylobacter 2008
Högre biosäkerhet i norr
Mer gynnsamt längre norr ut
Finland ligger lite längre norr ut
Norge kan ev har bättre djurhållning - mycket subventioner som underlättar - inte med i EU
73
Ingen statlig ersättning vid salmonella?
Förebyggande arbete via kontrollprogram sedan 1970
- Hygienkontrollerade djurstallar
- Hygiengränser
- Värmebehandlat foder
- Kontrollerade kläckerier
- Rengöring och desinfektion
Provtagning av flockar över 500 djur
0,1 % smittade flockar/år
Inget smittat kött når konsumenten!
Ska avlivas på gården om det påvisas
Kyckling får ingen ersättning av staten, men andra djurslag får det och även värphöns
- Var ett stort problem med salmonella på 70-talet hos slaktkyckling, vilket tros ha att göra med att de inte får någon erästtning
Inget stort problem på köttsidan, större problem på äggsidan
Har kostat en del att införa detta men har medfört många positiva aspekter
74
Prevalens av salmonella?
En positiv flock i Sverige 2023
75
Avelspyramiden?
Pedigree - eller elit
- Väldigt sluten - Vet inte riktigt vad man selekterar för
- Sker ingen genetisk selektion i Sverige
GGP
GP
P
Slaktkycklingar
76
Aveln i korthet?
GP-djur anländer som daggamla från UK
GP: Tupp och höna i tupplinjen korsas - blir avelstupp (P)
- hönorna blir över - blir som en slaktkyckling
GP: Tupp och höna i hönlinje korsas - blir avelshöna (P)
- tupparna blir över - blir som en slaktkyckling
P: Avelstupp och avelshöna korsas - blir slaktkyckling
Som en extrem typ av korsningsavel
- Rena linjer - blir hybrider
- Utnyttjar heterosiseffekten - avkomman ska bli bättre
77
Tillväxt hos slaktkycklinglinjer som inte selekterats sedan 1957 resp. 1978 (University of Alberta ), i jämförelse med Ross 308 slaktkyckling (2005)?
Ross 308 har vi idag
Ffa skillnad i tillväxt - inte samma kyckling vi har
- Bred
- Framtung - stort bröst
Kopplat till benproblematik
- på 70-80-talet struntade man in detta
- bättre idag - bredare selektion där man inte bara låter tillväxt ta utrymme
78
Val av hybrid – en het fråga?
Faster growth may impair leg health
- risk men inte per automatik som den får benproblem - måste vara mer vaksam med snabbväxande
Feed restriction in breeders
Ross 308 (fast growth) (finns flera olika men i Sverige har vi bara denna)
- Weight: 2.2 kg day 34
- Feed consumed day 34: 3.0 kg
- 99% of broilers in SE
Hybrids with slower growth e.g Rowan Gold (finns olika raser)
- Weight: 2.2 kg day 49
- Feed consumed day 49: 4.0 kg
- 1% of broilers in SE
- ffa i eko och småskaligt
- solbacka kyckling - långsamväxande och sojafritt foder - slaktas storskaligt
- bjäre majskyckling
- Allt de äter går inte tillväxt - mer foder går åt
- Får också benproblem men inte i samma grad
79
ett verktyg för utvärdering av rörelsemönster?
Gait score
80
Gait score – ett verktyg för utvärdering av rörelsemönster?
Poäng 0-5, där 0 är ett opåverkat rörelsemönster och 5 är en kyckling som inte kan röra sig (en lam fågel som inte kan gå)
2: rör sig lite tyngre
3: lite halt och stapplig
4: bär inte riktigt och måste lägga sig - den ska tas bort
0,1 och 2 brukar anses vara okej
81
Karläggning av svenska kycklingars rörelsemönster 2023, Ross 308
Svensk Fågel gav RISE i uppdrag att kartlägga rörelsemönster
Bedömningen gjordes 5 dagar innan slakt
0: 2%
1: 23%
2: 55%
3: 18%
- svårbedömd
- många anser att det är ett problem
- kan ha att göra med att kycklingen är framtung
- tittar på vad det betyder för fågeln, om den har ont etc.
4: 1%
5: 1%
82
EU Comissionen gav EFSA uppdraget att sammanställa djurvälfärd i olika led i kycklinguppfödning:
Föräldradjur
Daggamla kycklingar
Slaktkycklingar
EFSA:s slutsats
Beläggning begränsas till max 11 kg/m^2 för undvika fotskador, öka kycklingarnas möjlighet att röra sig
Täckt veranda och tillgång till upphöjda platser, ramper
Ej hålla avelsdjur i bur (inga burar i SE)
Undvika amputationer (t.ex näbbtrimmning)
Långsamtväxande hybrider (max 50 g tillväxt per dag)
Kläckning av kycklingar på gård
EFSA fick uppdraget att utreda hur djurens välfärd kan förbättras – rapporten tar inte hänsyn till andra hållbarhetsaspekter
- måste ta med för att det ska vara tillämpbart
83
European Chicken Commitment?
Kriterier framtagna av djurrättsorganisationer i EU
- vill att det ska skriva på ett avtal för att förbinda sig till detta
Innebär bl.a
- lägre beläggning – max 30 kg/m2
- Hälsosammare raser av långsamväxande typ
- Högre ljusintensitet – 50 lux
- Sittpinnar
- Gasbedövning
Mål att dessa krav ska införas 2026
Vissa företag har skrivit på
84
Effects on production costs etc of ECC-standards?
With a change to ECC follows per kg of meat (beräknat av artikeln ovan - vet inte hur säkert detta är)
An increase in production costs (+ 37%)
Increase in feed consumed (+34)
Increase in greenhouse gas emissions (+24 %)
Finns en konflikt mellan djurvälfärd och ekonomisk/miljömässig hållbarhet
85
Ekologisk kycklinguppfödning - hur stor andel i Sverige?
< 1 % av alla slaktade kycklingar är ekologiska
beror på att efterfrågan är låg - rätt mycket dyrare
ännu svårare för koncepten att överleva idag
86
Ekologisk kycklinguppfödning - regleras via?
EUs lagstiftning
KRAV
87
Ekologisk uppfödning kräver?
långsam tillväxt
Upp till varje EU-medlemsland att definiera vad som är långsamtväxande
För kyckling är definition enligt Jordbruksverket 45 g/dag
88
Slaktålder i ekologisk uppfödning?
Långsamväxande hybrider
- Om ekologiska föräldradjur – ingen lägsta slaktålder (får slakta när man vill)
- Om ej ekologiska föräldradjur → tidigast slakt vid 10 veckor (blir som en karenstid att ställa om till eko)
Snabbväxande hybrider → lägsta slaktålder 81 d
Vanlig slaktålder ca 60 dagar
Lite rörligare ras
89
Beläggning eko?
20 kg / m2
21 kg/ m2 in EU
90
Skötsel och utevistelse eko?
Längre uppfödningsperiod
Daglig tillgång till utevistelse fr 4 veckor när klimat tillåter
- Gräsbevuxen rastgård 4 kvm/kyckling
Måste föda upp året runt, inte bara på sommaren
Behöver inte gå ut på vintern
Kläcker på gård i Sverige
91
Coccidios, salmonella och campylobacter eko?
Coccidios
- Ingen koccidiostatika
- Vaccination (förebyggande vid problem)
Salmonella
- inte varit så stora problem
Får i regel campylobacter när de går ute
92
Kläckning av kyckling – NYA koncept?
Kläckning i stallet är aktuellt
93
Kläckfönster?
Kycklingarna är färdigkläckta dag 21, men vissa kanske kläcks dag 19 eller 20
Alla får vänta kvar tills alla är kläckta
94
Kläckfönster och kycklingkvalitet?
Kläckfönstret : 24-48 h, biologisk variation
Kläckare – inte optimal miljö för nykläckt kyckling (buller, damm, mörkt etc)
Inget foder eller vatten
Lugnare om de får kläckas på plats
I merparten av försöken växte de kompensatoriskt - de som inte fick mat och vatten kontra de som fick de
Kläcker på gård i eko produktion i Sverige
Vill att många av de konventionella gårdarna ska testa att kläcka på gård
95
Vad händer om kycklingen får äta och dricka direkt?
Positiva effekter:
- immunfunktion
- tillväxt kommer igång fortare
- tidigare utv av organ
- bättre upptag gulesäck?
I merparten av försöken växte de kompensatoriskt - de som inte fick mat och vatten kontra de som fick de
96
Nya sätt att kläcka kycklingar?
Utvecklade i Nederländerna
Kläckare med tillgång till foder och vatten
Kläckning på gården
FILM - kläcks i stallet
- Tempar äggen - vill ha 36-37
- Kläcks och tar sig ut på golvet - kan börja komma igång
- Mer jobb för gården
- Ägg som inte är kläckta måste hanteras på rätt sätt
- Dessa koncept finns inte i Sverige - kläcks och bärs in manuellt
FILM - kläckare
- Står i backar med två våningar - kläcks och ramlar ner till nästa våning där det finns foder och vatten - finns ljus
