Tenta 2024 Flashcards
Vilket/vilka av följande påståenden är korrekt om matfågel?
En genomsnittlig svensk äter 30 kg matfågel per år (kyckling är merparten av matfågel i SE)
Inom EU slaktas mest matfågel Polen
Globalt är genomsnittliga konsumtionen ca 17 kg
En genomsnittlig svensk äter 30 kg matfågel per år (kyckling är merparten av matfågel i SE) - falskt
Inom EU slaktas mest matfågel Polen - sant
Globalt är genomsnittliga konsumtionen ca 17 kg - sant
Vilket/vilka av följande påståenden är korrekt om äggproduktion?
Näbbtrimning är förbjudet i EU
Inom EU är produktionskonceptet frigående inomhus vanligast
Vi har ca 8 miljoner värphönor i Sverige
Näbbtrimning är förbjudet i EU - falskt
Inom EU är produktionskonceptet frigående inomhus vanligast - falskt
Vi har ca 8 miljoner värphönor i Sverige - sant
I tabellen nedan anges några centrala parametrar för konventionell slaktkycklinguppfödning. Utgå från en flock som slaktas vid ca 35 dagar och fyll i rimliga värden i tabellen för varje parameter
Foderkvot kg/kg
Dödlighet, %
Temperatur i stallet vid insättning, °C
Målvikt vid slakt (levande vikt), g
Foderkvot kg/kg (FCR): 1.38
Dödlighet, %: 1-5%
Temperatur i stallet vid insättning, °C: 30-33 °C
Målvikt vid slakt (levande vikt), g: 2,2 kg
I högra kolumnen i tabellen nedan anges produktionsuppgifter för en avslutad normallång produktionscykel med kommersiella hönor frigående inomhus, med normal dödlighet. Ange i vänsterkolumnen vilken produktionsparameter som siffran i högerkolumnen hör ihop med.
74
115
2,2
25
Foderomvandlingskvot, kg/kg
Produktionscykelns längd, veckor från insättning till slakt/avlivning
Dagligt foderintag per höna, gram
Produktion per insatt höna, kg
Produktionscykelns längd, veckor från insättning till slakt/avlivning: 74
Dagligt foderintag per höna, gram: 115
Foderomvandlingskvot, kg/kg: 2,2
Produktion per insatt höna, kg: 25
Vad menas med dual-purpose chicken? Vad skulle en övergång till dual-purpose chicken innebära ur olika hållbarhetsperspektiv?
Dual-purpose chicken (DPP) är hybrider som används för både ägg- och köttproduktion. Hönorna lägger ägg medan tupparna föds upp för kött (kan både producera ägg och ha en acceptabel köttproduktion). Denna typ av kycklingras är särskilt användbar i system där både ägg och kött behövs för ekonomisk eller matförsörjning.
Fördelar med DPP ur hållbarhetsperspektiv:
- Mindre resursslöseri: Eftersom både hönor och tuppar används, slösas inga djur bort som i traditionella system där tuppkycklingarna ofta avlivas eftersom de inte ger lika mycket värde som hönorna.
- Ekonomiskt fördelaktigt för småskaliga producenter: DPP-kycklingar är mer prisvärda än vissa traditionella byraser och kan snabbt öka i vikt (tupparna) och producera fler ägg (hönorna), vilket innebär högre avkastning och bättre kostnadseffektivitet för hushållen på landsbygden.
- Mångsidig produktion: DPP ger både ägg och kött, vilket gör det till ett effektivt sätt att diversifiera inkomster för småskaliga bönder.
- Djurvälfärd: Eftersom tupparna får en funktion (köttproduktion) istället för att avlivas tidigt, kan djurvälfärden förbättras jämfört med intensiv avel där tuppar ofta inte har något syfte.
Nackdelar och utmaningar med DPP ur hållbarhetsperspektiv:
- Produktionskapacitet (storskaligt): DPP-kycklingar har vanligtvis lägre äggproduktion jämfört med kommersiella värphöns. De är även mindre effektiva än de kommersiella hybriderna som är specialiserade för ägg- eller köttproduktion, vilket gör DPP mindre lönsamma i storskalig produktion.
- Långsammare tillväxt: DPP-kycklingar är mindre effektiva än kommersiella slaktkycklingar. DPP tar längre tid att nå samma vikt, vilket påverkar effektiviteten och lönsamheten i storskalig produktion.
- Sämre FCR
- Begränsad genetisk variation: I vissa fall kan en snabb övergång till DPP i stor skala leda till mindre genetisk variation och ökad risk för sjukdomar eller svagheter om inte aveln hanteras ansvarsfullt.
Beskriv hur korsning tillämpas inom värphönsaveln. Ge exempel på två fördelar med denna typ av avel.
Inom värphönsaveln används korsning för att kombinera önskvärda egenskaper från olika renrasiga linjer och optimera produktiviteten hos de värphöns som används i kommersiell äggproduktion. Aveln följer en avelspyramid där olika genetiska linjer korsas i flera steg för att skapa den slutliga produktionshönan.
Hur korsning tillämpas i värphönsaveln:
1. Pure Line (PL) – Fyra olika renrasiga linjer av höns och tuppar avlas separat för att behålla specifika egenskaper såsom hög äggproduktion, fodereffektivitet och sjukdomsresistens. Dessa linjer utgör grunden för framtida korsningar.
- Grand Parent Stock (GP) – Renrasiga individer från PL korsas i två olika konstellationer för att skapa F1-generationen. Dessa korsningar ger en genetisk förbättring genom att kombinera fördelarna från olika raser.
- Parent Stock (P) – Två F1-korsningar paras, vilket resulterar i en fyrvägskorsning, den slutliga värphönan. Genom att använda fyrvägskorsning uppnås hög heterosis-effekt, vilket förbättrar hönans prestationer.
- Laying Hen Production – Fyrvägskorsningen används i kommersiella äggproduktionsanläggningar där de värphönor som produceras har optimerade egenskaper för hög äggproduktion och effektivt foderutnyttjande.
Två fördelar med korsningsavel i värphönsaveln:
- Heterosis-effekt (hybridkraft) – Genom att korsa genetiskt olika linjer blir avkommorna friskare, mer produktiva och har bättre överlevnad än sina föräldraled. Detta resulterar i högre äggproduktion och bättre fodereffektivitet.
- Optimerad genetisk kombination – Korsningsavel gör det möjligt att kombinera specifika önskvärda egenskaper från olika linjer, exempelvis hög äggproduktion, starkt skelett och bra fjäderdräkt, vilket ger robusta och långlivade värphöns anpassade för kommersiell produktion.
Du får frågan av en journalist om hållbarheten i svensk äggproduktion. Hen ber dig redogöra för styrkor och svagheter vid ekologisk äggproduktion jämfört med frigående inomhus med avseende på påverkan på global miljö och den social/etiska hållbarheten. Välj 2 olika faktorer som du anser vara viktiga för den sociala hållbarheten och 2 som påverkar den globala miljön. Ange för varje vald faktor hur hållbarheten ser ut i respektive produktionssystem (bättre eller sämre), och varför det är bättre eller sämre. Använd tabellen nedan när du redovisar ditt svar. Ditt svar ska vara vetenskapligt förankrat och objektivt.
2 sociala faktorer:
Social hållbarhet:
Faktor 1
Utevistelse
Ekologisk äggproduktion
- Bättre – Hönsen har tillgång till utevistelse och större ytor, vilket främjar naturliga beteenden. Detta ökar djurvälfärden.
Äggproduktion frigående inomhus
- Sämre – Hönorna har mer begränsad rörelsefrihet och kan inte uttrycka naturliga beteenden i samma utsträckning. Dock ger inomhusmiljön bättre skydd mot rovdjur och smittor.
Social hållbarhet:
Faktor 2
Biosäkerhet
Ekologisk äggproduktion
- Sämre – Hönornas utevistelse ökar risken för kontakt med vilda fåglar och andra smittbärare, vilket kan leda till högre förekomst av zoonoser som fågelinfluensa samt parasitangrepp.
Äggproduktion frigående inomhus
- Bättre – En kontrollerad inomhusmiljö minskar risken för smittspridning och sjukdomar, vilket stärker biosäkerheten och minskar behovet av behandling med exempelvis antiparasitära medel.
Du får frågan av en journalist om hållbarheten i svensk äggproduktion. Hen ber dig redogöra för styrkor och svagheter vid ekologisk äggproduktion jämfört med frigående inomhus med avseende på påverkan på global miljö och den social/etiska hållbarheten. Välj 2 olika faktorer som du anser vara viktiga för den sociala hållbarheten och 2 som påverkar den globala miljön. Ange för varje vald faktor hur hållbarheten ser ut i respektive produktionssystem (bättre eller sämre), och varför det är bättre eller sämre. Använd tabellen nedan när du redovisar ditt svar. Ditt svar ska vara vetenskapligt förankrat och objektivt.
2 miljömässiga faktorer
Global miljö:
Faktor 3
Foderåtgång och resurseffektivitet
Ekologisk äggproduktion
- Sämre – Ekologisk produktion kräver mer foder per producerat ägg eftersom hönsen har lägre tillväxt och produktionstakt. Dessutom måste fodret vara ekologiskt odlat, vilket ofta ger lägre skördar och kräver mer mark.
Äggproduktion frigående inomhus
- Bättre – Högre fodereffektivitet eftersom hönsen har optimerade foderstater och högre äggproduktion per foderinsats, vilket leder till lägre resursförbrukning per kg ägg.
Global miljö:
Faktor 4
Näringsläckage
Ekologisk äggproduktion
- Sämre – Foder får inte innehålla syntetiska aminosyror, vilket leder till överutfodring av råprotein. Detta ökar utsläppen av kväve och fosfor till miljön.
Äggproduktion frigående inomhus
- Bättre – Konventionellt foder balanseras med syntetiska aminosyror och kan innehålla enzymer som fytas, vilket minskar näringsförluster till miljön.
Svenska ägg och svensk kyckling är i regel dyrare än motsvarande produkt importerad från andra EU-länder, eller utanför EU. För att motivera svenska konsumenter att välja svenska ägg och svensk kyckling lyfts olika mervärden ofta fram.
Ge 5 olika exempel på svenska mervärden. Ett exempel kan vara något som är gemensamt för både äggproduktion och kycklinguppfödning, eller för en av produktionsgrenarna. Det ska framgå på vilket sätt dina valda mervärden gör skillnad, dvs var specifik.
Högre djurvälfärd genom mer utrymme och bättre miljö
Svenska kycklingar och värphöns har mer utrymme jämfört med många andra länder. Burhöns är ovanligt i Sverige, och maxbeläggningen för slaktkycklingar är lägre än inom EU. Dessutom är näbbtrimning förbjuden och stallar måste ha fönster och ljusinsläpp. Detta leder till mer naturligt beteende, minskad stress och färre skador hos djuren.
Lägre antibiotikaanvändning och hög livsmedelssäkerhet
Svenska djur får endast antibiotika vid behov efter veterinärbedömning, vilket minskar risken för antibiotikaresistens. Sverige har en av de lägsta användningsnivåerna i EU, medan förebyggande antibiotikabehandling fortfarande förekommer i andra länder. Detta gör svensk kyckling och svenska ägg till ett säkrare val för konsumenter ur ett folkhälsoperspektiv.
Fritt från salmonella genom strikta kontrollprogram
Svenska producenter följer ett strikt salmonellakontrollprogram med regelbundna tester och höga hygienkrav. I många andra länder är salmonella vanligare, vilket ökar risken för livsmedelsburna sjukdomar. Svenska konsumenter kan därför äta ägg och kyckling med större trygghet utan att behöva oroa sig för salmonellasmitta.
Lokal produktion och kortare transporter
Svenska ägg och svensk kyckling produceras nära konsumenterna, vilket minskar transportsträckorna jämfört med importerat kött och ägg. Kortare transporter leder till lägre utsläpp av växthusgaser och minskar stressen för djuren, särskilt vid slakt. Sverige har också lägre maxtransporttider och högre krav på transportförarnas utbildning, vilket ytterligare förbättrar djurvälfärden.
Ursprungsmärkning och transparent produktion
Svenska ägg och svensk kyckling kan spåras tillbaka till gården via märkningar som Svenska Ägg och Svensk Fågel. Detta garanterar att produkterna kommer från svenska gårdar som uppfyller höga krav på djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn. I många andra länder är ursprungsmärkningen mindre tydlig, vilket gör det svårare för konsumenter att veta hur produktionen har gått till.
Nedan finns näringsbehoven för värphöns respektive slaktkyckling.
Vilken kolumn (vänster eller höger) är till värphöns, respektive slaktkyckling, motivera ditt svar
Vänster - Värphöns
Höger - Slaktkyckling
Lite högre energiinnehåll till slaktkyckling (ME (MJ))
Högre proteinretention (PR (g)) till slaktkyckling
Finns min och maxvärde till slaktkyckling
Finns bara minvärde till värphöns
Högre lysinvärde till slaktkyckling
Lite högre metioninvärde till slaktkyckling
Lite högre MET + CYS (g) till slaktkyckling
Mer än 3 ggr så mycket Kalcium till värphöns
Xantophyl - tillsätts till värphöns för att få gulare färg på gulan
Värphöns har ett långsiktigt näringsbehov för att upprätthålla äggproduktion över tid. De behöver en balanserad diet med fokus på kalcium för äggskalets kvalitet och måttligt protein för att stödja äggproduktionen utan att orsaka överdriven kroppstillväxt.
Slaktkycklingar (broilers) har ett intensivt behov av näring för snabb tillväxt på kort tid. De har en högre proteinnivå i fodret för att bygga muskelmassa och en hög energitäthet för att stödja snabb viktökning.
Analys av näringsvärden
Proteininnehåll (PR g):
Vänster kolumn: 176 g
Höger kolumn: 210–235 g
Slaktkycklingar har ett högre proteinbehov för snabb tillväxt, vilket tyder på att den högra kolumnen tillhör slaktkyckling.
Metaboliserbar energi (ME MJ):
Vänster kolumn: 11 MJ
Höger kolumn: 12 MJ
Slaktkycklingar har ett högre energibehov för att stödja snabb tillväxt, vilket återigen pekar på att den högra kolumnen gäller slaktkyckling.
Fett (g):
Vänster kolumn: 35 g
Höger kolumn: 40 g
Högre fettinnehåll används ofta för snabbväxande kycklingar, vilket stämmer med att den högra kolumnen är för slaktkycklingar.
Kalcium (Ca g):
Vänster kolumn: 35–37 g
Höger kolumn: 11 g
Värphöns behöver mycket kalcium för äggproduktion, medan slaktkycklingar inte har samma behov. Detta bekräftar att den vänstra kolumnen gäller värphöns.
Xantofyll är ett pigment som påverkar färgen på äggulan hos värphöns och på skinnet hos slaktkycklingar.
- Värphöns får ofta foder med en viss mängd xantofyll för att ge äggulan en attraktiv färg
Slutsats
Vänster kolumn gäller värphöns – kännetecknas av hög kalciumhalt, xantofyll och måttligt protein.
Höger kolumn gäller slaktkycklingar – kännetecknas av högre protein, energi och fett för att stödja snabb tillväxt.
Inom ekologisk produktion finns särskilda regler kring vilka fodermedel och tillsatser som får
användas. (4 p)
a) Ge exempel på 4 råvaror eller fodertillsatser som i dagsläget inte finns att tillgå som ekologiskt godkänd produkt, men som avsevärt skulle förbättra möjligheten att komponera ihop ett näringsmässigt välbalanserat ekologiskt fjäderfäfoder. Utgå från att fodret är avsett för ekologiska värphöns äldre än 30 veckor.
Majsglutenmjöl
Potatisprotein
Sojamjöl
Syntetiska aminosyror
Inom ekologisk produktion finns särskilda regler kring vilka fodermedel och tillsatser som får
användas. (4 p)
b) Ange på vilket sätt dina valda råvaror/fodertillsatser skulle göra skillnad.
Majsglutenmjöl har ett högt proteininnehåll (ca 60 %) och är en av få vegetabiliska råvaror med högt metionininnehåll. Det används främst i värphönsfoder och bidrar även med naturliga pigment (xantofyll) till äggulan. Ekologiskt majsglutenmjöl saknas eftersom ekologisk och konventionell majsstärkelseproduktion inte hålls isär. Om ekologiskt majsglutenmjöl fanns tillgängligt, skulle det förbättra aminosyrabalansen och minska behovet av att överutfodra med andra proteinkällor.
Potatisprotein har ett mycket högt proteininnehåll (ca 80 %) och en aminosyraprofil som liknar fiskmjöl, vilket gör det till en värdefull källa till både metionin och lysin. Trots att det skulle vara en idealisk proteinkälla för ekologiska värphöns finns det endast som konventionell produkt eftersom ekologisk och konventionell stärkelseproduktion inte separeras. Ett ekologiskt godkänt potatisprotein skulle bidra till en mer balanserad aminosyraprofil i fodret och förbättra produktionen genom bättre fjäderdräkt och äggkvalitet.
Sojamjöl är en av de viktigaste proteinkällorna i konventionellt fjäderfäfoder. Det är en god lysinkälla men har relativt låg metioninhalt. Ekologiskt sojamjöl saknas eftersom konventionellt sojamjöl extraheras med kemiska lösningsmedel (hexan), vilket inte är tillåtet inom ekologisk produktion. Om en ekologiskt godkänd variant fanns tillgänglig, skulle det kunna ge en mer optimal proteinkälla och minska behovet av alternativa, ofta mindre effektiva, proteinkällor.
Syntetiska aminosyror (t.ex. metionin och lysin) används i konventionella foderblandningar för att optimera aminosyraprofilen och minska behovet av höga proteinhalter. Metionin och lysin är särskilt viktiga för fjäderfä, men eftersom rena aminosyror inte är tillåtna i ekologisk produktion blir det svårt att formulera ett välbalanserat foder utan att överutfodra med proteinrika råvaror (råprotein). Detta leder till ineffektiv resursanvändning och potentiellt högre kväveutsläpp. Om syntetiska aminosyror var tillåtna i ekologiskt foder, skulle det möjliggöra en mer exakt utfodring, minska proteinöverskottet och därmed förbättra både djurhälsa och resurseffektivitet.
