Äggproduktion 24/1 Flashcards
Hur många värphöns finns ungefär i Sverige?
Ca 8 miljoner värphöns
Vanlig flockstorlek?
Vanlig flockstorlek 20 000-30 000 hönor
Hur många företag med äggproduktion som har fler än 200 hönor?
Ca 268 företag med äggproduktion (>200 hönor)
Hur ser den årliga konsumtionen av ägg ut per invånare?
Konsumtion ca 235 ägg per invånare
Vilka djur importeras?
Inte GP vi importerar utan P (parents), behöver inte GP för att uppföröka utan räcker med P - inte lika många värphöns som slaktkycklingar
Förklara aveln i kort från föräldradjur till äggpackeri?
Aveln sker internationellt
Uppfödning, föräldradjur
Föräldradjur produktion
Kläckägg
Kläckeri
Uppfödning, värphöns
Värphöns, produktion
Konsumentägg
Äggpackeri
Föräldradjur (parents)?
Införs som daggamla från internationella företag (det genetiska materialet hanterar dessa företag - avelsföretag)
- Hendrix Genetics, Holland (Bovans)
- Lohmann Breeders, Tyskland (LSL) - Lohmann selective leghorn
Levereras dag efter kläck via klimatkontrollade lastbilar.
Hönlinje och tupplinje korsas (8-10 % tuppar, resten hönor)
Avkomma – hönor blir värphöns
Tuppkycklingar avlivas
- Liten andel kan sparas om det är någon kycklingproducent som vill ha någon - ex. frigående utomhus eller eko (bra för att de ex. varnar hönorna om ev faror)
Kläckeriet - från ägg till kyckling?
Ruvare i 18 dagar
Kläckare i 3 dagar
21 dagar från ägg till kyckling (samma som för
Äggen ligger på äggbrickor som vickas fram och tillbaka - ska efterlikna vad hönan gör när hon ruvar
Kläckbarhet på vita och bruna?
Vita: 40 %
- de som är hönor och som används
- av 100 är det 40% som kläcks och blir en hönkyckling
Bruna: 35 %
Könssortering?
Många asiater som gör det - tittar i kloaken för att könsbestämma
Försöker hitta nya metoder - krav på att de ska göras så tidigt som möjligt, gärna i embryonala stadiet
- Holländarna har kommit långt
Tuppkycklingar avlivas?
med gas eller genom kvarn
går till Zoo eller liknande - de som behöver kyckling som föda
Vaccination av kycklingar?
Hönkycklingar vaccineras:
Marek
- kan bli förlamade
Paracox (koccidios)
IB
Uppfödning av värphöns?
Temperaturschema
- ca 36º C vid insättning
- sänks successivt till 21-22º C
Utfodringsprogram – vanligtvis tre fasfoder
Ljusprogram
Vaccinationsprogram - under uppfödningen
- Spray eller i vattnet
Salmonellaprov och spolmaskprov innan utleverans - för att säkerställa att de är fria
Flytt till äggården vid 15-16 veckors ålder
- Viktigt att de är uppfödda på ett sätt som överrensstämmer med det systemet som de ska in i - så lika som möjligt (bur, aviärsystem, frigående osv)
Värphönan i produktion - könsmogen?
vid ca. 17 veckor
Värphönan i produktion - slaktas?
Slaktas vid ca 85-95 veckor
Värphönan i produktion - antal ägg under produktionsperioden?
450 ägg per höna
Värphönan i produktion - kg ägg/höna?
28,5 kg ägg/höna
Värphönan i produktion - kg foder?
69 kg foder
Värphönan i produktion - färg?
Vita eller bruna hybrider (i Sverige har vi 95% vita och 5% bruna)
- Vita är bättre pga att vi inte näbbtrimmar
Värphönan i produktion - förbrukning under uppfödningen (FCR)?
Här (i 69 kg foder) ingår även förbrukning under uppfödning- dra bort 7,5 kg (FCR -2,15)
” Modern” äggproduktion började på 1950-talet i Sverige?
Burar – separering av hönor och gödsel
- pga nätgolv
- men inte bra burar ur djurvälfärdssynpunkt
Tillgång till vaccin
Ljusprogram
Avelsarbete
Friskare hönor, ökad produktion, större besättningar
- Mer specialiserad
- Inte lika mycket som för kor - men går också mot mer intensivt
EU:s handelsnormer - 4 olika produktionssystem (fördelning 2022)?
Inredd bur < 3%
- troligen gått ner lite till - går ffa till läkemedelsindustrin
Frigående inomhus 78%
Ekologisk prod <12 %
- Tappat lite mer
Frigående med utomhusvistelse ca 7,5 %
- Ökat lite mer
- Vissa som var eko har gått över till detta, pga lättare med bla. fodret
Hur har Svenska Ägg anpassat sig efter produktionssystemen?
Svenska Ägg har anpassat sin organisation till alla produktionssystem
Äggproduktion i inredda burar? Fördelar?
Svenska ”modellen” – liten grupp
e.g. the ”Comfort cage” for 8 hens (LSL layers 45 wks of age).
Ska finnas:
Rede
Sittpinne
Ströbad
- Svag punkt i en inredd bur - svårt att det ska finnas kvar hela dagen
- Svårt att sandbada tillsammans pga trångt - gör det gärna i grupp
Fördel:
- liten gruppstorlek
- bildar en rangordning som de håller
- mindre problem med fjäderplockning
Inredd bur (furnished/enriched cage/FC) - regleringar?
European regulations regarding FCs (COUNCIL DIRECTIVE 1999/74/EC)
- Minst 750 cm² buryta per höna av vilken 600 cm² ska vara tillgänglig;
* ingår inte rede eller sandbad i den tillgängliga ytan
- Alla hönor ska ha tillgång till rede, sittpinne och ”scratching area”
Tillgänglig yta = För hönsen ständigt tillgängliga yta.
- Redesarean får inte medräknas.
I redet får fåglarna inte ligga direkt på?
rutnät av metall
Vilket golv är ok i redet?
Astro-turf - skönare men mindre hygiensikt
Netlon (plastrutnät) - har fungerat bra
Golvet lutar - äggen rullar ut i äggrännan
Skötsel i inredda burar?
Kör utgödsling minst 2 ggr i veckan (gödselband under varje våning)
Ge unghönsen tillgång till strö redan från början
Öppna ströbaden 8 h efter att ljuset tänts (om stängning finns)
Inte för mörkt på nedersta våning
- har svårt att urskilja saker i buren annars
Belysning med soluppgång/solnedgång
- ska simulera detta
- vill hinna kliva upp på pinne inför natten osv
max 3 brurvåningar i Sverige
Vanligaste produktionssystemet i Europa?
Majoriteten i Europa är i inredda burar
Äggproduktion i system med frigående hönor?
Frigående inomhus (barn egg production)
Ekologisk produktion (organic)
Frigående med utomhusvistelse (free range)
Traditionell golvhållning- lågbeläggning
(single-tier, deep litter)?
Betecknas som omodernt i SE
- Rör sig i ett plan
- a - rede
- c - upphöjt plastgolv, sittpinnar, foder och vatten
- b - ströytan
Har gärna sittpinne ovanför fodertråget - stjärten är åt andra hållet så träcken hamnar inte i fodret
9 hönor per kvm
Aviär/flervåningssystem?
Ett sätt att få in fler hönor i befintligt utrymme - på samma sätt som bur
Ofta en spegelvänt system på andra sidan - hönorna gillar att saxa emellan för att ta sig uppåt
Vill gärna ha vattennipplar och reden nära varandra
Positivt att se fjädrar i ströbädden
- då är de inte på varandra och försöker äta fjädrar utan då faller de av naturligt
Gödselband under varje våning - våningarna är nätgolv - träcken trampas ner
Ägg rullar bakåt, insamling via band (som de inte kommer åt)
- redena stängs på natten för att undvika att de övernattar där - bajsar där och blir smutsigt - gör detta i alla frigående system
Tycker om att sitta högt upp - känns säkrare
Frigående inomhus (Barn eggs) - regler i EU?
(COUNCIL DIRECTIVE 1999/74/EC)
Minst 30 % av golvytan ska vara ströad
9 hönor/m² tillgänglig yta
Frigående inomhus - regler i Sverige?
I SE – max 7 hönor/m² tillgänglig yta i flervåning. Om vissa krav uppfylls tillåts 9 hönor/m² (SJVFS 2019:23)
tillgänglig yta = golvet och alla våningsplan
Dessa krav inkluderar:
- hälsokontrollprogram salmonella & spolmask
- god djurvälfärd
- reservel
- åtgärdsplaner vid olika problem
Frigående med utomhusvistelse (Free Range)?
Samma beläggning som frigående inomhus, men 4 m² per höna i rastgård och tillgång året runt!
Har begränsat produktionen i Sverige pga vårt klimat
Många länder i Europa har relativt hög andel höns i detta system
Får säljas som frigående inomhus vid utbrott av ex. fågelinfluensa - inga får gå ut vid sådana utbrott
Ekologisk produktion (Organic)?
6 hönor/m² tillgänglig yta inomhus (lägre beläggningsgrad)
4 m² per höna utomhus
- stort för att det inte ska överackumuleras med fosfor från gödsel osv
- vill gärna ha skydd när hon går ut - men man vill inte ha växtlighet för lära stallet då det drar till sig djur - en konflikt
Utevistelse; minst 1/3 hönans liv, minst 4 sammanhängande månader
Samma hönor som i konventionell produktion, men krav på ekologisk uppfödning
Särskilt regelverk för utfodring
Vad kan vara en utmaning i frigående system?
Golvägg
Stort problem med många hönor
Måste plockas
Ägget är fuktigt när de föds - paneras av gödseln - blir smutsiga - kanske inte kan skicka till packeri
Åtgärder för att undvika golvägg?
Unghöns uppfödda i liknande system (för att de ska lära sig)
Reden bör vara placerade på våningarna på avstånd från ströytan, nära vattennipplar
Reden ska vara attraktiva (lite omslutet), speciellt materialet på redesbotten (redesmatta)
Anpassa ljuset – undvik mörka hörn
Vissa genotyper (hybrider) är sämre på att använda reden - ffa bruna höns
Plocka golvägg ofta
- Lägger annars gärna ägg där det ligger ägg
Tunt lager av strö?
- är ofta tunt
- men måste finnas för att minska förekomsten av ex. stereotypa beteenden
Ljuset styr?
könsmognad
Ljusprogram?
Minskande ljustid = Höst
Ökande ljustid = Vår
- Lurar dem att det är vår hela tiden
Vecka 1 - mycket ljus för att de ska lära sig att hitta foder, vatten etc
Minskar ljus fram till vecka 8
Konstant ljus 8 - 17
18-22 - ökar ljuset
Fjäderfän behöver vad för typ av ljus?
Fjäderfän behöver UV-ljus för fullgod syn
Fjäderfä ser UV-ljus och behöver UV-ljus för att utnyttja sin syn full ut.
Människor uppfattar inte UV-ljus
Behöver lägre våglängderna från UV
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; SJVFS 2019:23 Sakn L 111
För värphöns gäller följande?
Minst 8 h sammanhängande mörker per dygn
Tändning och släckning via dimning (gryning resp skymning)
Flimmerfri belysning (fjäderfän uppfattar flimmer som vi inte ser)
Dagsljusinsläpp ska ge jämn ljusfördelning
Direkt solinstrålning leder till problem
- Kan lägga sig på varandra och kväva varandra
Vill ha ljus högt upp för att undvika problem
I vissa fall är artificiell belysning med dagsljusspektrum tillåtet, spektralbredd på minst 300 Nm samt innehålla ljus i UVA-området
UV-ljus måste komma från något annat än utifrån - slås bort när det träffar ytan
- Dock inget krav på UV-ljus om man har dagsljus från fönster (inget krav med stall byggda innan 94)
Aktuella utmaningar - Fjäderplockning?
Könsmogna djur
Förekommer i alla produktionsformer, men ju större flock – desto fler potentiella offer
Men alla skador på fjädrar beror inte på fjäderplockning
Allmän uppfattning att problemet är mindre omfattande idag jmf med för 20 år sedan
Vad innebär att vi håller hönorna i en äggläggningscykel i SE?
I sverige håller vi hönorna i en äggläggningscykel och försöker göra den så lång som möjligt
- de byter fjäderdräkt men hinner ofta inte detta och “tillåts” inte pga ljusprogrammet
- i vissa länder håller man de längre - då kan man tvångsrugga hönorna - vill göra alla samtidigt - inte en så trevlig period
Varför uppkommer fjäderplockning?
Avvikande beteende
Ska inte förväxlas med dominans
En typ av födosöksbeteende (pickande) som spårat ut?
Genetik
Inlärt beteende under uppfödning eller senare som värphöna
Brist på sysselsättning
Stress
Nutrition
Kannibalism?
Kan uppkomma tillsammans med fjäderplockning eller separat
Kan riktas mot olika delar av kroppen
- snabb och dramatisk utgång är då de pickar på kloaken - kan dra ut tarmarna och leder således till död
Kan ha dödlig utgång
Förebyggande åtgärder mot fjäderplockning och kannibalism?
Undvika stora grupper (svårt i dagens äggproduktion)
Undvika hybrider som lättare utvecklar problem
Ge tillgång till strö tidigt i livet
Sysselsättning; strö, “leksaker”, lucernbalar etc
Byta ut en del av vetet i fodret mot havre
Balanserad fodersammansättning – större utmaning i eko
Lämpligt ljus – spektrum, tillräcklig styrka, undvika flimmer
Bra inomhusklimat
Undvika golvägg (kannibalism)
Naturlig nötning av näbben
- tar inte bort orsaken men kan ge lite sysselsättning
Näbbtrimning?
Förbjudet i Sverige, Finland och Norge
Begränsad tillämpning i Danmark, Nederländerna m.fl.
Förbud diskuteras i EU
Laser eller varmt rakblad
Tar man för mycket blir det som en amputation - kronisk smärta
Diskuteras förbud inom EU
Vad orsakar sköra ben?
Sköra ben - osteoporosis bidrar till skeva bröstben och frakturer
Hög andel av värphönsen har läkta eller akuta frakturer vid slakt
Mikrofrakturer på bröstbenets spets särskilt vanliga
Frigående hönor har fler frakturer än hönor i bur, men frakturer i bröstbenets spets är vanliga i alla inhysningsformer
Plockar ut kalcium ur benet varje natt för att bilda äggskalet - tas tillbaka efteråt men blir tillfälligt sköra
I hög grad sköra på bröstbenets spets
Frigående har i regel mer benskörhet än burhöns
Skelettstyrka tibia hos 100 veckor gamla hönor?
Starkare ben när de är frigående - rör sig mer
Trots det löper de större risk att göra sig illa - därför mer frakturer hos frigående hönor
Bröstbensdeformation?
Känner på bröstbenet, om det är skevt eller inte - vill att det ska vara rakt
Lägre poäng - mer skevt
Lägre poäng i bur - kan ha och göra med sittpinnens utformning
Vad påverkar sittpinnens utformning?
Sittpinnens utformning påverkar bröstben och fothälsa
Blir stort tryck på bröstbenet när sittpinnen är rund
Olika sittpinnar?
Ofta runda metallrör idag
Raka träpinnar är bättre för hönorna
Bumble foot?
Bumble foot - hård varkula - halta - läker ut av sig själv men gör ont och tar tid
Sittpinnens material
Genotyp
Hygien
Stallklimat – ammoniak?
Max gräns på 10 ppm i fjäderfästallar i SE
Svårt att klara gränsvärdet ffa vintertid
Ströbädden är en källa till ammoniak
Höga ammoniaknivåer påverkar djur och människor negativt
När gasen ventileras ut bidrar den till försurning, övergödning och kan leda till mer potenta växthusgaser
Ammoniak – flera pågående forskningsprojekt?
Kan alternativa strömaterial minska avgången (jmf med kutterspån)?
- biokol, torv, mikrober
Kan vi sänka råproteinhalten i fodret, utnyttja mer syntetiska aminosyror, utan att påverka hönorna negativt?
Inhalable dust in different housing systems?
Bildas mycket damm av hönor i sig
I bur så lägger sig dammet - ligger kvar
Frigående - dammet flyger runt och rör på sig hela tiden
Andra utmaningar – som tas upp i andra delar av blocket?
Spolmask – mycket vanligt vid frigående hönshållning
Röda hönskvalstet – suger blod, svår att helt bli av med
E-coli infektioner
Fågelinfluensa
Salmonella
Avlivning av daggamla tuppkycklingar
Proteinförsörjning av ekologiska värphönor
Slaktålder i olika produktionssystem?
Slaktålder i snitt 80 till 85 i alla
Inredd bur: 79,3
Traditionellt golv: 77,4
Aviär: 81,6
Frigående med utomhusvistelse: 85
Ekologisk: 78,3
Dödlighet i olika produktionssystem (%)?
Inredd bur: 3,8
Traditionellt golv: 7,7
Aviär: 6,5
Frigående med utomhusvistelse: 5,8
Ekologisk: 5,9
Foderkvot i olika produktionssystem (FCR)?
Inredd bur: 2,1
Traditionellt golv: 2,3
Aviär: 2,15
Frigående med utomhusvistelse: 2,19
Ekologisk: 2,23
Hur många värphöns slaktas i Sverige?
Vissa hönor slaktas inte i Sverige utan transporteras till andra länder
Totalt 55% slaktas i Sverige - finns bara 1 slakteri i Sverige i väster götaland - Håkanstorp
Chickpulp - allt görs på gården - danskägt företag - mals ner och syras - mycket går till minkindustrin
Avlivning med gas - 6% - går ffa till biogas, kan inte bli livsmedel
Avlivning på gård - gårdsslakteri?
Ekonomiska nyckeltal?
Alla led måste få lönsamhet:
Handeln
Äggpackeriet
Äggproducenten
Foderföretaget
Unghönsuppfödaren
Företag som säljer inredning
Etc
Ägget ska täcka alla kostnader och samtidigt ge vinst till alla led
Huvudsakliga kostnader?
Foder – ca 70 %
- viktigt att behålla hönan väl befjädrad - dels för välfärd, dels för ekonomin
Rekrytering av unghöns – 13 %
Arbetskostnad – 7 %
För- och nackdelar med alla produktionssystem?
Social hållbarhet
Miljömässig hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet
Ex. fjäderplockning hamnar inom alla aspekter
