Sjukdomar och förebyggande åtgärder 23/1 Flashcards

Question

Vaccination via dricksvatten?

Answer 1

Lägre risk för biverkningar (än spray) - via dricksvatten är det lättare och säkrare för bönderna att hantera men inte supereffektivt Ofta sämre effekt än spray Lösningen tillsätts - ofta tabletter som ger en blå färg - skickas ut via rören - får inte ha disektionsmedel i ledningen - måste tömma ut det vatten som finns i ledningarna innan vaccinet kan tillsättas fåglarna dricker inte samtidigt och lika mycket - därför blir vaccinationen ojämn God vattenkvalitet, ej tillsatser eller filter

Answer 2

Luftvägssjukdomar och koccidios Kan automatiseras Kvalitetssäkring Görs på ett standardiserat sätt och mer effektivt Vanligt på kläckerier och enkelt att göra, men kan också göras på gården. På gården föredrar man dock ofta att ge via dricksvatten Kycklingbackarna åker under sprayen - kycklingarna får den på slemhinnorna och pickar upp lite Hönsförlamning vaccineras för på kläckerierna (virus) - den injiceras

Answer 3

Temperatur, luftdrag och fuktighet påverkar dropparna - dra ner på ventilationen och ljuset - välj tid då det är svalast i huset Generellt ett effektivt sätt att ge skydd

Answer 4

Inaktiverade vacciner (bakterier, virus) Vaccin mot Mareks sjukdom Injiceras i bröstmuskeln och under huden

Answer 5

Vektor (bärarsmittämne): tex herpesvirus En/flera immunstimulerande gener sätts in i vektorn - får inga biverkningar av den som man bara sätter in enstaka gener för - den förökas men inte så att sjukdom framkallas Ges efter kläckning eller in ovo (i ägget) Kan inte spridas eller revertera Exempel: kalkonherpesvirus + Newcastlesjuka

Answer 6

Utförs på kläckeri på embryodag 18 (ED18) - flyttas från ruvaren till kläckaren vid den här tiden så äggen hanteras ändå Ger tidig immunitet - trots att fostret får antikroppar från föräldrarna Automatisering (robot): minskar manuell hantering och stress Kvalitetssäkring Säkert sätt att administrera vaccin - alla vaccineras - händer att kycklingarna skadas men det är få djur - man har kommit långt med tekniken - används inte i sån stor utsträckning i Sverige men tros bli allt vanligare

Answer 7

Glömt att vaccinera - därför att det är viktigt med kvalitetssäkring - det ska dokumenteras korrekt Vaccinerat för sent (fåglarna smittas inte de blivit immuna) Felaktig hantering av vaccinet - för varmt eller kallt vatten - fastnat i filter - kommit i kontakt med dessinfektionsmedel Givit vaccinet på fel sätt Immunsuppression (vissa virus, mykotoxiner, stress) - om man har mykotoxiner i fodret så kan djuren få dämpat immunförsvar - stress försämrar immunsvaret Ej skydd mot variant av smittämnet Hög smittdos och aggressivt smittämne - räcker inte med det vaccinet man använt Handlar om balans och att hålla kostnaden nere Vaccinationsprogram är ofta anpassade till landet eller regionen där man bor

Answer 8

Fåglar är knepiga - jagade djur - döljer symtom så länge de kan - jättesvårt för människan att se att de är sjuka - när man ser att de är sjuka är de ofta rejält sjuka Nedsatt allmäntillstånd - hukande kroppsställning - uppburrad fjäderdräkt - inaktiv, tyst - nedsatt aptit - ev uttorkning, avmagring. Urinsyra ↑ - fåglar producerar inte urin utan urinsyra - när fåglar får någon form av störning så ökar urinsyran - ses på träcken och ofta att urater fastnar på huden och i kloakregionen - vita materialet Ökad flockdödlighet Måste veta hur de låter, rör sig och beter sig - gäller att öva - utvecklar en känsla att något är fel

Answer 9

Luftvägssymtom - hostar och nyser Diarré Rörelsestörningar/förlamning Sänkt äggproduktion - onormala ägg - kan tyda på stress eller virusinfektion Äggskalsförändringar - ofta tecken på newcastlesjuka eller fågelinfluensa (epizootier) Sänkt tillväxt Ökad kassation vid slakt - bra sätt att bedöma hur flocken mår - kan rätta till saker till nästa omgång Onormal träck kloak regionen med blod - troligen en tarmsjukdom

Answer 10

Samla information: symtom, tid, omfattning - har många gånger automatiserad registrering Kontrollera: - produktionsdata - foder- & vattenkonsumtion, teknik. - bra att ha denna datan (båda ovan) för att kunna spåra Kontakta veterinär - många har besättningsveterinär som känner till flocken Obduktion - representativt urval av fåglar med symtom som man skickar på obduktion - man ser till flocken och inte individen Andra laboratorieundersökningar

Answer 11

A-listade sjukdomar (epizootier) Sjukdomar med global betydelse och får stora konsekvenser, kostar mycket pengar och orsakar djurlidande Newcastlesjuka vaccinerar man mot i de allra flesta länder, men inte Sverige än men vi kommer att börja Fågelinfluensa - Den mest allvarliga fågelsjukdomen som finns - Därför extremt viktigt med biosäkerhet och smittskydd - Vaccinerar inte i Sverige, men gör det i andra länder - Räcker inte att vaccinera - levande vacciner som inte får full effekt Gemensam EU-lagstiftning - bekämpning genom avlivning - restriktioner, zonindelning - sanering Jobbigt för bönderna - blir utpekade - kostar mycket - stora restriktioner - får en viss ersättning från staten för den gården som direkt drabbas - men täcker inte allt

Answer 12

Orthomyxovirus - en RNA-virusfamilj med fem olika genera - Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A Olika typer, t ex H5N1 - H5 och H7 orsakar sjukdom hos fjäderfä Lågpatogena (LPAI) (milda) - orsakar i princip inga hälsoproblem - men är också ett problem - samverkar med bakterier som gör att de kan få bakterieinfektion - kan cirkulera runt och bli högpatogena Högpatogena (HPAI) (aggressiva) - 70-80% dödlighet på några dygn Smittbärare: vilda fåglar särskilt andfåglar och vadare EU: övervakningsprogram (H5 och H7)

Answer 13

Likt fågelinfluensa men en annan typ av virus Aviärt orthoavulavirus typ 1 - sprids av samma typer av fåglar Definition: allvarligt sjukdomsframkallande virusvariant och drabbar fjäderfä Smittbärare: vilda fåglar (ffa sjöfåglar, duvor) Sverige: fritt från ND (sporadiska utbrott, icke-vaccinerande) - bekämpat dem framgångsrikt i Sverige

Answer 14

Ökad dödlighet, nedsatt allmäntillstånd Sänkt äggproduktion Onormala äggskal, skallösa ägg (hinnägg/skinnägg), avfärgade ägg Sänkt vatten- och foderförbrukning Symtom från magtarmkanalen, luftvägarna, centrala nervsystemet, hud Hos icke värpande djur ska man kolla på: Ökad dödlighet, sänk allmäntillstånd, diarré, luftvägssymtom och symtom från nervsystemet (vrider huvudet, svårt att gå, kramper) Kan inte skilja på dessa sjukdomar - kollas ofta samtidigt

Answer 15

hönsförlamning

Answer 16

Herpesvirus Drabbar hönsfåglar (ffa tamhöns) Vanligast i hobbyflockar Global spridning Smitta via luftvägarna med damm i tidig ålder - sprids via damm från de äldre djuren - viruset finns kvar i hönshuset och de andas in det - blir inte sjuka direkt men smittas som unga (kan ta några veckor) Vilofas (latens) - tidigt smitta - viruset går in i vila - sitter i nervrötter - aktiveras av utomstående faktorer Vaccination (injektion på kläckeri) - trycker kycklingen mot en spruta - individuell injektion - beror på virusets egenskaper

Answer 17

oftast unga fåglar - men kan ses hos vuxna djur sjuka fåglar tillfrisknar sällan. - dör ofta - går inte att behandla - vissa överlever men dör senare pga andra smittor

Answer 18

klassisk form: förlamning av vingar och/eller ben - kan inte ta sig fram / gå - äter och dricker med god aptit - vanligaste formen tumörform: avmagring, nedsatt allmäntillstånd - senare form - tumörbildning i inre organ - mer diffus - tynar bort - måste obducera för att kunna konstatera sjukdomen ögonform: liten oregelbunden pupill, ändrad färg, blind - ofta grå/blå i ögonen ist för orange/brun - kan vara ensidig och dubbelsidig nedsatt immunförsvar. - ganska rejält - blir känsliga för andra sjukdomar - kan dö av en bakteriesjukdom ist och man vet inte att mareks virus är orsaken

Answer 19

Coronavirus (samma grupp som Covid-19, men ett annat) Mycket smittsamt Luftvägssjukdom - över korta avstånd mellan djuren - via träck - via skor osv - snuva Sänkt äggkvalitet - skrynkliga ägg - många och väldigt skrynkliga - ofta IB - äggen går att äta men det är sämre kvalitet - inte alls farligt för oss - också sämre inre kvalitet * vitan blir tunn och vattnig - flyter ut när man steker - fungerar inte lika bra i matlagning Njurskador - kan få en bakterieinfektion ovanpå som de kan dö av Sänkt tillväxt & äggproduktion Vaccinering

Answer 20

Tarmbakterier - finns alltid i fåglarnas miljö eftersom de finns i fåglarnas tarm Potentiellt sjukdomsframkallande - kan i sig ensamma orsaka sjukdom (de elakartade) Lokala och systemiska infektioner (utanför tarmen) - allmänsjukdom - kan bli väldigt sjuka Kan orsaka en rad olika sjukdomar Den vanligaste bakteriesjukdomen hos fjäderfän

Answer 21

jättevanligt hos de små kycklingarna - upp til 10 dagars ålder vanligaste orsaken till död hos unga kycklingar ofta E.coli som orsakar detta - infektion via naveln kan inte ta upp gulsäcken som de ska - allmän spridning i kroppen som gör att de kan dö av bukhinneinflammation

Answer 22

River varandra i huden vanligt hos kyckling kasseras på slakteriet kan dö men hittas ofta på slakteriet kostar pengar ofta E.coli som orsakar

Answer 23

En av de vanligast på värphöns orsakade av E.coli

Answer 24

ofta E.coli som orsakar

Answer 25

Clostridium perfringens Överväxt Producerar toxiner i tarmen Slaktkyckling, kalkon Orsakar tarm- och leverskador Subklinisk och klinisk form Följdsjukdom (t ex till koccidios)

Answer 26

Encellig parasit (protozo) Släktet Eimeria Smittar inte mellan djurarter Sju olika arter hos tamhöns Artspecifik motståndskraft utvecklas successivt - får de för många kan det orsaka koccidios Tålig i närmiljön Oocystor Smittförande stadiet Osporulerande oocystor - kommer ut med träcken - mognar till i stallet - smittsamma Komplex livscykel - parasiter

Answer 27

Drabbar framförallt unga fåglar Subklinisk/klinisk Tarmskador (blödningar, vävnadsdöd) Förebyggande åtgärder: - god hygien, torrt strö, små flockar - koccidiostatika (jonofor) i fodret - vaccin Fukt gynnar Vänster: blindtarms koccidios som är den mest allvarliga typen Höger: samma fågel med olika stadier av sjukdomen i tarmen

Answer 28

Röda hönskvalster och spolmask är vanligaste parasiterna i hönsstall

Answer 29

Dermanyssus gallinae Blodsugande Gömmer sig i hönshuset Stress, blodbrist, dödsfall, blodprickar på ägg Överlever länge utanför värddjuret Kan angripa andra djur (hästar, människa mfl) - väldigt farligt för hästar, därför ska man inte ha höns och hästar tillsammans Bekämpas i hönshuset eller via dricksvatten

Answer 30

Ascaridia galli Vitgul, ca 5–9 cm lång Tunntarm Kan finnas i hönsägg Symtom: diarré, sänkt tillväxt & äggproduktion, enstaka dödsfall (tarmobdstruktion) Avmaskning - kan få ut dem i äggen till konsument - därför avmaska - avmaskar regelbundet, ffa värphönsbesättningar Ffa problem i värphönsbesättningar och avelsbesättningar

Answer 31

Slaktkyckling Risker: snabb tillväxt/genetik, hög höjd, otillräcklig ventilation Förstorat hjärta Vätskeansamling (hjärtsäck, kroppshåla) Ljus, fast lever

Answer 32

Unga växande fåglar Fel benställning (varus/valgus) Rakitis Tibial dyschondroplasi (TD) (bild) Infektion i senor/leder/skelett Femoral head necrosis har blivit bättre på senare år bilden visar TD - förbenas inte - får broskbildningar