Antibiotikaanvändning 21/1 Flashcards
Hur vanligt är antibiotika i Sverige?
Rester av antibiotika i kött är mycket ovanligt! - kontrolleras varje år
EU 2021: 99 167 prov av livsmedel från djur undersöktes för antibiotikarester - 0,14 % låg över gränsvärdet
Måste gå en viss tid för att antibiotikan ska gå ut ur kroppen
Gäller i EU, men kan vara ett problem i utvecklingsländer
Vad är problemet med antibiotika?
Användning av antibiotika ger resistens
Antibiotika påverkar bakterier och används för att behandla (eller förebygga) bakteriella infektioner
Men bakterierna försöker försvara sig
Antibiotika har påverkan på bakterier, men inte på däggdjursceller
Verkningsmekanismer antibiotika?
Störa cellväggssyntesen
Störa DNA-, RNA- eller Proteinsyntesen
Störa folsyrasyntesen
(bakterier måste bilda egen)
Resistensmekanismer - antibiotika
(bakterierna försöker skydda sig)
Nedbrytande enzymer
Effluxpumpar (uttransport)
”Minskat upptag”
Förändrade målstrukturer
Överproducerade målstrukturer
Ett annat problem med antibiotika?
Det finns många sorters antibiotika
Olika verkningsmekanismer?
Bredspektrum
- Funkar mot många olika bakterier
- Spara till de tillfällena där man inte riktigt vet vad problemet är
Smalspektrum
- Funkar mot få bakterier
- Använd om man vet vad problemet är
Olika sorters resistens?
Förväntad resistens → Bakteriens normala särdrag
- Förväntar oss inte att substansen ska fungera
Förvärvad resistens → Förändringar i bakterien
- Substansen borde fungera på denna bakterien, men just mot detta isolatet fungerar den inte (mutation etc)
I en övervaknings situation är man ist intresserad av den förvärvade resistensen, vad är det som har förändrats?
Klinisk resistens → Bakterien går inte att behandla med substansen
På en gård eller klinik är man intresserad av den kliniska resistensen, går det att bota eller inte?
Brytpunkten för klinisk resistens är om det går att bota eller inte
Vilken är den bästa metoden för att mäta resistens?
2-stegs spädningar anses vara den bästa metoden för att mäta
Registrerar den lägsta koncentrationen där bakterien inte kan växa
Koncentrationen skiljer sig mellan olika bakterier
Vad är problemet?
Motarbeta resistensutvecklingen
Motarbeta resistensutvecklingen – motarbeta selektion och spridning
Bakterier sprids – oavsett om de är resistenta eller ej!
Förebygg sjukdom?
Förebygg sjukdom – Friska djur behöver inte antibiotika!
- Genom avel, smittskydd, skötsel…
Korrekt behandling?
Korrekt behandling – Använda antibiotika på ett klokt sätt! - när man väl bestämmer sig för behandla så ska man också göra det (rätt dosering osv)
- Rätt tillfälle, preparat, dosering…
➢ Nödvändig användning (djuret är sjukt och måste behandlas, måste göra något åt det - behandla eller avliva - handlar om överväganden)
➢ Onödig, nödvändig användning (idag har vi ett sjukt djur som lider och behöver behandlas, men hade vi skött oss bättre några veckor tidigare så kanske det hade kunnat undvikas (management, ventilation etc) - svårt att ändra direkt))
➢ Onödig, onödig användning (ger antibiotika i ett tillväxtfrämjande syfte - går att undvika direkt)
Men sjuka djur behöver behandlas (på något sätt)!
Vad är problemet? - selektion
Selektion – ”survival of the fittest”
…inte bara målbakterien påverkas
Hade alla dessa bakterier - en del var känsliga (blå) men hade en som inte var det (röd) - vid behandling så dör alla känsliga men den som inte var det blir kvar och fortsätter smitta (eftersom den inte påverkas av behandlingen)
Selektion – exempel från verkligheten
Förekomsten av resistens kan minska när bakterierna inte längre har nytta av resistensen
Omvänd selektion
Mer och mer resistens mot en viss antibiotika
Man använde antibiotikan på kläckerierna - man sprutade in det i äggen och hade gynnat de resistenta bakterierna under en lång tid
Man tog bort antibiotikan - då hade inte de resistenta bakterierna längre nytta av den genen - tog bort selektionen - minskade förekomsten av resistens
Viss resistens ligger kvar - man satte in antibiotika igen och resistenta bakterier gynnades återigen
Vad är ESBL?
En grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) inkluderat tredje och fjärde generationens cefalosporiner. ESBL-bildande bakterier kan därför inte behandlas med dessa för både human- och veterinärmedicinen viktiga läkemedel. ESBL är alltså inte en bakterie utan en egenskap som många bakteriearter kan ha. Exempel på sådana är tarmbakterierna Enterobacter cloacae, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae
ESBL i Europa?
Vissa länder har låg förekomst av ESBL, medan andra fortfarande ligger på ca. 70%
Snitt i Europa på 30% av alla djurslagen som bär på bakterien
Spridning – exempel från verkligheten
Arbete för att minska förekomsten hos införda avelsdjur
Slutade använda antibiotika på kläckerierna till alla djuren - gick inte i linje med EU reglerna
På ett antal år har det varit negativt på försändelsen - kommer inte längre djur med ESBL till Sverige
Bakterien producerar ESBL (ett enzym) som bryter ner antibiotika (den fungerar inte längre)
Spridning – exempel från verkligheten
Andelen resistenta bakterier i tarmen är lågt
Var inget problem för kycklingarna - utan det som blir problemet är om det hamnar på köttet och att människan blir bärare
- Händer inget på ett tag
- Utsätts för en infektion eller liknande
- Får antibiotika - tar död på de känsliga men inte på den resistenta bakterien - den sprids och förökas
- Sköter man kökshygienen så är det inget problem
Bakterierna byter plasmider som vi byter datafiler - går snabbt
Spridning – exempel från verkligheten
Andelen resistenta bakterier i tarmen är lågt
→ litet antalet resistenta bakterier i/på livsmedlet
→ minskad sannolikhet för överföring till människor
Hur ser resistensläget ut i Sverige?
Inom veterinärmedicinen har antibiotikaförsäljningen minskat kraftigt sedan mitten av åttiotalet för att de senare åren ha stabiliserats på en jämförelsevis låg nivå.
Förekomsten av resistens bland bakterier från djur har generellt sett varit stabilt låg.
För vissa substanser och bakterier har förekomsten över tid till och med minskat.
Det finns dock undantag…
Rullande schema i EU-övervakningen?
Salmonella
Campylobakter
E.coli, tarm
ESBL, tarm
ESBL, kött
Gränskontroll (E.coli, ESBL, Salmonella*)
Jämna år
- Kyckling
- Kalkon
Ojämna år
- Gris
- Nötkreatur
EU-övervakningen inkluderar?
Övervakningen inkluderar
Zoonotiska agens
Indikatorbakterier
Specifika resistensvarianter
- ESBL bildande bakterierna
Djurpatogener
EU-övervakningen möjliggör?
Övervakningen möjliggör
Grund för riskvärderingar
Utvärdera effekten av interventioner
Guide för behandlingsrekommendationer
- ffa patogenerna man kan titta på
Upptäcka ”nya resistenser”
- letar efter en viss resistens som inte borde finnas där, ffa med de selektiva agarplattorna
Varför är det förhållandevis bra här?
Vi har länge jobbat för att minska selektion och spridning
Förebygg sjukdom – Friska djur behöver inte antibiotika!
- Genom avel, smittskydd, skötsel…
Korrekt behandling – Använda antibiotika på ett klokt sätt!
- Rätt tillfälle, preparat, dosering…
Relation mellan användning av antibiotika och förekomst av resistens?
Har korrelerat hur mycket av en viss antibiotika man använder i ett land och hur vanligt det är med resistenta bakterier
Ju mer antibiotika man använder i ett land desto mer troligt är det att man har resistens i landet
Smittspridning påverkar mycket - en gård som inte har problem påverkas av andra
