Näringsbehov och utfodring 23/1 Flashcards

1
Q

Vad väger en daggammal kyckling?

A

ca. 44 g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad väger en vuxen?

A

3-5 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Slaktålder?

A

30-40 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Levande vikt. vid slakt?

A

1,6-2,3 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Föds upp på?

A

på golv på strö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ekologisk produktion (SE)?

A

< 1%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Produktionsmål slaktkyckling?

A

MÅL: att äta och växa (ansätta muskler, kött), ha hög tillväxt & god förmåga att omvandla foder till muskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Produktionsmål Ross 308: vikt, foderintag och FCR?

A

Vikt, dag 34: 2.2 kg

Foderintag, d 34: 3.0 kg

FCR (kg foder/kg tillväxt): 1.38

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Produktionsmål Ranger Gold (långsamtväxande): vikt, foderintag och FCR?

A

Vikt dag 54: 2.2 kg

Foderintag: 4,1 kg

FCR: 1.88

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När flyttar värphönan från unghönsuppfödare till producent?

A

vid ca. 16 v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När blir hönan/tuppen könsmogen?

A

17/18 v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När slaktas värphönan?

A

Slaktas vid ca 90 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur mycket producerar värphönan under sin livstid?

A

25 kg ägg/höna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka färger av värphöns används?

A

Vita eller bruna
vita dominerar i Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur stor är eko inom värpproduktionen?

A

Eko ca. 14%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Skattad produktion hos Bovans Robust (enligt ISA) - mål?

A

MÅL: att producera många ägg och omvandla fodret till högvärdigt livsmedel

Värphönan har blivit väldigt effektiv på att omvandla foder till ägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Skattad produktion hos Bovans Robust (enligt ISA) - Data för en produktionsperiod 18-90 veckor (per höna):

A

Antal ägg: 413

Total äggmassa: 26 kg

Total foderintag: 54,3 kg

FCR: 2,09

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Bovans Robust?

A

hybrid som är vanligt förekommande i Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur utfodras värphönsen?

A

Fasutfodring under äggproduktionen

Ger alltid fri tillgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur går fasutfodringen till?

A

Förvärpsfoder: 16-18 veckor

I början av äggproduktionen och under topproduktion behövs ett näringstätare foder

Då äggvikten ökar ~(60g) – kan ett mindre näringstätt foder ges

Slutfoder – mer kalcium ges (pga tunnare skal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ju äldre hönan blir desto

A

tyngre ägg (men tunnare skal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur mycket konsumerar en lite äldre höna per dag?

A

115 gram foder per dag för en vuxen höna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Näringsbehov?

A

Energi

Protein
- Essentiella aminosyror (metionin, met+cys, lysin)
- Metionin är första begränsande
- met + cys eftersom att cystin har en sparande effekt på metionin
- ofta brist på lysin vid mycket spannmål

Fett
- linolsyra
*styr och påverkar äggvikten
*ofta brist på

Mineralämnen
- Ca, P, Na

Vitaminer

Vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Näringsrekommendationer - Långsamväxande ex. Hubbard?

A

olika antal dagar för de olika faser

likvärdigt till snabbväxande i de första faserna, sista fasen skiljer sig mest

Hubbard - koncentrerat foder pga inte lika avlade på aptit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Hur man ska skilja på foder till värphöns vs. slaktkyckling?
Lite högre energiinnehåll (ME (MJ)) till slaktkyckling Högre proteinretention (PR (g)) till slaktkyckling - Finns min och maxvärde till slaktkyckling - Finns bara minvärde till värphöns Högre lysininnehåll till slaktkyckling Lite högre metionininnehåll till slaktkyckling Lite högre MET + CYS (g) till slaktkyckling Mer än 3 ggr så mycket Kalcium till värphöns Xantophyl - tillsätts till värphöns för att få gulare färg på gulan
26
Olika sätt att mäta energi?
AME (Apparent metabolizable energy) - Omsättbar energi - skillnad mellan intag av bruttoenergi och bruttoenergi i träck och urin AMEn – (AME corrected to zero nitrogen retention) - korrigering för skillnader i fågelns kvävebalans (kväveretention) beroende på t.ex skillnader i tillväxt, äggproduktion etc. - ser man ett litet n så ska vi komma ihåg att man korrigerat för kväveretention - mer rättvist värde för fodermedlet AMEn - Lägre än AME N retention (%) = 100 [(Totalt intag av N - Total N i träck+urin)/ Total intag av N)] AMEn diet (MJ/kg) = AME diet - [N retention (g/kg) X Correction factor/1000] Correction factor 36.54 kJ per gram N doi.org/10.3390/ani11082174
27
Beräkna ingående varors energivärde? (på foderfabrik)
WPSA - paraplyorganisation för fjäderfä Energi (WPSA)-AMEn beräknas på ingående varors energivärde enligt ”European Table of Energy Values for Poultry Feedstuffs (WPSA)” - korn AMEn = 9.258*ts-9.258*aska+7.516*stärkelse - raps AMEn = 13.71*råprotein+27.18*råfett+5.443*NFE - kan man göra när man vet exakt vad som ingår i fodret - görs ofta innan fodret tillverkas på foderfabriken
28
Beräkna energi i foderblandningar på gård?
Energi (EG-fågel)- AMEn beräknas för färdiga foderblandningar genom formeln: MJ/kg= 0,1551 × % RP+ 0,3431 × % fett+0,1669 × % stärkelse + 0,1301 × % total socker kan man använda om man får ett foderprov på gården och inte vet exakta andelarna som ingår
29
Hur mäts utnyttjat protein?
Totala RP Ilealt smältbara aminosyror - availabe aa - eftersom de är enkelmagade djur som inte kan tillverka dem själv - Ilealt - slutet på tunntarmen - ileum (vad har djuret utnyttjat där) Korrigerar inte för endogena förluster - men gör det på gris Idealt protein koncept
30
Hur mäts utnyttjat fosfor?
Smältbart fosfor= mäts i träck (ej urin) - hur mycket som har utnyttjas innan det kommer ut i träcken - svårare att bestämma eftersom de utsöndrar träck och urin tillsammans ”Retainable” fosfor= andelen total fosfor som behålls i kroppen Ilealt smältbart fosfor - (available fosfor, WPSA 2013) - hur mycket har utnyttjas i slutet på tunntarmen (ileum) Korrigerar inte för endogena förluster
31
Vad är basen i fjäderfäfoder?
Spannmål
32
Vilka spannmålsslag är vanliga att tillsätta i fjäderfäfoder?
Vete Korn Havre Majs
33
Vad gäller för vete?
Kan ingå som enda spannmålslag, ingår ofta i foderblandningar med upp till 60% för värphöns och 70% för slaktkycklingar Ingen maxinblandning för slaktkyckling Maxinblandning värphöns: 30% vid problem med fjäderplockning, i övrigt 60% Begränsande faktor: - Innehåller en del svårsmälta fibrer (NSP) i form av pentosaner och arabinoxylaner - Stora mängder - ev. fjäderplockning och kannibalism Möjlig behandling: - Tillsätta xylanas - enzympreparat med xylanas aktivitet - ska ej malas för fint
34
Vad gäller för korn?
Maxinblandning: - 30% värphöns - 20% slaktkyckling Begränsande faktor: - NSP - ffa 𝛃-glukan Möjlig behandling: - blandar in enzympreparat med 𝛃-glukanas-, pentosanas- och cellulasaktivitet
35
Vad gäller för havre?
Är ett mycket bra fodermedel när hög energi inte är nödvändigt Maxinblandning: - 20% värphöns - 20% slaktkyckling Begränsande faktor: - Skalfraktion 30% av totalvikt - en del lösliga fibrer- β-glukaner - ej pelleterat foder kan hänga sig i silo - dålig pelletskvalitet (faller sönder) - Lågt energiinnehåll i förhållande till pris (begränsande för slaktkyckling) Möjlig behandling: - Skala havren - (pelletera - inte problem med hängning)
36
Vad gäller för majs?
Inga nutritionella restriktioner, högt energi och lågt fiberinnehåll Används i många andra länder som basen ist för vete Ingen maxinblandning Begränsande faktor: högt pris
37
Vad gäller för sojamjöl?
Bra aminosyrasammansättning (metionin ofta enda begränsande) Vanligaste proteinkällan till slaktkyckling Egentligen ingen övre gräns för inblandning (om det värmebehandlas) Begränsande faktor: - ANF - trypsininhibitorer - låg metioninhalt - hygien Möjlig behandling: - Värmebehandling Måste importeras - kan inte odlas i Sverige Skövling av regnskog - beror på vilken soja det är
38
Certifierad soja?
Får bara användas i Sverige Sojamjöl som används i Sverige kommer från GMO-fri odling, är 100 procent hållbarhetscertifierat enligt Proterra, RTRS eller motsvarande och kommer i det närmaste uteslutande från odlingsmark som varit i bruk under lång tid och inte från nyligen avskogade arealer. Detta gör att sojamjölet som används i Sverige tar större hänsyn till biologisk mångfald, och har bättre klimatvärde än mycket av det sojamjöl som används i andra länder, I Sverige sker detta inom ramen för en branschöverenskommelse enligt Plattformen för riskgrödor. Lägre klimatpåverkan vid certifierad soja jämfört med icke certifierad
39
Saker att ta tänka på då man väljer råvaror?
Tekniska egenskaper, vissa råvaror kan vara svåra att pelletera då de är för feta eller för fiberrika - 3-6 % fett rekommenderas i en blandning- extra fett kan tillsättas efter pelletering vid behov. Krav på värmebehandling till 75 0^C av fjäderfäfoder - sker vid pelletering - foder som odlat på egna gården undantaget (behöver inte värmebehandlas) - för att undvika salmonella Innehåll av antinutritionella faktorer eller andra faktorer som påverkar foderutnyttjande och hälsa - de flesta innehåller en viss andel - kan tillsätta ämnen för att minska förekomsten Bestämmelser/regler: tex ekologisk produktion, fiskmjöl får inte användas av medlemmar i Svensk fågel Tillgänglighet och pris - täcka djurens behov med minsta möjliga kostnad utifrån de tillgängliga fodermedel som finns Framtida frågeställningar- klimatpåverkan, alternativa foderråvaror?
40
Vad är rekommendationen för inblandning av fett?
3-6%
41
Vad är kravet på värmebehandling?
Krav på värmebehandling till 75 0^C av fjäderfäfoder foder som odlat på egna gården undantaget (behöver inte värmebehandlas)
42
Vad gäller för ekologiskt foder?
Inga syntetiska aminosyror Inga GMO- råvaror eller produkter Inga råvaror framställda med kemiska komponenter (ex. Sojamjöl och Rapsmjöl) - kemiska lösningsmedel (ex. hexan) som används för att få ut sista oljan får inte användas - dock pressat för att få fram får användas (rapskaka etc.) Fri tillgång till grovfoder (ex. ensilage, lucern, rotfrukter) 100 % ekologiska foderråvaror sen 2022 - undantag finns för fjäderfä yngre än 35 v tom 2026 Fiskmjöl från certifierat hållbart fiske: icke jordbruksursprung, 10% tillåtet i KRAV, äggbranchen max 6 % - fiskmjöl är dyrt
43
Ekologiska fjäderfä under 35 v?
Alla slaktkycklingar och unghöns, förvärp och fas 1 foder till värphöns Undantag: foder till unga fjäderfän (yngre än 35 veckor) kan innehålla 5 % konventionella proteinfodermedel om det produceras/bereds utan kemiska lösningsmedel samt inte finns tillgängligt ekologiskt Majsglutenmjöl och potatisprotein - finns ej tillgängligt som ekologisk råvara godkänd enl undantaget ovan - 5% inblandning av konventionell
44
Fiskmjöl i ekologiska foder och varför används det?
Maxinblandning: - Värphöns: Branschöverenskommelse på 6% (Sv. ägg) - Slaktkyckling: 0% Sv. Fågel, 10% KRAV Begränsande faktor: - Innehåll av doxiner och PFAS - hög fetthalt - Dyrt - Överfiskning Möjlig behandling: - antioxidationsmedel - för att förhindra att fria radikaler bildas - bismak i kött och ägg - provta alla partier för PFAS och dioxin Betydligt högre halter av PFAS i eko-ägg, men under högsta tillåtna nivån enligt Livsmedelsverket Man vill hitta alternativ till fiskmjöl - Insektsmjöl får inte användas ännu i eko - men har betydligt lägre innehåll av metionin jämfört med fiskmjöl Provtar för PFAS på foderfabrikerna och har restriktioner för vilka nivåer som får användas resp. inte användas Fiskmjöl är en bra källa till metionin
45
Foder och hälsa/välfärd - Slaktkyckling?
Blöt ströbädd - fothälsa Benhälsa Föräldradjur - broiler breeder paradox
46
Foder och hälsa/välfärd - Värphöns?
Fjäderplockning Fettlever Benskörhet
47
Digestionskanalen - fjäderfä?
Näbb - inga tänder - fodret hamnar i krävan - foderstrupen vidgas Fodersmältningskanalen och de stora fodersmältningskörtlarna hos en hönsfågel. Krävan är en förvaringskammare, körtelmagen producerar magsaft medan muskelmagen maler sönder fodret. Tunntarm och grovtarm har likartade funktioner som hos däggdjuren. Kloaken är gemensam utgång för träck, urin och könsprodukter, dvs ägg och spermier. Två blindtarmar
48
Muskelmage - effekt av foderstruktur, hel och mald vete?
Hel vete: - Tydlig skillnad mellan körtelmage och muskelmage, välutvecklad muskelmage Mald vete: - Otydlig skillnad mellan körtelmage och muskelmage, outvecklad muskelmage. En muskel som inte får jobba utvecklas inte
49
Muskelmage - foderutnyttjande?
Grov struktur ger en längre retentionstid i muskelmagen, bättre sönderdelning, ett lägre pH och jämnare fördelning av foder till tunntarmen - måste inte ta in grus i hönshusen, men fodret måste ha en grov struktur Bättre foderutnyttjande (2-15% bättre stärkelsesmältbarhet), 3-8% högre omsättbar energi - bara pga bra struktur och välutvecklad muskelmage Minskad risk för överväxt av patogena bakterier i tunntarmen Förslag på rekommendation, minst 20% av spannmålspartiklar ska vara större än 1,5-2,0 mm- eller att fodret innehåller minst 3% av en fiberkälla med grov partikelstruktur såsom havreskal
50
Fothälsa hos fjäderfä?
Inflammation and sårskador på fotsulan Blöt ströbädd är den viktigaste orsaken till utveckling av fotskador. Kan även ge problem med smutsiga ägg och bumble foot hos värphöns (vänstra bilden)
51
Foderfaktorer av betydelse för fothälsan?
Protein kvalitet/ kvantitet - för höga nivåer eller låg smältbarhet kan orsaka skador - kväve är frätande - vill inte ha för mycket Fiber kvalitet/kvantitet - Höga nivåer av lösliga fiber - ökar viskositet i digesta som kan leda till blöt träck och fotskador - för mycket lösliga fiber kan ge problem - ffa hos unga kycklingar Användning av enzymer, xylanas, beta-glukanas samt proteas för att undvika problem
52
Foderfaktorer av betydelse för fothälsan? - fortsättning
Fettkvalitet - Härsket eller dålig kvalitet - låg smältbarhet - hamnar i träcken Zink, metylkällor (metionin, betain, kolin), biotin - viktigt för hudstyrkan Mineraler (Na, K, Cl) - Överskott av mineraler eller en obalans leder till ökat vattenintag (leder till kletig träck) Enzymer - nedbrytning av lösliga NSP, kan inaktiveras vid för hög värmebehandling, samt viktigt att rätt inblandningsnivå tillsätts Pelletskvalitet och struktur - dålig kvalitet - går lätt sönder - hög andel fina partiklar kan öka vattenintaget och sortering av fodret vilket leder till obalanserat foder
53
Vad kan problemen med benhälsa vara kopplade till?
Problem kan vara metaboliska (näringsförsörjning), infektiösa (absolut vanligast att de får en infektion) eller kopplade till bentillväxt (skelettutveckling)
54
Vad är viktigt att tänka på kopplat till foder och benhälsa?
Tarmhälsa viktig för att ha ett gott näringsupptag och näringsutnyttjande Mykotoxiner och antinutritionella substanser kan öka problemen Över- eller underutfodring av vitaminer, mineraler spårämnen, protein, aminosyror och fettsyror kan påverka benhälsan Ca, P och vitamin D är speciellt viktiga för benutveckling Använd organiska makromineraler (Ca och P) - absorberas bättre i tarmen och har därmed en högre tillgänglighet Ge välbalanserade foder och stimulera en god tarmhälsa
55
Kort förklaring av ”Broiler breeder paradox”?
Acceptabel hälsa och reproduktion vs foderrestriktion och sämre välfärd
56
Utfodring av föräldradjur?
Selektion för hög tillväxt hos avkomman har gett en hög motivation att äta även hos föräldradjur. Men det finns en negativ korrelation mellan muskeltillväxt och reproduktionsegenskaper samt hälsa hos föräldradjur. Löses idag med foderrestriktion ffa under uppfödningen (vill inte att de blir för stora) Hönor som fått restriktiv fodertillgång jämfört med hönor som fått fri tillgång under uppfödningen har: bättre utvecklat skelett och hjärtkärlsystem, lägre dödlighet, bättre fertilitet och bättre livstidsvälfärd. Utfodringsrestriktion: varierar hur mycket som unghönorna ”hålls tillbaka” men ner till ca 20-25% av fodermängden som unghönor med fri tillgång till foder äter under vissa delar av uppfödningen
57
Problem med fjäderplockning?
Problem för värphöns, men inte för slaktkyckling
58
Benskörhet och sköra äggskal?
Då hönan börjar värpa förändras benvävnaden till så kallat medullärt ben - kalciumreservoar Värpande - Medullärt ben - utnyttjar benen som kalciumreservoar Skalbildning sker på natten då kalciumupptag från tarmen är låg – kalcium tas från det medullära benet
58
Vad är viktigt att tänka på vid fjäderplockning?
Ättid - foderstruktur Ge tillräcklig mängd metionin (enl. behov) - brist är en utlösande faktor till fjäderplockning Inkludera havre i fodret - man brukar säga att man tvingar in havre i foderstaten till värphöns för att det är bra för dem - sett effekten av både hel havre och själva skalet Vid behov begränsa veteinblandning till 30% Kontrollera att fodret har tillräcklig mängd Na Dålig fjäderdräkt - de äter mer
59
Åtgärder vid benskörhet och sköra äggskal?
Anpassa fodrets innehåll av kalcium, fosfor och vitamin D med hönans ålder - ökar desto äldre hönan blir Extra grovkornig kalciumgiva innan ljuset släcks - har då tillgängligt och behöver inte ta lika mycket från skelettet
60
Fettlever hos värphöns?
Värphöns har en hög metabolism i levern Fettlever kan uppkomma som följd av övervikt, brist på motion, hög positiv energibalans Fettlever Hemorrhagic Syndrome – massiv blödning kring spruckna blodkärl
61
Åtgärd vid fettlever hos värphöns?
byt ut kolhydrater mot fett, minska energiinnehåll i fodret Öka upp fettinnehållet i fodret - behöver metabolisera mindre
62
Exempel på fettmetabolism hos värphöns?
En höna konsumerar 110 g foder Fettinnehåll i foder 3,4% med 80% smältbarhet Fettabsorption: 110*0,034*0,8=3 g fett (som hon kan absorbera) En äggula innehåller ca 6 g fett – 50 % av fettet måste syntetiseras från kolhydrater i levern Öka upp fettinnehållet i fodret - behöver metabolisera mindre
63
Ge exempel på 7 olika fodertillskott?
Xylanas Beta-glukanas Fytas Proteas Metionin, Lysin, Treonin mfl. Gulepigment Narasin
64
Xylanas - kategori och funktion?
Enzym Bryter ner arabinoxylaner
65
Beta-glukanas - kategori och funktion?
Enzym Bryter ner beta-glukaner
66
Fytas - kategori och funktion?
Enzym Frigör fosfor
67
Proteas - kategori och funktion?
Enzym Ökar proteinnedbrytningen
68
Metionin, Lysin, Treonin mfl. - kategori och funktion?
Renframställd aminosyra Täcka näringsbehovet Upp till 18 aminosyror man reglerar för på foderfabrikerna idag
69
Gulepigment - exempel, kategori och funktion?
Ex. grönmjöl, lucernmjöl, majs, majsglutenmjöl, alfa-alfamjöl, algmjöl, paprika, tagetes Naturlig tillsats av xantofyll Ge gulan färg
70
Narasin - får ges till?, kategori och funktion?
Endast till konventionell kyckling Koccidiostatika Minska koccidier och patogena bakterier i magtarmkanalen
71
Utfodring slaktkyckling - olika faser?
Startfoder: krossad pellets eller minipellets - 0-10 days Tillväxtfoder 1 - kortklippt eller hel pellets - 11-20 days Tillväxtfoder 2 - hel pellets - 21-30 days Slutfoder - hel pellets - 31-35 days (till slakt)* *ingen koccidostatika (ibland bara ett tillväxtfoder)
72
Utfodring slaktkyckling - helfoder, koncentrat, hel vete?
Helfoder eller koncentrat som blandas med hel vete Från dag 11 börjar hel vete blandas in med ~5% ökar sedan till ~50% inblandning av hel vete i slutfodret.
73
Traditionellt konventionellt tillväxtfoder för slaktkyckling - ex.?
Vete - 62 Sojamjöl - 15 Rapsmjöl - 7 Ärtor - 5,5 Majsglutenmjöl - 2,5 Foderfett - 3,5 Kalk - 1,3 Dikalciumfosfat - 1,8 NaCl - 0,3 Mineral och vitamin premix - 1 Syntetiska aminosyror - 0,1 Xylanas och fytas - + Koccidiostatika - +
74
75
Ekologiskt startfoder för slaktkyckling ex?
Ekologisk spannmål - 50-70 Havre - 3-12 Raps 1-8 Soja - 3-15 Solrosfrö - 1-10 Lucern - 0-3 Fiskmjöl - 6-10 Majsglutenmjöl - 0,5-5 Potatisprotein - 0,2-5 MCP - 0,3-2 Kalcium - 0,5-2 Salt, premix/vitmin - 0,1-1
76
Ekologiskt tillväxtfoder för slaktkyckling ex?
Ekologisk spannmål - 60-75 Havre - 3-12 Raps 1-8 Soja - 1-11 Solrosfrö - 1-15 Lucern - 0-5 Fiskmjöl - 6-10 Majsglutenmjöl - 0-5 Potatisprotein - 0-5 MCP - 0,2-1,5 Kalcium - 0,5-2 Salt, premix/vitmin - 0,1-1
77
Utfodring värphöns - Foderstruktur?
Majoriteten av äggproducenter använder helfoder Krossad pellets eller müslifoder - ökar ättiden Vissa använder koncentrat och blandar med hel spannmål och kalk på gården Viktigt att de får äta ur någon gång per dag för att äta upp de mindre smakliga delarna - risk att de sorterar
78
Utfodring värphöns - Foderintag?
Ges alltid fri tillgång på foder Hönor anpassar sitt foderintag efter energikoncentrationen i fodret och äter för att täcka sitt energibehov Foderintag ~115 g/dag
79
Observera att blandningsrekommendationer samt tidpunkt för lämpligt foderbyte ska baseras på?
djurets vikt, konsumtion och äggvikt i samråd med din foderförsäljare
80
Konventionellt värphönsfoder?
Vete - 41,4 Havre - 10 Sojamjöl - 10 Kalciumkarbonat - 9,4 Ärtor - 7,5 Rapsmjöl - 5,5 Korn - 5 Foderfett - 4,1 Rapsfrö - 3 Vetekli - 1,6 Fodertillskott - 1,1 Sojaolja - 0,5 Monokalciumfosfat - 0,4 NaCl -0,2 DL - metionin - 0,2 Natriumkarbonat - 0,1
81
Ekologiskt värphönsfoder - upp till 35 v?
Vete KRAV - 32,6 Havre KRAV - 16,7 Rågvete KRAV - 10 Kalciumkarbonat - 9,6 Korn KRAV - 5,0 Rapsfrö KRAV - 5 Fiskmjöl - 4,0 Majsglutenmjöl - 4,1 Solrosfröexpeller, KRAV - 4 Solroskaka - 3,5 Rostade sojabönor KRAV - 3 Monokalciumfosfat - 1,1 Premix - 1,2 Potatisprotein - 0,1 Får bara ges upp till 35 v pga att konventionellt majsglutenmjöl och potatisprotein ingår