Mini-lectures Flashcards
Av vilka olika skäl anses avlivningen av tuppkycklingar på kläckerier vara ett problem?
Djurvälfärd: Avlivningen av miljarder daggamla kycklingar ses som ett etiskt problem och väcker stor debatt inom djurskydd och samhälle.
Ekonomiska och produktionsmässiga faktorer: Hanliga kycklingar av värpras har låg tillväxt och dålig köttkvalitet, vilket gör dem olönsamma för uppfödning.
Regelverk och konsumentkrav: Ökande krav på djurvänliga produktionsmetoder och lagstiftning, särskilt i Europa, driver på utvecklingen av alternativa lösningar.
Resursslöseri
Varför anses inte uppfödning av tuppkycklingarna till kött vara en framkomlig väg?
Långsam tillväxt: Tuppkycklingar av värpras växer långsammare och når slaktvikt mycket senare än broilerraser.
Dålig foderomvandling: De kräver mer foder per kilo kött jämfört med broilers, vilket gör dem dyrare att föda upp.
Låg efterfrågan: Konsumenterna föredrar kycklingkött med hög andel bröstmuskulatur, medan värptuppar har en annan köttfördelning.
Marknadsutmaningar: Kött från tuppkycklingar är en nischprodukt och svårt att marknadsföra i stor skala.
Vad innebär dual-purpose chicken och varför används inte den möjligheten i större utsträckning?
Definition: “Dual-purpose chickens” är hybrider mellan värphöns och slaktkycklingar som både kan producera ägg och ha en acceptabel köttproduktion.
Nackdelar:
- Sämre äggproduktion: Dual-purpose-höns lägger färre och mindre ägg jämfört med specialiserade värphöns.
- Lägre köttproduktion: De växer långsammare och har en lägre köttutbyte än broilers.
- Högre foderkostnad: Dessa fåglar äter mer foder än vanliga värphöns utan att ge motsvarande ökning i produktion.
Resultat: På grund av de ekonomiska nackdelarna används dual-purpose-hybrider i begränsad omfattning.
Redogör kort för icke-optiska samt optiska metoder att könsbestämma ägg - Icke-optiska metoder?
Icke-optiska metoder:
Molekylär sexbestämning: DNA-test från embryots celler kan användas för att identifiera kön.
Hormonanalys: Mätning av könshormoner i allantoisvätskan (fostervätskan) på dag 9, men anses för sent eftersom embryot då kan uppleva smärta.
Äggdoft: Studier på vaktelägg visar att vissa kemiska ämnen kan indikera kön, men detta har ännu inte fungerat på hönsägg.
Redogör kort för icke-optiska samt optiska metoder att könsbestämma ägg - Optiska metoder
Optiska metoder:
Raman-spektroskopi: Använder laserljus för att analysera blodkärl i embryot och bestämma kön genom att undersöka DNA-innehåll.
Fourier-transform infraröd spektroskopi (FTIR): Analyserar det obefruktade äggets blastoderm (cellskiva) genom att ta bort en liten del av skalet.
Hyperspektral avbildning: Kartlägger spektrala förändringar i ägget som kan indikera kön, men är ännu inte tillräckligt exakt.
Magnetresonanstomografi (MRI): En icke-invasiv metod som ger bilder av embryots inre, men har ännu inte gett signifikanta könsskillnader.
Vilka är de största utmaningarna att övervinna innan könsbestämning av ägg kan utföras i stor skala?
Hastighet och effektivitet: Metoden måste vara tillräckligt snabb och enkel för att hantera miljontals ägg per dag.
Precision: Hög noggrannhet (>95 %) krävs för att undvika felaktig sortering.
Kostnad: Tekniken måste vara ekonomiskt hållbar för kläckerier.
Automatisering: Systemen behöver kunna integreras i befintliga kläckningsanläggningar utan att försämra kläckningsresultat.
Etiska aspekter: Sexbestämningen måste ske innan fostret utvecklar smärtkänslighet, vilket begränsar möjliga tidpunkter (innan dag 7)
Vad är skillnaden mellan optiska och icke-optiska metoder?
Optiska metoder använder ljus eller elektromagnetisk strålning för analys, exempelvis spektrofotometri och fluorescensmikroskopi.
Icke-optiska metoder baseras på andra fysikaliska principer, som ultraljud, röntgen eller magnetfält, för att undersöka material och strukturer.
Global warming (Global uppvärmning)?
Global uppvärmning innebär en långsiktig ökning av jordens medeltemperatur, huvudsakligen orsakad av ökade halter av växthusgaser som koldioxid (CO₂), metan (CH₄) och lustgas (N₂O) i atmosfären. Denna temperaturökning leder till klimatförändringar som extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och förändrade ekosystem.
Global warming potential (GWP)?
GWP är ett mått på hur mycket värme en växthusgas kan fånga i atmosfären jämfört med koldioxid (CO₂) över en viss tidsperiod, oftast 100 år. Exempelvis har metan (CH₄) en GWP på cirka 28 gånger högre än CO₂, och lustgas (N₂O) är cirka 265 gånger mer potent.
Eutrophication och Acidification (Eutrofiering och Försurning)?
Eutrofiering innebär övergödning av vattendrag och sjöar till följd av överskott av näringsämnen (som kväve och fosfor) från bland annat gödsel och avrinning från foderodling. Detta leder till algblomning, syrebrist och negativa effekter på vattenlevande organismer.
Försurning orsakas av utsläpp av svaveldioxid (SO₂) och ammoniak (NH₃), som reagerar i atmosfären och leder till sur nederbörd. Detta sänker pH i mark och vatten, vilket skadar ekosystem och minskar markens bördighet.
Greenhouse gas emission (Växthusgasutsläpp)?
Växthusgasutsläpp avser de gaser som bidrar till global uppvärmning genom att fånga in värme i atmosfären. Inom fjäderfäproduktion kommer dessa utsläpp främst från:
Koldioxid (CO₂) från fossila bränslen vid foderproduktion och transport.
Metan (CH₄) från nedbrytning av organiskt material.
Lustgas (N₂O) från gödselhantering och kvävegödsel.
Land use changes (LUC)?
LUC beskriver förändringar i markanvändning, till exempel när skogar omvandlas till jordbruksmark för att odla foder som soja. Detta leder till förlust av naturliga kolsänkor och ökar koldioxidutsläpp från avskogning.
Vad har störst inverkan på den globala miljön vid produktion av ägg respektive kyckling?
Äggproduktion: Den största miljöpåverkan kommer från foderproduktionen, som står för cirka 75 % av de totala växthusgasutsläppen enligt både artikeln och den svenska livscykelanalysen.
Kycklingproduktion: Även här står foderproduktion för den största påverkan, följt av energianvändning på gården och gödselhantering.
Hur påverkan uppkommer och åtgärder för att minska miljöpåverkan - Foderproduktion?
Användning av sojabaserat foder från Sydamerika bidrar till avskogning och hög klimatpåverkan.
Åtgärder: Användning av alternativa proteinkällor som baljväxter och insektsbaserat foder kan minska utsläppen.
Hur påverkan uppkommer och åtgärder för att minska miljöpåverkan - Gödselhantering?
Ammoniakutsläpp från höns- och kycklinggödsel bidrar till försurning och övergödning.
Åtgärder: Förbättrad hantering av gödsel, exempelvis genom att använda det som biobränsle, kan minska utsläppen.
Hur påverkan uppkommer och åtgärder för att minska miljöpåverkan - Energianvändning?
Uppvärmning av kycklingstall med fossila bränslen ökar CO₂-utsläpp.
Åtgärder: Förnybara energikällor och energieffektivisering av uppvärmning kan minska påverkan.
Enligt “Det svenska ägget och klimatet” är klimatavtrycket för svenska ägg?
1,2 kg CO₂-ekvivalenter per kg ägg, vilket är lägre än många andra animaliska livsmedel.
Svenska kycklingproducenters livscykelanalys visar att GWP för svensk kyckling är?
cirka 2 kg CO₂-ekv/kg kött, vilket är något lägre än i UK.
Likheter och skillnader mellan Sverige och UK?
Likheter:
- Båda länderna är beroende av importerat sojafoder, vilket bidrar till klimatpåverkan.
- Energianvändning och gödselhantering är viktiga miljöfaktorer i båda systemen.
Skillnader:
- Sverige har lägre klimatavtryck för ägg, troligen på grund av högre fodereffektivitet och minskad användning av sojafoder.
- Sverige har en större andel förnybar energi, vilket kan ge lägre utsläpp från uppvärmning av fjäderfähus.
Förklara följande centrala begrepp: Callus?
Callus är den benvävnad som bildas vid läkning av frakturer. Dess mängd påverkas av frakturens stabilitet – ju mer stabil frakturen är, desto mindre callus bildas.
Förklara följande centrala begrepp: Ossification?
Förbening (ossification) av bröstbenets bakre del är inte komplett förrän hönor är 35–40 veckor gamla. Sen förbening gör benet mer sårbart för frakturer, särskilt under hög äggproduktion.
Hur kan man undersöka om en höna har fraktur eller deformerat bröstben?
Diagnos kan göras genom palpation, men den metoden missar många frakturer. Radiografi, CT-scanning och ultraljud ger mer tillförlitliga resultat.
Vad kan orsaka keel bone deviation (bröstbensdeformation)?
Deformationer kan uppstå från vila på sittpinnar, sittpinne-design, genetiska faktorer samt påverkan från äggläggning och benets utveckling.
Hur påverkas hönan av deformerat bröstben?
Deformationer kan påverka hönans välfärd genom smärta, försämrad rörlighet och förändrade beteenden.
Vad är enligt författarna riskfaktorer för bröstbensfrakturer?
Tidig äggläggning
Hög äggproduktion
Sen ossifikation av bröstbenet
Liten kroppsstorlek
Bur- och stallmiljö
Genetisk bakgrund
Hur påverkas hönan av bröstbensfrakturer?
Hönor med frakturer kan visa tecken på smärta och nedsatt välfärd, vilket kan påverka produktionen och deras beteende.
Vilka 3 viktiga riskfaktorer för utveckling av KBF finns?
hönsstorlek, ålder vid värpstart och beräknad daglig äggvikt vid värpstart
The Broiler breeder paradox?
Broiler Breeder-paradoxen handlar om den utmaning som uppstår i uppfödningen av avelsdjur till slaktkycklingar. Föräldradjuren har avlats för att ge avkomma med extremt hög tillväxt, men om de själva får fri tillgång till foder, växer de så snabbt att deras hälsa och reproduktion påverkas negativt. För att undvika detta begränsas deras foderintag, men det leder istället till ett allvarligt välfärdsproblem eftersom fåglarna blir kroniskt hungriga och visar tecken på stress.
Paradoxen är alltså att det som gynnar fåglarnas hälsa och reproduktion, dvs. utfodringsrestriktion, samtidigt försämrar deras välfärd, vilket gör det svårt att hitta en optimal balans mellan produktionseffektivitet och djurvälfärd.
Redogör för bakgrunden till varför föräldradjuren utfodras restriktivt, hur kraftig är restriktionen och under vilken period är restriktionen störst?
Föräldradjuren har avlats för extrem tillväxt och om de får fri tillgång till foder blir de överviktiga, vilket leder till problem som benfel, minskad reproduktion och ökad dödlighet. För att förhindra detta begränsas fodertillgången:
Under uppfödningsperioden får de endast 25–33 % av vad de skulle ätit vid fri tillgång.
Under äggläggningsperioden är restriktionen mindre strikt, med 50–90 % av ad libitum-intaget.
Den mest extrema restriktionen sker under uppfödningen (rearing)
Hur påverkas fåglarna av restriktionen?
Fåglarna upplever kronisk hunger och frustration, vilket kan leda till:
Onormala beteenden såsom stereotypa pickningar, överdriven vattenkonsumtion och rastlöshet.
Ökad aggressivitet och konkurrens om foder, vilket kan orsaka skador.
Fysiologisk stress, inklusive höjda kortikosteroidnivåer (stresshormon)
Vilka strategier kan tillämpas för att minska de negativa effekterna av restriktiv utfodring (nutritionella såväl som andra)?
Dietutspädning – Minskad energitäthet genom tillsats av fibrer (t.ex. havreskal eller sockerbetsmassa) för att öka fodermängden utan att fåglarna blir överviktiga.
Appetithämmare – Ämnen som kalciumpropionat kan minska hunger, men kan även orsaka obehag.
Förändrad utfodringsstrategi – T.ex. spridning av foder i ströbädden för att stimulera naturligt födosöksbeteende.
Alternativa genotyper – Användning av långsamtväxande eller dvärggenotyper kan minska behovet av strikt foderrestriktion
