sårbehandling och sårbedömning del 4 Flashcards
sårläkning 3 olika
- primär sårläkning
- sekundär - öppen sårläkning
- tertiär sårläkning/ fördröjd sårläkning - både primär, sekundär
primär sårläkning
”Rena” sår
• Kirurgiska uppkomna sår
• Kontaminerade sår som har debrideras och spolats noga
• Sårkanterna har kontakt med varandra – utan vävnadsförlust
• Försluts med suturer, staples(häfta?), suturtejp
• Relativ snabb läkning – minimal ärrbildning
sekundär- öppen sårläkning
Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas (om det är infekterat)
• Stor vävnadsförlust - sårkanterna har inte kontakt med varandra
• Lämnas öppet
• Granulationsvävnad bildas i sårhålan
– Sårkontraktion där det finns gott om hud
– Epitelialisering där det är brist på hud -> skör, tunn och oelastisk vävnad
• Läkt vävnad - ofta hållfast (som primär) men ärret blir ”fult”
• Långsam läkning
fördröjd primär sårläkning, tertiär
Lindrigt kontaminerade sår
• Lämnas öppet (även fast man tagit bort debrisen)täckt med sterilt fuktbervarande bandage som byts 1-3 ggr/dag (man väntar med att sätta ihop det till inflammationsfasen är över)
• Väntar 4-5 dygn (infl. fas)
*ej död vävnad
*ej infektion
*god blodförsörjning
*där sårkanterna har kontakt
4 * =Såret kan förslutas kirurgiskt
fördröjd sekundär sårläkning (vid dränage)
Ytligt kontaminerade, infekterade sår – öppningar för
dränage, initialt stor vävnadsförlust
• Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas
• Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävandsförlust -> granulationsvävnad
• Såret rengörs – sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, finare ärr
dränering- används vid
- stora sår
- stora vävnads skador
- lösa sårkanter- fickbildningar
- djupa sår- fistelbindningar
((ta bort all död vävnad))
dränering “sättas”
- Vid dränering skall så få öppningar som möjligt göras/användas (inte göra nya hål i ordnödan)
- Proximala änden av ett drän fästes i frisk hud (inte i sjuk hud, då ramlar den sönder, fyller inte sin funktion)
- Öppningen distalt görs på sårhålans lägsta punkt - separat öppning (vätska rinner ut)
- Dränage sätts ej i sårets öppningar ->fördröjd sårläkning (dränage- främmande ämne)(sätter det vid sidan om såret, det läker jättefort sen, snabbare än skadan)
olika dräneringar
1• (med 4) Öppen passiv dränering med eller utan drän (inte bandagera, bara slang) vanligast
2• Öppen aktiv dränering med drän- med pump. (sällan bandage)
3• (med 5,6)Täckt passiv dränering (med bandage, ingen tvätt- bra om djurhälsopersonal gör)
4• Dränöppningen tvättas och hålls öppen
5• Skyddande salva appliceras vid dränöppningen
6• Kompress och bandage över (drän) -> ingen tvätt
• Dränhålan bör inte spolas igenom
bandagring 3 lager
- primärlager
- sekundärlager
- tertiärlager
- Mycket exsudat/sår som utsätts för uttorkning – byte flera ggr/d
Måttligt med exsudat – byte varje-var 3:e dag
Lite exsudat – byte mer sällan > 3:e dag
primärlager
lager närmast såret, kontakt lager
primär olika behandling
- lokal behandling
* förband/kompresser
primär - lokal behandling
ex sårgel, antibiotika, honung
lokalbehandling sårgel
Hydrogel (på såret, ger fukt till torra sår, smärtstillande effekt)
Hög fukthalt -> mjuk sårmiljö
Analgetisk (lokal bedövning/smärtlindrande)och kylande effekt
Autolytisk debridering av nektotisk vävnad
Torra sår – nekrotiska
Sårhålor
Fuktgivande
lokal behandling antibiotika
- Ingen fördel jämfört med systemisk behandling med Ab
- Ab tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad och ersätter inte dålig hygien
- Ab kan öka antalet resistenta bakterier
- Undvik lokala Ab-preparat vid sårbehandling, använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress
((bättre med mikrobiella kompresser))
lokal behandling medicinsk honung
- Antibakteriell- och antiseptiskeffekt
- Främjar autolytisk debridering – fuktig miljö
- Kan användas på många olika sorters sår (ex nekrotiska, infekterade osv osv)
- den har Lågt pH -> ökar makrofag- och fibroblastaktiviteten
- Verksamt mot multiresistenta bakterier
Studier har visat…
•Manukahonung effektivare än antibiotika vid infektionsbekämpning
• Bakterier utvecklar resistens mot antibiotika men inte mot Manukahonung
