sårbehandling och sårbedömning del 2 Flashcards
sår-
- hudens eller slemhinnornas naturliga skyddsbarriären är bruten
- uppkommer genom yttre åverkan, traumatiska sår (vulnus) eller pga en “sjuklig” process i vävnaden (ulcus)
sår 3 faser
- hemostas- imflammationsfasen
- nybildningsfasen- proliferationsfasen
- mognads fasen- remodellering
Tiden beror på sårets storlek och patientens status
inflammationsfas
- biologisk rensning av såret
- skyddsbarriär av fibrin, efter vasodilation
- leukocyter emigerar
- frisläppning av tillväxt faktorer
^okomplicerade fall ca 3-4 dagar, (pågår till skadeområdet är återställt
nybildningsfasen, proliferationsfasen
startar efter 2-3 dagar
- angiogenes
- fibroblaster- byggställning
- granulationsvävnad (skydd mot infektioner, skör, blöder lätt)
- re-epitalisering- epitelceller vandrar in från sårkanter
- sårkontraktion (myofibroblaster ) efter 5 dagar
Pågår i ca 3-4 veckor. avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad och epitel
mognadsfas
startar efter 3 veckor
- kollagenet blir starkare, och mer elastiskt
- Återställning av hudens hållfasthet
1 vecka- 3 %
3 veckor 20 %
12 veckor 80% ( 80% är maximalt på ett ärr)
- ärrkontraktion bleknar
* pågår månader till år beroende på sårets storlek
lokalisering av sår 5 st
- huvud
- hals
- bröst
- buk
- extremiteter
sår lokalisering
- kolla om det är nära till vitala organ. ex en skada på halsen, nära till jugularvenen
- närhet till synovila strukturer. ex leder, senskidor, bursor
- viktigt att kunna beskriva lokalisationen så exakt som möjligt, att använda korrekt terminologi. så alla försår vad man säger
olika skademekanismer 6st
- bitsår- kan vara mer omfattande än vad man ser
- skärsår
- krosssår- ex hästsparkar
- punktionssår
‘ skottsår - degloving injuries- “slitskador”. hela huden har slitits bort, muskler och ben är kvar
*** ibland är det en kombination av ovanstående. skademekanismen är inte heller alltid känd
olika grader av förorening 4 st
- rent- ex vid operationssår, rent som går att sys igen
- aseptisk (steril, bakteriefri) skapande operationssår utan föregående trauma
- munhåla, andningsvägar, mag och tarmkanal, urinvägar som INTE ÄR ÖPPNADE (slemhinnorna inte är öppnade)
- rent- kontaminerat
- operationssår där munhåla, andningsvägar, mag tarmkanal, urinvägar har öppnats (sår eller att det har opererats)
- lätt kontanimerande skador
- kontaminerat
- öppna traumatiska sår
- operationssår med otillräcklig aseptik (inte varit skött)
- operationnsår i anslutning till infekterad vävnad
- smutsigt- infekterat
- äldre traumatiska sår (> 6-8 h, beroende på hur individen mår)
- perforerade (gått sönder) inre organ
- kliniskt infekterande sår (smutsigt och infekterat)
att tänka på vid sårbedömmning
- att hela patiernten ska bedömmas
- dokumentera sårets status (så gott det går, så nån kolega ska ta över)
- protokollet som bilaga till journalen (kan scanna in)
- sen följa sårets utveckling ( så det inte stannar av, eller går tillbaka osv)
- Göra detta så flera kan utföra sårbehandlingen
Förutsättningar för optimal sårläkning 5 st ( 6 om man räknar PH)
*Rent sår
− Noggrann sårrengöring – ta bort debris som stör och är ivägen
− Huden runt såret – optimalt behandlad (så det kan läka bra)
- Stark initial inflammation (skilj från infektion som stör sårläkningen)
− Bättre försvar lokalt
− Effektiv reduktion (ta bort) av nekrotisk vävnad, Kan förhindra kronisk inflammation - Syresättning (god kärlförsörjning)
− Lokal hypoxi fördröjer sårläkning
− Lokalt gasutbyte (så koldioxid kan lämna) - Optimal fuktighetsgrad ->
− Förkortad inflammationsfas – snabbare övergång till nybildningsfasen
− Torra sår läker långsamt – fördröjer migration av celler och därmed epiteliseringen (så att det inte kan dra ihop sig)
− För ”blöta” sår orsakar maceration (uppluckrad), konisk inflammation - Temperatur
− Lokal värme i såret (35-37C) – positiva effekter
− Förbättrad angiogenes och syreavgång
patientens påverkan på sårläkning 6 st
- Djurart
- hund- starkare initial inflammationsfas och snabbare bildning av granulationsvävnad än katt
- hund och katt- “lösare” hud och generellet mindre sårproduktion än häst (häst har mer spännd hud, och mer vätska i sår.)
- Ras
- ponny har starkare inflammationsfas än stora hästar
- häst (ffa stora) större risk att utveckla svallkött
- Ålder
- yngre läker bättre än äldre, men resultatet kan bli lika bra
- nutritionell status och sjukdomar
- undernärd/ fettma- ökad risk för försämring/ fördröjd sårläkning
- smärta kan göra att dem äter mindre- påverkar sårläkningen
- sjukdomar som PPID kan påverka
- hypoxi, hyoertoni (ökad blodtryck) påverkar blodtillförsel och syresättning
- mentalitet
- stress påverka negativt, ex vill inte äta
- aktiva individer- svårt med koppel/boxvila
- intresserade av såret
- medicinering
- antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen, ffa ibörjan, inflammationsfas
olika saker som såret kan påverka sårläkningen 7 st
- sårets etiologi
- graden av trauma
- lokalisering, om dert dras, spänns, blodförsörjning
- sårets ålder- bättre om man gjort nått tidigt
- uppkomst av serom (vätska i vävnad) eller hematom (blod i vävnad)
- kontaminerat- av mikroorganismer
- tidigare behandlingar av såret
sårkomplikationer, sårinfektion
- mängden bakterier i såret står i direkt relation till risken för sårinfektion
- mängden bakterier ökar med tiden i kontaminerade och från början rena sår (måste inte vara elaka bakterier?)
- den skadade VÄVNADENS KONDITION OCH MOTSTÅNDSKRAFT (ex syrebrist, främmande föremål, svallkött) har större betydelse för om en infektion ska utvecklas än antalet och typen av bakterier
- grad av kontanimering
- bakteriell kolonisering och tillväxt
- biofilm- bakrerierna kan gömma sig
- systemisk påverkan- feber, nedsatt AT, endotoxemi
- kronisk inflammation
- sårruptur ( ex man sytt i såret och bakterier kommer in under. blir dålig kondition av huden, den går sönder, stygnen går sönder- sårrupptur)
sårkomplikationer, faktorer som ökar infektionsrisken 4st
- dålig blodförsörjning till vävnaden (ex vid omfattande vävnadskador, dehydrering, chock(blodet går till vitala organ), spänningar i vävnaden
- lång anestesitid (narkos, sämre blodflöde)
- dålig kirurgisk teknik (otillräcklig debridering- devitaliserad vävnad kvarlämnad. Dead spece/ansamling av vätska, djupt sår kan ha vätska. Otillräcklig hemostas)
- främmande föremål (nått som inte ska vara där. många neutrofiler kommer dit. kapilärerna kontraherar sämre. fibroblasterna blir försenade. så viktigt att få bort främmande föremål)