Primära immunbrister hos barn och vuxna Flashcards

1
Q

Vilka försvar har vi?

  • Det medfödda (innate)
  • Det adaptiva
    o Det humorala (t ex. antikroppar)
    o Det cellmedierade (t ex. B/T lymfocyter)
  • Det kan ”gå fel” på alla nivåer! Bland infektionskänsliga är det en liten andel som har något/några fel på ovan och en ännu mindre del som behöver hjälp för detta

Vilka delar ingår i det medfödda?

A

o Mekaniska
o Kemiska
o Inflammatoriska (humorala/cellmedierade)
o Komplementsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exempel på…. Primära immunbristsjukdomar

  • Granulocytdefekter
    o CGD (chronic granulomatous disease)
  • Kombinerade immundefekter
    o SCID (severe combined immunodeficiency) (bade B och T, inte bra)
  • Antikroppsbrister (B-cellerna)
    o XLA (X-linked agammaglobulinemi)
    o CVID (common variable immunodeficiency)
    o IgG-subklassbrist (ex IgG2 (känslig för kapslade bakterier, pneumokocker, hemofilus))
    o IgA-brist
    o Specifik antikroppssbrist
  • Komplementdefekter

Nedkokning till två typer av fel, vilka?

A

Mängden eller att de inte funkar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Immunbristsjukdomar – var sitter dysfunktionen (två grupper)?

A

Den myeloida sidan eller lymfoida sidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad ska man första utesluta innan man funderar på en primär immunbrist? Ge också några exempel

A

Sekundära immunbrister (tänk först till att det inte är en sekundär brist!)

  • Orsaker
    o KLL/ lymfom (kan också bero på behandlingen), myelom, vissa infektioner t ex HIV (drabbar CD4= T-helper), läkemedelsbehandling (t ex cortison, rituximab), bortopererad mjälte (vanlig, ffa känslig för kapslade bakterier, pneumokocksepsis kan gå fort!, därför viktigt med vaccination innan mot pneumokocker, hemofilus, meningokocker), tillstånd med abnorma förluster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan vi skilja på PID (primär immunbrist) gällande om det är inate eller adaptive det är fel på?

A
  • Medfödda (allvarligare, tidig debut)
  • Latenta (i regel lindrigare, senare debut)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • VARNINGSTECKEN FÖR PRIMÄR IMMUNBRIST (PID = primär imunbrist)) HOS BARN (kom ihåg att första 2-3 månaderna har barnet skydd av mammans antikroppar!), men ge några exempel
A

o 1. upprepade antibiotikakrävande otiter (≥4/år), sinuiter (≥2/år) eller pneumonier (≥2/år)
o 2. infektioner som inte läker på förväntat sätt med adekvat antibiotikabehandling
o 3. återkommande hud- och mjukdelsinfektioner, organabscesser eller icke-infektiösa granulom
o 4. infektioner med ovanlig lokalisation eller orsakade av ovanliga agens (neutrofila granulocyter, kan bli konstiga abscesser i ex lever)
o 5. ≥1 invasiv infektion såsom osteomyelit, meningit eller sepsis
o 6. uttalad kronisk oral eller kutan candidos
o 7. multipla autoimmuna sjukdomar eller mycket tidig debut av autoimmun sjukdom (≤3år)
o 8. omfattande hudförändringar (kan vara fel på T-celler), erytrodermi eller eksem som inte svarar på behandling
o 9. spädbarn som inte växer som förväntat (failure to thrive!)
o 10. känd primär immunbristsjukdom i familjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

VARNINGSTECKEN FÖR PRIMÄR IMMUNBRIST (PID) HOS VUXNA?

A

o 1. ≥4 antibiotikakrävande helst odlingsverifierade luftvägsinfektioner per år under 2 år, exempelvis otitis media, sinuit, bronkit eller pneumoni. OBS! Inte alltid feber och CRP-stegring men ofta uttalad generell orkeslöshet
o 2. dålig eller utebliven effekt vid behandling med antibiotika och/eller snabba recidiv
o 3. ≥2 svåra bakteriella infektioner, såsom osteomyelit, meningit, sepsis eller mjukdelsinfektioner (livsbasis)
o 4. ≥2 röntgenverifierade sinuiter och/eller pneumonier under en period av 2 år liksom utveckling av bronkiektasier
o 5. infektioner med ovanlig lokalisation och/eller orsakade av ovanliga agens
o 6. förekomst av autoimmunitet kombinerat med infektionsproblematik
o 7. känd primär immunbristsjukdom i familjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken typ av celler är ofta skyldiga gällande autoimmunitet?

A
  • Regulatoriska T-celler I tymus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

PMN (neutrofiler) är våra viktigaste effektorceller i försvaret mot bakterier och svampar.

  • Hydrolytiska enzymer, lysozym, defensiner= antimikrobiella peptider ingår i vapenarsenalen.
  • Man kan ha kvantitativ eller kvalitativ rubbning.

Vad ingår framför alllt i deras vapenarsenal?

A

Toxiska syreradikaler (ROS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Man kan (som sagt) ha kvantitativ eller kvalitativ rubbning gällande vita blodkroppar

o Granulocyter saknas eller få –ofta medfödda
o Bakteriella infektioner (otit, pneumoni, tonsillit, osteomyelit)
o Smärtsamma icke-herpetiska aftae i munhålan samt parodontit
o Ökad risk för utveckling av leukemi
o Behandling G-CSF (stimulerar granulocyter) och ab profylax (staph a framför allt)
o Kostmanns syndrom- mutation i HAX-1

Vad beskrivs ovan?

A
  • Svår medfödd neutropeni – SCN = kvantitativ neutrofildefekt. Mognadsstörning – de kommer inte ut i blodbanan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

o Defekt i NADPH oxidaset – utebliven/nedsatt produktion av syreradikaler i aktiverade neutrofiler
o Infektioner i lungor, hud, lymfkörtlar, mjälte/lever
o Djupa infektioner: abscess, adenit eller osteomyelit
o Staphylococcus aureus, candida- eller aspergillus- svamparter (profylax)
o Sterila granulom i luftvägar, gastrointestinalt eller urogenitalthyperinflammation.
o Antibiotikaprofylax/svampprofylax /benmärgstransplantation (bot!)

Vad beskrivs ovan?

A
  • Kronisk granulomatös sjukdom-CGD = kvalitativ neutrofildefekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Enzymkomplex viktig för deras funktionella förmåga (ROS etc), viktiga för nedbrytning av bakterier
    o Vanligare hos annan etnicitet, kusingifte etc att det är fel på denna

För vilka två vita blodkroppar gäller ovan?

A

Neutrofila granulocyter och monocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • C2-brist infektionskänslighet, särskilt pneumokocker
  • C3-brist infektionskänslighet, bakteriella infektioner
  • C5-C9-brister invasiva infektioner med meningo- och gonokocker
  • Properdinbrist meningokockinfektioner (x-bunden)
  • Testa funktion alternativa och klassiska vägen! Vaccinera!

Vad handlar ovan om? Till vilken typ av bakterier är detta framför allt kopplat till?

A

Primär immunbrist-komplementdysfunktion – kopplat till infektioner med kapslade bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

SCID (svår kombinerad immunbrist)

  • Tidig debut (månader <—> år) (hud, tarm, tillväxt)
    o Hudutslag
    o Diarré och malabsorption
    o Bristande vikt- och längdutveckling
    o Kronisk hosta
    o Recidiverande candida-infektion i mun och blöjregion
    o Många infektioner samtidigt!!
    o 2-3/år i Sverige
    o Svår sjukdom- behov av transplantation/genterapi.

Vad saknas? Vilket prov ska man ta för att komma detta på spåret? I vilket prov ingår screening för detta numera? HUr går screeningen till?

A

Avsaknad av T-celler och ofta B-cellsfunktion, ibland även avsaknad/defekt NK-cellsfunktion.

  • Total antal lymfocyter <0,5 x 109 /L!
    o Barn har högre referensvärden än vuxna

Blodstatus med venös diff!

PKU provet

SCID screening: mätning av TREC (T-cell receptor exisions circles) i blodet. Vilket är ett mått på nybildade T-celler i blodet (när de kommer från tymus).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Utmognad av B-celler

  • Olika B-cellsdefekter, vid variabel immunbrist så har man låga antikroppar

o X-bunden, drabbar pojkar
o Avsaknad av B-celler
o Avsaknad/mycket låga nivåer av IgG, IgA och IgM
o Återkommande infektioner, ökad risk för sepsis
o Livsslång behandling med immunglobuliner

Vilken sjukdom beskrivs ovan?

A

Brutons sjukdom (monogen sjukdom – XLA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Differentiering till minnes B-celler och antikroppsproducerande plasmaceller är en komplicerad process

o Bristande funktion någonstans i processen kan leda till låga IgG/IgA och variabel immunbrist!

På vilket sätt är det en komplicerad process? Vad är ett bra sätt för att testa både inate- och adaptiva immunförsvaret?

A

Antigenpresentation, innate till T-celler, T-cellsproliferation, B-cells-proliferation (många celltyper inblandade)

Vaccination (svar eller inte)

17
Q

Förslag till utredning vid upprepade bakteriella Infektioner VUXNA?

A
  • Steg 1
    o Hb, LPK, venös diff och TPK = ”blodstatus med venös diff
    o Immunglobulinkvantifiering: IgG, IgA, IgM (p-proteinstatus)
    o IgG-subklasser: IgG1 – IgG4
    o Dokumentation av infektionsbenägenhet – Infektionsdagbok
  • Steg 2
    o Kontakta specialist
18
Q
  • Cirka 70% av alla PID (primär immunbrist) hos vuxna
  • Definition av svår antikroppsbrist (immunglobulinbrist):
    o S-IgG <3 g/L
    o S-IgA <0,07 g/L (avser polyklonalt immunglobulin)
  • Definition av lätt-måttlig antikroppsbrist:
    o S-IgG från 3 g/L upp till nedre referensområdet
    o S-IgA mellan 0,07 g/L och upp till nedre referensområdet för laboratoriet

Vad är ovan definitioner av?

A

Antikroppsbrist

19
Q

Definition CVID (common variable immunodeficiency)

  • Prevalens: 1:20 000 Debut: ca 10-80 år, vanligast 20-30 år,

Samtliga 5 kriterier bör vara uppfyllda, vilka är dessa kriterier?

A

o 1) Minst 1 av följande kliniska tecken: infektioner, autoimmunitet eller lymfoproliferation
o 2) IgG under laboratoriets nedre referensvärde vid upprepade tillfällen
o 3) IgA eller IgM under laboratoriets nedre referensvärde
o 4) Nedsatt antikroppssvar efter vaccinationer
o 5) Andra orsaker till antikroppsbristen är exkluderade

20
Q

Primär immunbrist
Diagnostik förutom blodstatus och immunoglobuliner?

A

Lymfocytprofil

21
Q

Vid konstaterad CVID (common variable immunodeficiency) görs sk B- och T-cellspanel (djupare analys av lymfocytmarkörer)

  • Andelen minnes-B-celler stämmer oftast bättre överens med immunoglobuliner i blodet

Låga naiva T-hjälparceller ger ökad risk för?

A

Granulombildning, lymfadenopati och splenomegali

22
Q

Primär Immunbrist – utredning CVID

  • Blodstatus, diff, SR, CRP, Ig+subklasser, proteinstatus, elstatus, leverstatus
  • B12, folat, TSH och T4
  • Urinsticka
  • Komplementfunktion
  • Lymfocytprofil
  • CT thorax och övre buk (tymom, patologiska lgll, granulom lever/mjälte)
  • HRCT lungor vid misstanke om lungskada
  • Lungfunktion (dynamisk och statisk spirometri samt diffusionskapacitet)
  • Benmärgsundersökning (uteslut malignitet och fråga efter plasmaceller)
  • Spara 0-prov (serum)
  • HBsAg och PCR avseende HIV och HCV
    o De har ju inte antikroppar, så bättre göra PCR
  • Screening för subklasspecifik antikroppsbrist (pneumokock-/HiB ak)—”lucka”
  • Luftvägsinfektion
    o NPH-, sputum- ev svalgodling, luftvägs-PCR (inkl mykoplasmaPCR)
  • Vid tarmsymtom
    o Feces-PCR analys för bakterier/protozoer, feces-odling, cystor och maskägg, ev. px från duodenum (Giardia), Clostridium difficile-cytotoxin, överväg inflammatorisk tarmsjukdom och celiaki (remiss till MagTarm)
  • Vid urinvägssymtom
    o Urinsticka/odling, Mykoplasma hominis/Ureaplasma urealyticum PCR och/eller odling (i urin) (titta alltså efter udda patogener!)

Men om du ska kolla efter vaccinationssvar, vilket prov?

A
  • Specifik antikroppsprofil
23
Q
  • Sjukdomsdebut oftast vid 10–30 års ålder, men även äldre kan insjukna
  • Upprepade/långdragna bakteriella luftvägsinfektioner
  • Ökad risk för allvarliga bakteriella infektioner som sepsis och meningit
  • Infektioner med olika mykoplasmaarter i luftvägar, urinvägar och leder
  • Kronisk kolonisering med H. influenzae i luftvägar och konjunktiva
  • Ökad frekvens av lungsjukdom/lungskada (bronkiektasier)
  • Ökad frekvens av tarminfektioner
  • Encefalit av oklar genes möjligen på basen av infektion (t.ex.enterovirus) eller autoimmun process

Vid vilken typ av primär immunbrist kan man se ovan?

A

CVID (common variable immunodeficiency)

24
Q
  • Ökad risk för
    o Lungskada såsom bronkiektasier/fibros
    o Sarkoidosliknande granulomutveckling i lungor, lever, tarm, lymfkörtlar och mjälte
    o Autoimmuna sjukdomar (magtarm/lever/inom hematologin/thyroidea)
    o Malignitet (lymfom och ventrikelcancer)
  • Om CD4 < 0,2x10(9) i perifert blod överväg diagnosen LOCID.
    o LOCID = Late Onset Combined ImmunoDeficiency

Vid vilken typ av primär immunbrist kan man se ovan?

A

CVID (common variable immunodeficiency)

25
Q

CVID (behandling)

  • Vid infektion: odla, ge antibiotika- i rätt dos, tillräckligt länge, tillräckligt brett
  • Utvärdera effekt, monitorera total IgG-nivå, åb i regel 2ggr/år, ”infektionsdagbok”
  • ”Komplicerad” CVID är en multidisciplinär åkomma!

Vad ska de ha varje vecka?

A
  • Immunglobulinsubstitution via subkutant via pump eller intravenös administrering
  • 100 mg/kg kroppsvikt/vecka, livslång behandling