Klinisk kemi

Question 1

Behövs alltid labbsvar?

Answer 1

Inom primärvård kan 80% av diagnoserna ställas utan att labanalyser behövs men på internmedicinsk avdelning ställs ungefär 70% av diagnoser utifrån labprover.

Question 2

Varför kan man beställa prover?

Answer 2

1. Screening
2. Diagnostisering
3. Prognostisering
4. Utreda patofysiologi
5. Monitorering

Question 3

Varför finns det för generella regler vid provbeställning?

Answer 3

Beställ endast prover vars svar kan påverka handläggning av patienten. Om diagnosen innebär en farlig och/eller dyr behandling -> lägg krut på bra utredning. Innebär diagnosen orfarlig och billig/ingen utredning -> begränsa din utredning.

Question 4

Vad finns det för olika strategier vid provbeställning?

Answer 4

• Beställa så få prover som möjligt, när svar föreligger adderas ytterligare prover om nödvändigt. Fördelar är att inga onödiga prover tas. Nackdelar är att det är besvärligt för patienten och dyrt för sjukvården när prover tas vid flera tillfällen. Längre tid till diagnos.
• Beställa fler prover från början. Fördelar är att det tar kort tid till diagnos. Minskad risk för missade fynd. Många prover är dyrt. Några svar kommer att vara falskt positiv.

Question 5

Vad är massignifikans?

Answer 5

Att ju fler prover du tar desto större blir risken att några prov blir falskt positiva/negativa.

Question 6

Vad är preanalytiska faktorer?

Answer 6

• patientförberedelser (fastande ex)
• val av provtagningsställe (venöst, arteriellt, kapillärt)
• val av provtagningsrör (plasma kontra serum)
• provtagning (kroppsläge)
• provhantering (tex glömma vicka provröret
• transport till labbet

Question 7

Vad gäller vid venösa prover?

Answer 7

Tas ofta i armveck, ibland handrygg. Tas av ssk, BMA, usk. Undvik onödig stas och ffa muskelpumpning.

Question 8

ad gäller vid arteriella prover?

Answer 8

Tas oftast i a radialis och a femoralis. Tas av läkare eller specialistutbildad SSK. Kräver långvarig kompression. Blodgaser analyseras ofta patientnära.

Question 9

Vad gäller vid kapillära prover?

Answer 9

Tas oftast i lateral fingerblomman. Undvik pekfingret. Kan i vissa fall tas av patienten. OBS! Även lymfa kommer med, undvik att pressa!

Question 10

Motsvarar arteriella, venösa och kapillära prover varandra?

Answer 10

Arteriella och venösa prover ger ofta liknande resultat, med undantag av substanser som omsätts/frisätts från lungorna.
Kapillära prover motsvarar ofta arteriella. (undantag chockpatienter.

Question 11

Vad är viktigt med citratrör?

Answer 11

Har ljusblå/svart kropp. Måste fyllas HELT för att få ett korrekt förhållande mellan blod och tillsats.

Question 12

Vad är system och atribut?

Answer 12

System: P -plasma, S-serum, B-blod, U-urin, Scv - CSV, F- faeces, Pt- patient, Erc -erytrocyt
Attribut: a- artäriellt,k- kapillärt,v- ven, t-viss tidpunkt, f-fastnande, d-24 h

Question 13

Vad finns det för biologisk variation?

Answer 13

1. • Inter-individuell (mellan individer, tex. Ålder, kön, kroppstorlek, träningsstatus=
     - Intra-induviduell -> kan delas in i regelbundna variationer (över dygn, månad, år, graviditet, måltid) och oregelbundna variationer (analyter m intermittent frisättning och snabb nedbrytning, ex katekolaminer, samt tillfälliga yttre faktorer: fysisk aktivitet, rökning)

Question 14

Vad är CV?

Answer 14

Variationskoefficient. Olika prover kan variera mycket.

Question 15

Vad är viktigt att komma ihåg kring provtagning?

Answer 15

• Läkaren är ytterst ansvarig
• Att de tas på rätt sätt för att minska problem
• Kroppsläget bör intas senast 15 min före provtagning. Vilket kroppsläge man har spelar mindre roll.
• Se lokala provtagningsanvisningar

Question 16

Vad är det för skillnad på kvantitativ och kvalitativ och semikvantitativ analys?

Answer 16

• Kvantitativ: undersöker hur mycket det finns av ett ämne
• Kvalitativ: undersöker förekomst av ett ämne
• Semikvantitativ: förekomsten av ett ämne delas in i olika nivåer

Question 17

Vad är en outlier?

Answer 17

Ett enskilt mätvärde som kraftigt avviker från det förväntade, bedöms ofta bero på slumpfel.

Question 18

Vad är matrix/matris?

Answer 18

Allt det övriga i provet som vi inte vill mäta.

Question 19

Vad är det för skillnad på systematiska fel och slumpfel?

Answer 19

Slumpfel: metoden har dålig precisionen eftersom den har hög spridning men har hög riktighet eftersom medelvärdet hamnar i origo.

Question 20

Vad är ett systematiskt fel?

Answer 20

1. Metoden har dålig riktighet men har hög precision.

Question 21

Vad är en perfekt analys?

Answer 21

har riktighet, precision (hög reproducerbarhet), analytisk sensitivitet (i praktiken låg detektionsgräns), analytisk specificitet (mäter rätt substans/okänslig för störande interferenser)

Question 22

Vad är skillnad för hög analytisk och biologisk CV?

Answer 22

Vid hög analytisk CV är dubbelprover på lab lämpligt men vid hög biologisk CV är flera prover på patienten lämpligt

Question 23

Vad är viktigt att tänka på referensintervall?

Answer 23

Det är inte gränser mellan friskt och sjukt, enbart hur provsvaret ligger i förhållande till referenspopulation. Patientens eget normalområde är alltid snävare än att jämföra med angivet referensintervall.

Question 24

Vad är sensitivitet?

Answer 24

Sannolikheten att resultatet utfaller positivt när det testade fallet är patologsikt
Specificitet är att sannolikheten att resultatet utfaller negativt när det testade fallet är noramlt (dvs säga att man inte får en diagnos fastän man är sjuk)

Question 25

Vad är ett högt postivit prediktivt värde?

Answer 25

ett patologsikt värde ger bra sann information

Question 26

Vad är ett högt negativt prediktiv värde?

Answer 26

Ett normalt värde ger bra sann information.