Elaka proteiner Flashcards
Vad är A-beta och A-beta-PP?
A-beta är en del av ett större protein som uttrycks på många celler runt om i kroppen. A-beta-PP är dess prekursor som finns kodat på kromosom 21 och har en delvis okänd funktion.
Hur processas A-beta-PP?
När det inte bildas amyloid klyvs den först av alfa-sekretas och sedan gamma-sekretas. Då bildas det inget A-beta.
Ifall A-beta-PP först klyvs av beta-sekretas och sedan av gamma-sekretas bildas A-beta. -> plack.
Hur aggregerar A-beta?
Från monomerer blir de först och a-beta oligomerer och protofibriler för att sedan bli fibriller. Det är oligomerer och protofibriller som är toxiska. Kan gå igenom cellmembran?
Vilka mutationer kan orsaka familjär AD?
Det finns cirka 30 kända A-beta-PP-mutationer. Det finns också mutationer i presenilin som är en del av gamma-sekretaskomplexet.
Vad finns det för genetiska faktorer vid Alzheimers sjukdom?
A-beta-PP och presenilinmutationer – familjär AD med tidig debut
ApoE-alleler -> AD med sen debut
Gener identiferade med GWAS – sen debut
Vad består neufibrillära nystan av?
Normalt så binder tau till mikrotubuli och stabiliserar dem. Hyperfosforylerat tau orsakar destabilisering av mikrotubuli.
Vad finns det för samband mellan A-beta och tau?
Tau-patologin är troligen en direkt följd av A-beta-patologin och korrelerar bättre med sjukdomsförloppet.
Hur diagnosticerar man AD?
- Neuropsykologisk utredning, ex MMT
- MRI-scan (hjärnvolym)
- PET-scan (glukosmetabolism, amyloidinlagring)
- Lumbalpunktion (Låg A-beta, högt tau och p-tau.
- Histologiskt cellprov (post mortem)
Vad finns det för biomarkörer för AD i CSF?
A-beta går ner, tau och p-tau går upp!
Vad finns det för behandling mot AD?
Idag finns acetylkolinesterashämmare, NMDA och AMPA-antagonist (Ebixa/Memantide)
Vad finns det för framtidiga behandlingstategier mot AD?
- Reducera A-beta-produktion genom beta- och gammasekretasinhibitorer eller alfa-sekretasagonister.
- Öka nedbrytning av A-beta, tau genom immunterapi.
- Inhibera A-beta aggregering
- Minska neuroinflammation
Vad avgör om man får en motorisk respektive kognitiv störning?
Lokalisering av de patologiska mekanismerna
Vad kännetecknar frontotemporal demens (FTD)?
Medeldebutålder ligger mellan 50-60 år. Duration 3-20 år. Bland demenser med debut före 65 år, står den för drygt 20%. Stort inslag av ärftlighet. 50% har en nära släkting med FTD.
- Förändring i beteende och personlighet (långsam process). Impulsivt, omdömeslöst och socialt olämpligt beteende. Känslomässig avtrubbning, bristande sjukdomsinsikt.
- Primär progressive afasi (PPA), vid start i främre tinninglob. Semantisk demens, upphackat tal.
- Parkinsomism: tremor, bradykinesi, rigiditet – en variant med blandning av både FTD och PD.
Exempel på några symptom: vidlyftiga ekomiska affärer, bristande omdöme, ökat intag av sötsaker, bristande empati, aggressiv, hämningslöshet.
Finns bara symptomatisk behandling, ex. SSRI, litium, valproat, neuroleptika, L-dopa.
Vad är neuropatologin vid FTD?
45% FTD-TDP-43
45% FTD-tau
Vad är TDP-43 proteinet?
Progranulinmutationer leder till inlagringar av TDP-43.