Iva akut föl del 2 Flashcards
Plasma
*natu
*ges fr
*FPT
* Förl
* hype
* tillföra
* till nor
* d
*Naturlig kolloidal lösning
*Ges framförallt för att tillföra antikroppar
*FPT (failure passive transfer) (inte fått i sig från råmjölk)
*Förluster vid tex sepsis, diarré
*Hyperimmuniserad plasma ger även viss effekt mot endotoxinemi, rotavirus (inte den svenska)
* Tillföra proteiner, men svårt
*Till normalstort halvblodsföl (50 kg) ges 1-2 liter (2 liter om inte har nån antekropp)
*Dyrt!
Plasma
*Tina plasma i anslutning till att den används
-Omfrusen plasma ska inte användas till föl
-Tinas i vattenbad i 37 grader. Ej i mikrovågsugn! (då förstör man proteinerna)
*Använd blod-/plasmaaggregat
-Kom ihåg att öppna ventilen om hårda flaskor används…. (för annars rinner inte ner)
*Ges långsamt första 5 min- auskultera hjärtat
-Risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmier (pilo, pälsen reser sig också ett tecken)
-Därefter enl. vets ordination, ofta snabbt droppande
*Effekt följs upp med ny foalcheck dagen efter giva
-Inte ovanligt att upprepad giva behövs
-OBS! Konsumtion vid tex sepsis (kan då sjunka, antikroppar)
Att sköta ett intensivvårdskrävande
föl är ett krävande jobb!
*Fölen är ofta liggande
*Optimalt med fölvakt som sitter hos dem hela tiden.
-Se till att ge fölvakten noggranna instruktioner.
japp
Övervakning
Gör en plan, fyll i IVJ (vet alt dss)
*Frekventa statustagningar
-AT, HR, RR, slemhinnefärg, crt
-Auskultation hjärta + lungor, tempning
-Kontroll av urin + avföring
.Observandum om fölet inte urinerar på flera timmar (blåsatoni, blåsruptur)
*Väg fölet dagligen (1-1.5 kg ökning per dag. Mer ev övervätskad)
*Informera veterinär direkt vid försämringar
Allmän omvårdnad
*Skiljer sig inte så mycket oavsett medicinsk diagnos
*Helt avgörande att fölet hålls varmt, rent och torrt
*Plan ska finnas för matning, vändning, vätsketerapi osv.
*Kontroll av katetrar- ofta (varje gång den används)
-PVK, syrgassond, matningssond (tryck in igen om den åkt ut en liten bit. Lång bit -> vet får lägga om)
-Syrgasslangar och droppslangar
*Hygien! Handhygien, handskar, ev. skyddskläder.
-Klinikmiljön är riskfylld för små sjuka föl
Viloläge
vagga
- Fölet ska helst ligga på bröstet.
-Förbättrad syresättning
-Minskad risk för atelektas - Liggande föl ska vändas 1 gång/timme (om inte ligger på bröstläge, men ändra benen lite)
________ - Armbågarna framför kanten (stadigare)
-Polstra
-Håll koll på tecken på skav - Fyll upp vaggan på sidorna om fölet är litet
- Lägg en kudde under hakan så ligger fölet bättre
- Kom ihåg att vända även föl i vagga (för blir tryck mot muskulaturerna
- Alternativ
-Två ihoptejpade bomullsrullar
-Spån-/halmbalar
Matning repetion
Råmjölk
*Unga föl har snabb metabolism och små reserver.
*Sjuka föl har högre näringsbehov än friska.
-Tarmen kan dock ha begränsad förmåga att ta upp näring.
_________________
Råmjölk
*Helt avgörande för fölet, föds nästan helt utan antikroppar.
*Upptag i tarmen hos det nyfödda fölet minskar gradvis.
-Endast 22 % av förmågan kvarstår efter 3 h
(efter 12 h, nästan inget upptag)
Typ av mjölk
- Råmjölk
-Kontrollera kvalitet (med refraktormeter)
-Kan frysas (OBS tining) (långsamt i vatten) - Stomjölk
-Håller 24 h i kylskåp
-Kan frysas - Mjölkersättning
-Kontrollera innehållsförteckning! (är olika kvalite)
-Blanda enl. anvisningar
-Håller 24 h i kylskåp
-Risk för förstoppning eller diarré vid matning med mjölkersättning
Mjölkmängd
- En frisk fölunge äter 20-25% av sin kroppsvikt dagligen
-Ca 12 liter/dygn för 50 kg föl… - Ökar i vikt ca 1,5 kg/dygn
- I början diar fölet ca 7 ggr/timme
I vårdsituation: neonatala föl bör matas minst 1 gång/timme - Riktigt sjuka föl: starta med 2,5 % av kroppsvikten (ibland ännu mindre för att mata enterocyterna i tarmen)
__________
4-5m/100g
matning- med nappflaska
- Mata helst vid juvret om fölet är piggt nog
-Spruta mjölk på mulen
-Nyp på rumpan - Aspirationsrisk!
- Mata inte liggande i sidoläge
- Håll inte flaskan för högt
Häll aldrig i mjölk om fölet inte har sugreflex!
Sondmatning
*nöd
*orsaker
-sv
-dy
-as
*ge
Nödvändigt om fölet inte kan dia själv
*Orsaker
-Svag/avsaknad sugreflex
-Dysfagi (sväljer fel-> hamnar i lungan)
-Aspirationsrisk
*Ge beräknad mjölkmängd jämnt över dygnet
Sondmatning
*ilä
*lägg
*hels
*kan
*skons
*i nödf
*tej
*komp
*föl
*Iläggning görs vanligen av veterinär
*Läggs till 12-13:e revbenet.
*Helst Mila matningssond
*Kan sitta på plats länge
*Skonsam mot svalg och esophagus
*I nödfall kan hingstkateter användas tillfälligt
*Tejpa fast med tungspatelmetoden
*Komplettera ev med sutur i näsvingen (för kan bli blött)
*Fölet kan dia även med Milasond i
Sondmatning
*mjölk
*mät
*lägg
*mata
*aspi
*om mer
-avv
-om r
● Mjölka stoet, sila mjölken genom gasväv (för att få bort smurts)
● Mät upp den mjölkmängd fölet ska ha i en nappflaska (eller liknande)
● Lägg fölet i bröstläge/ställ upp.
● Mata aldrig i sidoläge!
● Aspirera i sonden (kolla så det inte är reflux)
● Om mer än 50 ml reflux:
-Avvakta med matningen- prova igen en timme senare (kan ha långsam magsäckstömning)
-Om reflux 2 timmar i rad- meddela veterinär
Sondmatning
*fäst
*när
*tryck
*jour
● Fäst en 100 ml spruta på sonden och häll i mjölken lite i taget. Låt mjölken rinna ner av sig själv.
● När du är klar - skölj ur sonden med 5 ml vatten så att det inte står mjölk kvar i den
● Tryck fast korken på sonden ordentligt
● Journalför hur mycket mjölk du givit
Om fölet dör
*Låt om möjligt fölet ligga kvar hos stoet över natten.
*Många ston täcker fölet med halm.
*Låt stoet gå från fölet hellre än att ta fölet från boxen.
*Sedera vid behov
*Motion, ta bort kraftfoder (får annat att tänka på)
*Undvik att mjölka ur - stimulerar mjölkproduktion
Ta hand om djurägaren
Kommunikation med djurägaren vid hämtning av stoet
- Vill de se fölet eller inte?
Prematuritet/dysmaturitet skillnad
___________
Klinisk bild sex st + tre st
____________
Orsaker tre st
- Prematur: född före dygn 320 med kliniska tecken på prematuritet.
- Dysmatur: född i normal tid med tecken på prematuritet
_____________
**Klinisk bild
*Bullig panna, sladdriga öron, mörkröd tunga, silkeslen tunn päls, dålig/ingen sugreflex, låg födelsevikt
*Omogna leder, lungor, tarmar…
____________ - Orsaker:
Placentit/placentainsufficiens (inte fått näring), annan sjukdom hos stoet (som gör att fölet inte fått näring), tvillingdräktighet, mfl
Prematuritet/dysmaturitet
Vanliga problem
*Hy
-O
*Ko
-svå
*hy
-o
-ev
*o
*ve
!!
*Hypoxemi
-Omoget lungparenchym, otillräckligt med surfaktant (i alveolerna, syresätter sig sämre), fetal cirkulation
*Kolik/diarré pga omogen tarm
-Svårt att hantera mjölk
*Hypo-/hyperglykemi (kan inte hantera det)
-Omogen glukosmetabolism
-Ev. måste insulininfusion ges samtidigt med glukosinfusion
*Omogna småben i ffa carpus och hasleder
*Veka böjsenor (mer regel än undantag)
!! Högriskföl för utveckling av sepsis!!
Permaturitet/ dysmaturitet
*lungorna
-24
-stre
*mogn
-doc
*sy
*ven
*su
*Lungorna mognar sent hos fostret
-24-48 h innan födseln
-Stress in utero ex placentit kan påskynda processen
*Mognaden fortsätter efter födseln (så inte helt kört)
-Dock svårt att få fölet att klara sig om mycket omogna lungor
*Syrgas
*Ventilator- används i mkt liten utsträckning (om alls?) i Sverige
*Surfaktant (dyrt)- används på humansidan
Permaturitet/dysmaturitet
Behandling/omvårdnad
*spec
*omvår
-behöv
-noggr
-förs
-ext
*veka
-besl
-ban
-ett
-moti
Behandling/omvårdnad
*Specifik behandling saknas (går inte att skynda på mognad)
*Omvårdnadsåtgärder- varierar
-Behöver ofta syrgas
-Noggrann monitorering av blodglukos (instabila)
-Försiktighet vid matning (kolik, tympaniska)
-Extra känsliga för skav (tunn päls)
*Veka böjsenor
-Beslag med palmara/plantara utlägg, plastad trakt
-Bandagera inte!- Bandage över kotorna förvärrar vekheten
-Ett lätt skydd kan läggas för att skydda ballarna mot tryck
-Motion på hårt underlag- om ej omogna leder (i karpus, tarsus)
Risk för
*box
*åte
*uppf
*gip
_____________
Prognos för prematurer
*beroe
-indu
Risk för kollaps av omogna småben i has och carpus
* Boxvila (vanligast)
* Åtgärder mot ev. felställningar (raka benställningar)
* Uppföljande röntgen. (så färdiga innan hage/ mer motion)
* Gips/bandage? +/-
____________________
Prognos för prematurer
*Beroende på bla mognadsgrad och vård
- Inducerade förlossningar: dålig prognos (lungorna inte färdiga)
Sepsis (har eller är oroliga att de ska få) (bakteremi- bakterier i blodet)
*system
*inkört
_________________
Orsaker tre st
*Systemisk respons på bakterietillväxt i blodet (försvarsmekanismen är det som fölet blir mest sjukt av?)
*Inkörsportar för bakterier: GI-kanal, luftvägar, navel, sår…
___________
Orsaker
*FPT (failure passive transfer) pga dålig råmjölkskvalitet, har inte diat, dåligt upptag i fölets tarm (har diat. (dålig råmjölkskvalite)
*Placentit, annan sjukdom hos stoet- intrauterin infektion, fölet föds med sepsis
*Högt infektionstryck (tex pga bristande hygien) (även om den har antikroppar)
(Kan ha blivit utsatta innan fullgott skydd hunnit blivit etabiliserat)
Sepsis
Symtom- ett eller flera
8 st
_____________
Ofta
*Dämpat AT/allmän svaghet (orkar inte dia)
*Inappetens, går fram till juvret men diar inte
*Diarré (tänk alltid sepsis till motsatsen är bevisad)
*Tachycardi, tachypné (senare skede)
*Feber/undertemp (dålig cirkulation) (kan vara normotemp)
*Intoxikerade slemhinnor (ffa röda)
*Gallor i lederna, periartikulär svullnad (bakterier fastnar i olika organ)
*Hälta
_________________
Ofta kommer symtomen smygande- fölet blir tröttare, diar sämre, får svårt att resa sig..
______________________
(smådjur; vokalisering, kolik, förhöjd RR, dehydrering (hypovolemi), slö (hypoglykemi), död)
Sepsis behandling
tre st
__________________________
* ofta
*mon
-fö
-nya
Specifik behandling
*Antibiotika- bredspektrum i väntan på blododling
*Plasma (åtgång av antikroppar)
*Spolning av ev. involverade leder
_________________________________
Omvårdnadsåtgärder- varierar
* Ofta mycket intensivvårdskrävande
* Monitorering
-Försämring?
-Nya infektionslokus, tex leder?
(kan få sepsis på kliniken, kan gå fort. Kan bli gallig i en has från en AT koll till en annan)
Sepsis några tips
*diar
*ofta
*ta det
-rådg
*Oöv
-kan
*om
-ref
*Diarré hos ett neonatalt föl ska behandlas som sepsis tills motsatsen är bevisad!
*Ofta var fölet piggt från början- svårt för djurägaren att inse att något är fel
*Ta det säkra före det osäkra - fel tillfälle att ha is i magen! (distriktvet kanske kan kolla)
-Rådgör med veterinären vid tveksamma fall
*Oövervakade fölningar - rekommendera att foalcheck tas även om fölet mår bra
-Kan göras redan 12 timmar efter födseln
*Om stoet droppat mjölk innan fölning- risk för dålig kvalitet på råmjölk.
-Refraktometer, råmjölk från annat sto, foalcheck
________
Det är livsviktigt att man ger rätt rådgivning
