Djuromvårdnad på IVA Flashcards
1
Q
IVA patienter
*har problem
*ofta kritiskt
-tra
*ev
*ofta svårt att
A
- Har problem eller kommer snart att ha problem med cirkulationen, respirationen eller neurologiskt -> risk för död
- Ofta kritiskt sjuka patienter
-Traumainducerad patologi, kramper, dyspné, medicinska tillstånd
(ketoacidos, addisons, pankreatit…), anemi, hjärtrubbningar, förgiftningar,
svåra smärttillstånd, postoperativa m.fl. - Ev multisjuka sedan innan
- Ofta svårt att ta hand om naturliga behov ex kissa, tvätta sig, gå
2
Q
Övervakning på IVA
*snabb
*koll på
-
-
-
* andra param
*indivi
*stre
A
- Snabb statusförändring – koll 24/7
- Koll på de 3 stora:
-Cirkulation
-Respiration
-Neurologiskt - Andra parametrar (smärta, urin, vikt, temp, nutrition m.m.)
- Individbedömning! - hur ofta och vad
- Stress kan påverka parametrar
3
Q
Övervakning på IVA
*anpassa
*förutom
-
-
-
-
-
A
- Anpassa efter behov!
- Förutom inneliggande problem:
-Avföring/urinläckage och risk för frätning
-Ödem
-Inflammation i sår
-Tromboflebiter
-Cornea ulcer
-VRI’er – ex aspirations pneumoni, urinvägsinfektion
-m.m.
4
Q
Övervakning på IVA
A
- ”There is no I in team”
-Olika roller har olika uppgifter och alla kan bidra - Viktigt med journalföring!
- Omvårdnadsplan
_________________________
Datainsamling
Omvårdnadsdiagnoser
Planering av omvårdnadsåtergärder
Implentering av omvårdnadsåtegärder
Êvaluering
5
Q
Omvårdnadsplan
*omvårdna
-
-
-
*Men!
-
-
*finns det
-ofta mer
A
- Omvårdnadsplanen
-Holistiskt
-Inget glöms bort
-Följa med utvecklingen av patienten - Men!
-Tar tid
-Svårt att implementera - Finns det faktorer att ta hänsyn till när det gäller IVA patienter?
-Ofta mer omfattande, kan vara akuta patienter så svårt att få tag på ”normal” data ex matrutiner
6
Q
Överlämning
5 st
A
- Tid
- Om möjligt gör klart viktiga göromål innan
- Ha alla berörda kollegor närvarande
- Omvårdnadsplanen till hjälp
- Checklistor – (I)SBAR
7
Q
Yttre faktorer som påverkar
*dj
-
-
-
-
*klinik
-
-
-
A
- Djurägare
-Kultur/etisk hållning
-Ekonomi
-Möjlighet till eftervård och rehab/complience
-Oro - Klinikens möjligheter att erbjuda vård
-Personal?
-Utrustning – ex ventilator?
-Remittera?
8
Q
Hygien
* Studier på människor visar på en ökad risk av VRI (vårdrelaterade infektioner) på IVA
-> Varför? fem st
A
Infarter, nedsatt immunförsvar, trauma,
nedsatt nutrition, oförmåga att ta hand om sig själv/hyigen m.m
9
Q
Hygien
*tänk på
-s
*rena
A
- Tänk på ordning av behandling av patienter för att minska smittor!
-Sårinfektioner och smittsamma sjukdomar sist om möjligt - Rena händer räddar liv!
10
Q
Hygien
*IVA patienter har ofta fler typer av in och eller utfarter: fyra st
*minst (kolla dem- hur ofta)
-
-
-
-
-
*alltid
*återigen
A
- IVA patienter har ofta fler typer av in-och/eller utfarter: IV-dropp, urinkateter, matningssonder, drän etc
- Minst 2 ggr/dag kontroll av infarter och drän – oftast fler
-Byta tejp/bandage
-Läckage?
-Kolla datum
-Ev infektion? Inflammation?
-Tömma drän med bestämda intervall - Alltid handskar, handsprit – oftast förkläde!
- Återigen – välj ordning om möjligt…
11
Q
Olika infarter
*PV
*tr
-se
*dr
*ur
*olik
A
- PVK, artärkanyl, PICC/CVK
- Trakeostomitub – Var redo!
-Sedering och steril tub nära om den skulle krångla och måste rengöras - Drän
- Urinkateter / Fecal foley system
- Olika typer av matningssonder (oftast nossvalg- eller esofagussond)
12
Q
Drän
*
-
-
*
-
*
*
*
-
A
- Bukdrän och thoraxdrän
-Tömmas av negativt tryck
(ofta bukdrän eller sår)
-Tömmas manuellt - Hantera aseptiskt
-Tre-väg att rekommendera - Skydda
- Mät uttagen mängd, färg m.m.
- Kolla minst 2 ggr/dag
-Svullnad, läckage, förflyttning m.m.
13
Q
Provtagning vanliga parametrar
6 st
A
- Glukos – ffa hypoglycemi (septiska patienter, små patienter, diabetes, leversvikt och förgiftningar)
- Hematokrit – Anemi och blodförlust
- Elektrolytrubbningar – dyrt, hur ofta och vad?
- Blodgas – snabb, ger indikation för resp och metaboliska problem
- Urin – ffa vid misstanke om njurproblem, UVI
- Samt sjukdomsspecifika parametrar t ex CRP, laktat, clot-test, urin protein
14
Q
Smärta
6 st
A
- Vårt viktigaste jobb som DSS?
- Höga kortisolnivåer -> påverkar immunsystemet
- Påverkar andra parametrar (apiti, puls BP m.m.)
- Objektiv bedömning – smärtskalor
- Golden standard se respons på analgesi för att bedöma smärta
- Ej undvika att ge smärtlindring för bedömning
15
Q
Icke farmakologisk smärtlindring
6 st
A
- DSS ansvar för omvårdnad
- Massage
- Kyla/värme
- Bädda mjukt
- Såromläggningar och bandage
- Pain gate theory
16
Q
Nutrition
*ökad
*mal
*data
*individ
*ju tid
*överv
*kan beh
A
- Ökad proteinmetabolism och/eller begränsat frivilligt intag
- Malnutrition ger nedsatt immunförsvar, sämre funktion av vävnader och organ, sämre sårläkning och ökad dödlighet
- Datainsamling från DÄ! Hinner man prata om det?
- Individbaserade nutritionsbehov för både RER och typ av problem
- Ju tidigare insatts desto bättre
- Övervaka: Vikt, BCS, typ av intag, vad djuret äter
- Kan behöva någon sorts sond för matning
17
Q
Urin/avföring
*inte ovanligt
-neu
-icke
-urin
-ile
-tra
*lätt
*diar
A
- Inte ovanligt att de inte kan tömma blåsan/bajsa själva
-Neurologiska patienter
-Icke mobila patienter
-Urinvägspatienter
-Ileus
-Trauma m.m. - Lätt förstoppade – viktigt att journalföra och åtgärda vid problem
- Diarré – hygien, vätskeförlust, smitta?
18
Q
Urin
*viktigt att hålla koll på blåsan
-str
-risk
-> bibe
-risk
*kateter vs manuell tömning
-kateter
-manuell
*mins
*mäta
A
- Viktigt att hålla koll på blåsan
-Stress/bekvämlighet
-Risk för blåsatoni
-> Bibehålla urinmuskler för tömning/hålla sig
-Risk för UVI pga inte urinera - Kateter vs manuell tömning – helst själv!
-Kateter är risk för UVI – 10-15%
-Manuell tömning risk för ruptur och obehagligt för patient - Minska risk för urinskållning
- Mäta vätska ut
19
Q
Kort om urinkateter
*lättare
*stor
*katter
*inga
-tork
-ren
*se till
*spola
A
- Lättare att övervaka output
- Stor risk för UVI – kräver sterilitet vid anläggning
- Katter behöver ofta sederas
- Inga studier om skillnad med rengöring efter anläggning
-Torka av slangen med klorhexidinsprit proximalt -> distalt
-Rengöra förhud/vulva - Se till att uppsamlingspåsen ligger nedanför djuret
- Spola inte slangen
20
Q
Urin
*viktigt
*mängd
*norm
*att mäta
-väg
-stäng
*ug
A
- Viktigt att hålla koll på vätskebalansen
- Mängd in (IV,mat, m.m.) – mängd ut (urin, exudat, kräkning m.m) = Lite mer än 0 på ett normovolemiskt djur
- Normal mängd urin för ett friskt djur är 1-2 ml/kg/h utan IV vätska (2.5 ml/1oog/dygn)
- Att mäta urin – 2-6h
-Väga djuret / blöjor eller strö (1 g = 1 ml)
-Stängt system med kateter - UG, färg etc
21
Q
Termoreglering
*kan ha
-behöv
*för länge med
*mäta
*hur
*aktiv
*viktig
A
- Kan ha svårt att reglera temperaturen -> hypo/hypertermi
-Behöver ofta hjälp av omgivningen för att kunna bibehålla sin temperatur - För länge med onormal kroppstemperatur kan leda till organsvikt
- Mäta hur ofta? Stress?
- Hur kan man mäta temperatur?
- Aktiv värme – djuret måste kunna flytta på sig
- Viktigt att särskilja feber och hypertermi!
22
Q
Vila och komfort
*hur är
*lj
*sam
*dimma
*viktigt
-f
*katt
*kani
*bekv
-mju
A
- Hur är miljön på IVA?
- Ljud/ljuskänsliga
- Samordna olika behandlingar för att kunna ge vila mellan
- Dimma belysningen för natt/dag
- Viktigt att buren känns trygg!
-Fermoner - Katter som vill gå undan
- Kaniner och gnagare?
- Bekväm bur med mjukt underlag
-Mjukt, andas, ge stöd, hjälpa med termoreglering och avhjälpa liggsår och skållning
23
Q
TLC
*någons
*skriv
*brs
*vad kan
-klap
-fris
-fline
A
- Någons husdjur
- Skriv in i omvårdnadsplanen
- Bra med djurägarbesök? Kan ge lugn eller stressa mer
- Vad kan man göra?
-Klappa och prata
-Frisk luft
-”Feline/rabbit-friendly” åtgärder
