Djuromvårdnad på IVA del 2 Flashcards
Fall traumapatient
*brett spann
-
-
-
-
->
*
*
- Brett spann
-Skallskador
-Penetrerande sår buk/bröstkorg
-Öppna blödande sår
-Brännskador
-Frakturer m.m.
-> Ofta flera olika typer av skador samtidigt - Smärtsamt!
- Svårt att utföra normala beteenden t ex äta, tvätta sig
Icke-ambulatorisk patient
(fall)
*mest o
*vem?
10 st
*viktigt att undvika ……
9 st
- Mest omvårdnadskrävande patienten
- Vem?
-Trauma, neurologisk påverkan, neuromuskulära problem, ortopediska problem, metabolisk sjukdom, postoperativt, sederad/sövd, ålderdom, svaghet, smärta - Viktigt att undvika sekundära problem!
-Liggsår, skållning, muskelatrofi, nedsatt ventilation, kronisk smärta, självförvållad trauma, minskad RER och minskat vätskeintag, psykisk påverkan
Icke-ambulatorisk patient
(fall)
*komf
-neutr
*byta hur ofta?
-
-
-
*tryck
-hur kan man undvika tryckskador?
- Komfort
-Neutral position på lederna annars finns risk för förkortade muskler - Byta position var 2-4 h
-Vänster -> bröstläge -> höger -> bröstläge -> vänster osv
-Atelektas påverkar ventilationen
-V/Q mismatch - Trycksår -> lättare att undvika än behandla!
-Mjukt underlag som andas, byta position, hålla rent, tryckavlastande underlag och torrt
Icke-ambulatorisk patient
(fall)
*risk för
obs
*prom
-även
*
*
*
- Risk för blodpropp – ffa vid skador, cirkulationspåverkan -> fysioterapi!
OBS! Kan vara kontraindicerat – rådgör med veterinär - PROM, massage, TENS, m.m.
-> Även TLC - Viktigt med vila och sömn
- Om möjligt äta/dricka själv
- Rasta?
Icke-ambulatorisk patient – nedsatt medvetande
*scale
-medve
*viktigtma
*undvik
- Modified Glasgow coma scale
-Medvetande nivå, motor aktivitet och hjärnstamsreflexer - Viktigt att övervaka HR, RR, BP och saturation för att detektera eventuell påverkan av intrakranialt tryck
- Undvik tryck över jugularen, tänk på positionering för att undvika cirkulationspåverkan
Icke-ambulatorisk patient - ventilator
*förutom
*omfatt
*även
vatten
*kostn
- Förutom allt annat: tuber, fuktgivare, sug m.m.
- omfattande omvårdnad och övervakning
- Även ”övervaka” ventilatorn
Vattenfällor, fuktgivare har vatten som kan behöva fyllas på - Kostnad och tid
Icke-ambulatorisk patient– nedsatt
medvetande/ventilator
*ögon
-4 st
*mun
-3 st
- Ögon
-risk för corneal ulcer
-Färga med fluorescein för att detektera
-Skölj med NaCl och använd tårersättning
-Noga med huvudets position så att inte ögonen får tryck - Mun
-Skölja med klorhexidin för att minska bakterier – borsta tänder?
-Tungan inuti munnen – håll fuktig
-Ev tuber och anordningar bör positioneras om med jämna mellanrum
Chock
*allvarlig
______________
4 typer
- Allvarlig minskning i blodcirkulation -> minskning av syre till vävnader -> anaerob metabolism -> celldöd
___________________
4 typer av chock: - Hypovolemisk
- Kardiogen
- Obstruktiv
- Distributiv
Hypovolemisk chock
*vanliga
*minskning av
*behandling för att
3 stadier
*
*
*
- Vanligaste sorten
- Minskning av cirkulerande blodvolym pga blödning, diarre, m.m. ger minskad syresättning av vävnader
- Behandling för att öka syresättning i vävnader = syrgas, öka hjärtminutvolymen med hjälp av vätsketerapi, öka blodtrycket med läkemedel
- 3 stadier:
- Kompenserad
- Dekompenserad
- Irreversibel
Hypovolemisk chock
*kompenserad
-
- 6 st
*dekompenserad
-
- 6st
*irreversibel/
-
- 7 st
- Kompenserad chock
- Perifer vasokonstriktion -> blod till viktiga organ för att kompensera förlust
- Högt/normalt BP, snabb CRT, bleka slh, takykardi, kalla extremiteter, sämre pulskvalitet
- Dekompenserad chock
- Hypoxi i vävnader, slut på reserver
- Lågt BP, bleka slemhinnor, takykardi, svag puls, förlängd CRT, påverkat AT
- Irreversibel chock/sen dekompenserad chock
- Celldöd, anaerob metabolism
- Bleka/blåa slemhinnor, bradykardi, mycket lågt blodtryck, ingen CRT eller puls, nedsatt AT/koma, hjärtstopp
Kardiogen chock
*
- Hjärtat orkar inte pumpa som det ska, t ex allvarliga arytmier, hjärtsvikt
distrubtiv chock
*beror på
* utslä
* fyra st
- Beror på inflammation eller allvarlig infektion
(sepsis, anafylaxi m.m.) - Utsläpp av cytokiner -> vasodilatation -> mer i de perifera delarna än interna
- Röda slemhinnor, takykardi, dålig pulskvalité, först snabb CRT, sedan avtagande
Obstruktiv chock
*
*
*
- Mest sällsynt
- Normal blodvolym men kan inte cirkulera som den ska, ex tarmvred
- Åtgärda problemet
Traumapatient sår
*dålig
-fyra st
*stabiliser
-akut
-smä
-c
*skydd
*spol
- Dålig sårvård förvärrar statusen på ett redan sjukt djur
-Infektion, förlust av proteiner och vätska vid exsudat, systemisk inflammation, sepsis etc - Stabilisera den akuta patienten först – ABC
-Akut op eller tillfälligt bandage?
-Smärtstillande! Ofta sedering eller söva
-Chock? - Skydda såret med gel och raka en stor yta
- Spola med RA eller Nacl under tryck
Sårvård
*klassificera
*typ
*specifi
-loka
*hud
-fot
- Klassificera såren för att kunna ge rätt vård och upptäcka risker
- Typ av mekanisk skada, penetrerande, ”blunt” eller termal
- Specifika skador kan ha egna klassificeringar
-Lokalisering, djup, förlust av vävnad, etiologi och kliniskt utseende, smuts
m.m. - Hud som känns sval – problem med perfusion?
-Fota och mät alltid! – kan rita runt såre
Sårvård
Patientfaktorer som påverkar sårläkningen
7 st
Patientfaktorer som påverkar läkning
* Ålder
* Vikt
* Näringsstatus
* Hydrering
* Blodtillförsel – område med mycket kärl, mycket hud?
* Immunförsvar
* Närvaro av kroniska sjukdomar
Sårvård drän
*passa
-kapil
-håll
*aktiv
-skap
-dyr
-des
- Passiva drän – Penrose t ex
-Kapillärkraft och gravitation, aktivt undertryck med bara en utgång
-Håll rent och torrt! - Aktivt drän
-Skapar vacuum som håller ihop deadspace
-Dyrt men kan återanvändas
-Desinfektera område och håll koll på volym vätska
Sårvård bandage
*nästan alla
*studier
*6 sy
*dålig
-sm
*titta
*mäta
- Nästan alla djur på IVA har bandage
- Studier på katt och hund är få
- Djupt sår? Infektion? Exudat? Vilket stadie av läkning? Läker det normalt?
Hur mår vävnaden omkring? - Dålig bandageläggning och bandagevård kan förvärra
-Smärta, självmutilering m.m. - Titta under bandaget – svullnad, värme, smärta etc
- Mäta exsudat med vikt
Dyspné
*olika
*minime
-ge
-behöva
-flåsa
-v
-ras
*syrg
-ög
*duku
-pul
- Olika grundorsaker – olika behandlingar
- Minimera stress
-Ge syrgas
-Behöver kunna byta position för att underlätta andning
-Flåsa är termoreglerande
-Vila
-Rasta? - Syrgas är torrt, max 1h utan fukt
-ögonvård kan vara nödvändigt - Dokumentera respiration på avstånd
-Pulsoximeter osäkert
Ge syrgas
*f
*no
*no
*plas
*syr
*kuv
*hög
*et
- Flow-by / mask –
- Noskatater – ej för flåsande patient
- Nosmask – lätta att få loss, ej för flåsande
patient - Plast på plastkrage 60% O2
- Syrgasbur kommer upp i max 50% O2, risk hypertermi
- Kuvös – värme, hög syrgas%
- Hög syre i mer än 24h kan ge syretoxicitet -under 60% om ge syre länge
- ET-tub
Kramp patient motagande
*stoppa
*undvik
*ge
*iv
*medi
*post
*post
- Stoppa pågående kramper -> hantera lugnt, för om möjligt undan i ett mörkt och lugnt rum (bort från DÄ)
- Undvika att de skadar sig/slår i något
- Ge syrgas – hög metabol påverkan
- IV-infart om möjlig
- Medicinera – protokoll att ta till!
- Post-kramp beteende kan vara oberäkneligt
- Post-kramp temp över 40 kräver nedkylning men max till 39 grader
Kramppatient
*konst
*mjuk
*undvik
-däm
-ev
-cri
*kramp
*behan
*stat
-kan
- Konstant övervakning
- Mjukt omkring – förhindra skada vid kramp
- Undvika stress
-Dämpad belysning, lugnt
-Ev lätt sedering
-CRI risk för hypotermi - Krampplan med uträknade doser
- Behandla som patient med hjärnskada
- Status epilepticus (kramp över 5 min)
-Kan behöva ligga på ventilator
Förgiftningar
*kan se
*omård
-med
*tänk
- Kan se ut hur som helst, kräkningar, diarré, kramper, verkar frisk, koma
- Omvårdnad efter omvårdnadsdiagnos
-Medicinskt kol – inte alltid så roligt att äta… - Tänk på att det som är giftigt för djuret kan vara giftigt för dig – handskar och förkläde på!
Er roll som DSS
* Ni är experter på omvårdnad!
-Ni ser djuret flera timmar, veterinären kanske bara vid rond – ni har unik möjlighet att se holistiskt på er patient över tid – viktigt att meddela om något verkar olämpligt just nu.
japp
