Hud- och mjukdelsinfektioner Flashcards
Hud- och mjukdelsinfektioner
Ytliga (oftast mindre allvarliga, primärvård)
- Impetigo – Ektyma – Paronyki – Follikulit
Vilka hör till de djupa?
- Abcesser - Erysipelas - Flegmone – Nekrotiserande fasciit/myosit
- Många av de bakterier som orsakar infektioner återfinns också som kolonisatörer på hudytan även utan infektion. Detta påverkar ibland värdering av odlingsfynd, i synnerhet från sterila lokaler (blod, ledpunktion).
- Pseudomonas aeruginosa, Enterococcus spp, Enterobacteriacae (g-), sällan behandla (förutom hos immunsuprimerade)
- Koagulasnegativa stafylokocker (OBS S. lugdunensis mer patogen), Corynebacterium spp., Cutibacterium (Propionibacterium) acnes, Bacillus spp. & Micrococcus spp.
Vilka tillhör grupp 1 och är därmed mest patogena?
- Stafylococcus aureus, betahemolytiska streptokocker
- Vanlig hudinfektion hos barn – vanligast ansikte och extremiteter men kan finnas över hela kroppen
- Finns som icke-bullös respektive bullös form (toxinproducerande S. aureus)
- Staphylococcus aureus, betahemolytiska streptokocker, framför allt grupp-A, men även C & G
Vad beskrivs? Behandling?
Impetigo
o Lokalbehandling med tvål+vattten
o Om ej effekt –> fusidinsyra lokalt
o Om ej effekt alt. uttalad infektion –> systemisk behandling –> Flukloxacillin peroralt eller vid Typ-1 PC-allergi –> klindamycin
o Ulcerös form av impetigo
o Samma bakteriella fynd såsom vid impetigo
Vad beskrivs?
Ektyma
- Oftast orsakad av felaktig nagelklippning
- Oftast hudflora som bakomliggande agens – Staphylococcus aureus, grupp A, C & G-streptokocker.
- OBS kärlsjukdom och diabetes!
Vad beskrivs? Behandling?
Paronyki
o Lindriga fall: alsolomläggning
o Om ej effekt: partiell evulsio alternativt König’s operation (mekanisk respektive kemisk borttagande av nagelanlag) - bilden visar den kemiska varianten (fenol 80-90 %)
o Undvik systemisk antibiotika om ej påverkad patient
* Bilden visar kemisk König’s operation
o Fenol 80-90%
- Ytlig eller djupare infektion i anslutning till hårfollikel
- Etiologi
o Bakteriell – Staphylococcus aureus framför allt, men även Pseudomonas (spa, bubbelpool – strålarna! Badanläggningar)
o Svamp – Malassezia (rakning)
o Virus – Herpes (Simplex & VZV (bältros))
Vad beskrivs? Behandling?
Follikulit
Abcesser (lite djupare)
Orsakas framför allt av? Behandling?
Vad göra vid recidiverande abcesser i axiller, ljumskar eller i kroppsveck (intertriginösa områden = axiller ex) tänk på hidroadenitis suppurativa (kan vara denna hudsjukdom) (bilden)
- Hudflora (S. aureus viktigast)
- Behandling i första hand incision och spolning, ev. dräninläggning.
- Vid allmänpåverkan eller lokal spridning (lymfangit, flegmone, sekundär erysipelas) –> antibiotika
o Iv. Kloxacillin alternativt peroralt flukloxacillin, vid typ-1 PC-allergi klindamycin.
o Odlingar endast vid komplicerande faktorer (recidiv, MRSA, immunsuppression, avvikande klinik eller inneliggande vård). OBS uppge alltid abcess i odlingsbeställning
Dermatologremiss (sista frågan)
- Febril patient, rodnad & avgränsad hudinfektion med tydlig inflammatorisk bild (höga neutrofila, högt CRP, allmänpåverkan)
o Oftast ett ben drabbat - Etiologi
o Absolut vanligaste agens är grupp-A-streptokocker (S. pyogenes) men även grupp G (oftare i nedre extremiteter)
o Finns liknande symtomatologi med S. aureus (om det är vid näsan vanligt), gramnegativa inklusive badsårsfeber (Vibrio, Shewanella, Aeromonas) - Riskfaktorer hos patienter
o Venös insufficiens
o Lymfödem efter cancerop
o Obesitas
o Kroniska sår
Vilken sjukdom?
Vilket test kan man göra på benet för att bli mer säker på diagnosen?
Behandling?
Recidivprofylax?
Erysepilas
o Lyft benet ovan hjärthöjd (om rodnaden inte försvinner tyder det på erysipelas)
o Iv. Bensyl-Penicillin efter vikt (ökad dosering vid vikt >90kg) alternativt fenoximetylpenicillin (PcV) peroralt
o Typ-1-allergi mot penicillin –> klindamycin
o Vid septisk bild kan tillägg med klindamycin användas för att minska endotoxinfrisättning från streptokocker
o Staphylococcus aureus –> Iv. Kloxacillin alternativt flukloxacillin peroralt, vid Typ-1-allergi mot penicillin –> klindamycin
o Gramnegativ genes (bad i tempererat vatten?/badsårsfeber) Cefotaxim/Piperacillin-tazobaktam alternativt ciprofloxacin (dock ej bra mot streptokocker)
- Recidivprofylax vid återkommande infektioner –> Penicillin som engångsdos dagligen alternativt i 2–dos, utvärdering efter 3-6 månader
- Utöver antibiotika även viktigt att tänka på (som recedivprofylax)
o Ödembehandling –> högläge av extremitet/lindning/kompressionstrumpa
o Viktnedgång
o Blodsockerkontroll
o Sårvård/fotvård vid fotsvamp
- Etiologi
o Vanligt postoperativt
o Djupare hudinfektion med engagemang av subkutana vävnader, mer förekommande med S. aureus än erysipelas.
o Även med gramnegativ genes
o Inte sällan varbildning med behov av dränage
Vad beskrivs? Behandling?
Flegmone (cellulit)
- Behandling
o Dränage, ibland mindre kirurgi
o Iv. Kloxacillin alterantivt po flukloxacillin
o Typ-1-allergi –> klindamycin
o Vid misstanke om gramnegativ genes –> cefotaxim alt. Piperacillin/tazobaktam
- Bad i tempererat söt- eller bräckt vatten, temperatur >20 grader
o Orsakas av Vibrio-arter (cholerae non-O 1, non-O 139 alt vulnificus) men även Shewanella, Aeromonas
o Ostron (vid öppning av skalet –> handinfektioner)
o Äldre, immunsupprimerade med kroniska sår - Kliniskt ej möjligt att särskilja från vanliga sårinfektioner
Vad beskrivs? Behandling?
Badsårsfeber
- Behandling
o Cefotaxim alternativt ciprofloxacin
Nekrotiserande fasciit/myosit
- Samlingsbegrepp innefattande svåra hud/mjukdelsinfektion med akut förlopp med omfattande vävnadsskada ner mot muskelfascia/muskelvävnad
- Det viktiga är att veta när någon är så sjuk att vi ska misstänka någon av de fyra
- Svår cellulit
- Fourniers gangrän
o Rektaltumörer, gyncancer, om de kommer in och är mkt dåliga - Gasgangrän
o Postop infektion, tarmläckage etc, när vi känner på huden krepiterar det - Måste opereras, dräneras på något sätt
- Ortoped pratar med infektionsläkare, va inte själv!
Nämn tre saker som är tecken på någon av ovan
Mkt ont, även utanför det rodnade området, högt laktat, cirkulatoriskt instabil
Bettinfektioner – Katt
- Polymikrobiell flora vid bett men viktiga patogener är framför allt Pasteurella & S. aureus. Rengöring och kirurgisk revision mycket central i behandlingen. Risken för senrupturer och djupa infektioner är stor vid kattbett.
- Vid längre tids duration (>2 dygn) mer vanligt med egen hudflora (S. aureus) som agens:
o amoxicillin/klavulansyra po
o iv. bensyl-penicillin & kloxacillin - Vid bett i ansikte, lednära eller vid samtidig immunsuppresion –> profylax enligt ovan i 3 dygn.
- Typ-1-allergi mot penicillin –> trimetoprim/sulfa alternativt doxycyklin
Vid inflammatoriska symtom efter bett inom 2 dygn misstänker man framför allt Pasteurella som agens, behandling?
Penicillin po eller iv. i 10 dagar
Bettinfektioner – hund
- Utöver liknande flora som hos katt (Pasteurella & S. aureus) finns också Capnocytophaga canimorsus (G-) som viktig bakomliggande agens. Kan ge septisk bild (med hudmanifestation på bild), framför allt hos immunsupprimerade.
- Livedo racemosa hos patient med septisk infektion med C. canimorsus. Ofta pencillinkänsliga men empirisk behandling ofta såsom vid svår mjukdelsinfektion eller oklar sepsis.
Behandling?
- Behandling: Okomplicerade bettinfektioner ges amoxicillin/klavulansyra po alternativt iv penicillin+kloxacillin
o Vid typ-1-allergi mot penicillin –> trimetoprim/sulfa
o Antibiotikaprofylax i 3 dagar ges till ansiktsbett, lednära bett samt till immunsupprimerade
Tetanus
- Orsakas av Clostridium tetani, anaerob stav, sporbildande
- Finns framför allt i jord, men även i tarmflora hos flera djurarter. Extremt ovanligt i munfloran hos katter, hundar om ej betten är exponerade för jord.
- Grundvaccinationen i Sverige består av 5 doser:
o 3, 6, 12 månader + 5-6 år + 13-14 år
o Högriskindivider kvinnor födda innan 1950, utlandsfödda (se WHO ”Vaccines-Preventable Dis.”)
o Finns som singelvaccin samt kombinerat med difteri +/-kikhosta (framförallt vid boosterdos)
o Immunglobulin (Tetagam) ges endast vid ej tidigare vaccinerad individ och då samtidigt som primärimmunisering startas
Vid exponering och fullvaccinerad, hur tänka?
Boosterdos ges om >20 år sedan vaccinering med senaste dos
MRSA
- MecA-genen kodar för ett pencillinbindande protein (PBP-2a) som bidrar till att penicilliner, cefalosporiner (OBS ej ceftarolin) samt karbapenemer ej kan hämma cellväggssyntesen.
- Olika grader av patogenicitet, särskilt fruktad är de MRSA som producerar Panton-Valentine-leukocidin, ett exotoxin som orsakar nekrotiserande infektionshärdar
Vad är inte effektivt på dessa? Vad ge istället?
Flukloxacillin och andra betalaktamer EJ är effektivt
o Peroral behandling: Klindamycin, Tmp/Sulfa, kinoloner, makrolider & linezolid/teldizolid
o Vid iv. behandling –> vancomycin, daptomycin (vancomycin-MIC>1), linezolid alternativt ceftarolin
