Bilddiagnostik del 1 Flashcards

1
Q

Vad är Joniserande strålning?

A

Joniserande strålning kan påverka vävnaden. Kan potentiellt skada vävnaden. Så som röntgenstrålning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge exempel på en joniserande strålning

A

Röntgenstrålning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på icke joniserande strålning

A

Ultraljud: Kort våglängd, icke joniserande strålning.
Magnet resonans tomografi (MRT). Icke joniserande strålning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Får en röntga när man vill?

A

Nej måste ha en tydlig medicinsk indikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför röntgar man?

A

Vara till stöd för en diagnos, reducera antalet differentialdiagnoser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför är röntgen så användbart?

A

Ger en bild av patienten som kan behållas, arkiveras, skickas för utlåtande mm. Snabbt och relativt billigt. Stor hjälp för diagnostiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad betyder de olika nyanserna av grått i en röntgenbild?

A

Beror på densiteten. Specifik elektrondensitet. Vad består vävnaden av?
Högre täthet = vitare.
Tjockleken påverkar också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kan vi skilja på mjukdelar och vätska på en röntgenbild?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur syns luft och gas på en röntgenbild?

A

Som svart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur syns metall på en röntgenbild?

A

Som vitt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur syns fett på en röntgenbild?

A

Som mörkgrått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär exponering?

A

Exponering är en kombination mellan kV och mAs.
Ett samspel mellan kV (kilovolt) spänning och mAs (milliampersekund) Strömstyrka och tid. För optimal information från bilden krävs finjustering av förhållandet mellan mAs och kV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer när du ändrar inställningen för mAs (milliampersekund)?

A

Du påverkar antalet elektroner, storleken på elektronmoln, antal röntgenfotoner, inbegriper även tid mAs=milliampersekund
Påverkar ffa svärtningen: Högre mAs = Högre svärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad händer när du ändrar inställningen för kV (kilovolt)?

A

Hastigheten hos elektronerna, energin hos röntgenfotonerna, påverkar ffa kontrasten/gråskalan. Har även en effekt på svärtning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad ser du om du har högre kV på röntgenbilden?

A

Mer gråtoner/ lägre kontrast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ser du om du har lägre kV på röntgenbilden?

A

Färre gråtoner /högre kontrast/mer svart-vit

17
Q

Påverkas röntgenstrålningen av densitet och tjocklek på det en röntgar?

A

Ja högre densitet så som exempelvis ben släpper igenom värre röntgenstrålar än något med lägre densitet exempelvis muskler.
Även tjockleken har betydelse. Tunnare vävnadsskikt släpper igenom fler röntgenstrålar jämfört med en tjockare vävnad.

18
Q

Om du ska röntga thorax vilka inställning bör du ha på kv och mAs (hög, medel eller låg)?

A

Hög kV och låg mAs

19
Q

Om du ska röntga abdomen vilka inställning bör du ha på kv och mAs (hög eller låg)?

A

Medel kV och medel mAs

20
Q

Om du ska röntga skelett vilka inställning bör du ha på kv och mAs (hög eller låg)?

A

Låg kV och hög mAs

21
Q

Vad gör ett raster?

A

Filtrerar bort röntgenstrålar vars riktning avviker från primärstrålen s.k sekundär strålning.

22
Q

När ska en använda raster?

A

När tjockleken på den del man röntgar överskrider 10 cm.
Ju tjockare objekt desto mer sekundärstrålning bildas och den stör bildkvaliteten. Sekundärstrålningen filtreras bort av rastret. Tänk på att man samtidigt måste öka exponeringen.

23
Q

Varför är sekundär strålning dåligt?

A

Tillfogar personal strålning
Försämrar röntgenbilden (ger en gråslöja)

24
Q

Hur kan du minska sekundärstrålningen?

A

Raster
Primärbländare (kollimator) som sitter direkt under röntgenröret.

25
Q

Vad är en primärbländare?

A

En apparat som styr storleken på strålfältet.
Storlek på strålfältet visualiseras med hjälp av en lampa. Storleken på strålfältet styrs av blylameller i bländaren. Mindre strålfält = mindre sekundärstrålning!

26
Q

Hur ser en underexponerad digital bild ut?

A

Den blir brusig. Ser kornig ut.

27
Q

Vad är skillnaden på digital vs analog teknik?

A

Vid analog teknik är det ett smalt intervall i exponeringsvärden för att få en diagnostisk bild. Vid digital teknik är detta intervall betydligt bredare eftersom datorn i processningen kan förstärka små kontrastskillnader så de blir synliga för ögat. Av strålskyddskäl är det mycket viktigt att detta inte missbrukas! Använd alltid korrekt exponeringsvärden!

28
Q

Varför ska man inte röntga ett objekt som inte är parallellt med ”mottagaren”?

A

Om du röntgar exempelvis ett ben som inte ligger parallellt med mottagaren utan istället står snett upp så kommer bilden bli missvisande. Den nedre delen förstoras och benet kommer då se kortare ut.

29
Q

Vad finns det för regler för en god avbildningsgeometri?

A

Långt fokus-objekt avstånd
Kort objekt-mottagare avstånd
Röntgenstrålarna vinkelrätt mot objektet
Objektet parallellt med mottagaren

30
Q

Vilka projektioner behövs?

A

De som gör det möjligt att ställa diagnos
Vanligen minst två vinkelräta projektioner för att mentalt återskapa en tredimensionell bild
Ofta – särskilt när det gäller hästextremeter – behövs fler än två projektioner.

31
Q

Hur ser arbetsgången ut för att ta en röntgenbild?

A
  1. Förbered
  2. Positionera
  3. Centrera
  4. Kollimera
  5. Märk bilden
  6. Exponera
32
Q

Vad är ideala egenskaper hos ett kontrastmedel?

A

Hög kontrasteffekt
Inert substans, dvs påverkar inte organet
Lätt att administrera
Kommer snabbt in i organet och utsöndras snabbt
Billigt

33
Q

Vad bör du tänka på innan du ger kontrast?

A

Ta slätbilder före kontrast ges
Tänk på förberedelser såsom svält, rastning, sedering, i.v kanyl
Andra förberedelser såsom att ta fram rätt kontrast, sprutor, kateter
Tänk igenom undersökningen innan du börjar.

34
Q

Hur syns negativ kontrast?

A

Som svart

35
Q

Hur syns positiv kontrast?

A

Som vitt

36
Q

Vad är negativ kontrast?

A

Luft via tub eller kateter, ovanlig undersökning.
Billigt
Urinblåsan, mest använt område.
Opålitligt i magtarmkanalen, mest använt för att lokalisera magsäckens position.

37
Q

Vad är positiv kontrast?

A
  • Bariumsulfat – bara till esophagus och magtarmkanalen
    Absorberas ej, billigt, ej toxiskt för magtarmkanalen
  • Vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel
    Vanligt kontrastmedel, kan användas för undersökning av många olika organ och organsystem vid både vanlig röntgen och datortomografi men ej till mag-tarmkanalen.