Klinisk nutrition under stationärvård

Question 1

Vad betyder inappetens?

Answer 1

Djuret har slutat att äta.

Question 2

Vad är skillnaden på ett sjukt djur som förlorar energi vs. Ett friskt djur som förlorar energi?

Answer 2

Ett sjukt djur som inte får tillräckligt med energi förlorar huvudsakligen ”lean body mass” till skillnad får ett frisk djur som huvudsakligen förlorar fett. Ett sjukt djur har större behov av protein under sjukdom för att bilda antikroppar.

Question 3

Vad betyder enteral nutrition?

Answer 3

Artificiell näringstillförsel som används för att tillgodose energi-och näringsbehov när förmågan att äta är så nedsatt att anpassad mat inte räcker till.

Question 4

Vad är skillnaden mellan enteral nutrition vs parenteral nutrition?

Answer 4

Enteral nutrition ges via en sond till mag-tarmkanalen och parenteral nutrition ges när nutrition inte kan ges via munnen eller enteralt. Det ges då att vätska och näring ges intravenöst. Parenteral betyder bokstavligen ”utanför tarmkanalen”.

Question 5

Vad finns det för risker med svält?

Answer 5

Nedsatt foderintag -> minskat innehåll av digesta i tarmen.
-Atrofi i gastrointestinalkanalens vägg -> ökad permeabilitet
- Nedsatt mobilitet i tarmen
- Risk för infektioner
- Försämrat immunförsvar
- Försämrad sårläkning
- Sannolikt sämre odds för överlevnad.

Question 6

Vad sker med den metaboliska aktiviteten under ”vanlig svält”
Basal metabol hastighet?
Proteinnedbrytning?
Fettnedbrytning?
Huvudsakligt energisubstrat?
Ketonkroppsproduktion?

Answer 6

Basal metabol hastighet: Går ner
Proteinnedbrytning: Är låg
Fettnedbrytning: Är hög
Huvudsakligt energisubstrat: Fett
Ketonkroppsproduktion: ++++

Question 7

Vad sker med den metaboliska aktiviteten under ”svält vid fysisk stress”
Basal metabol hastighet?
Proteinnedbrytning?
Fettnedbrytning?
Huvudsakligt energisubstrat?
Ketonkroppsproduktion?

Answer 7

Basal metabol hastighet: Går upp
Proteinnedbrytning: är hög
Fettnedbrytning: är låg eller icke existerande
Huvudsakligt energisubstrat: Blandat
Ketonkroppsproduktion: +

Question 8

Vad är målen med nutritionellt stöd?

Answer 8

Minimera komplikationsrisk
Bibehålla lean body mass i möjligaste mån
Undvika katabola tillstånd
Stödja immunsystemet, sårläkning mm
Identifiera eventuella nutritionella obalanser och åtgärda dessa
Ge bästa möjliga möjlighet till återhämtning

Question 9

Målen med bedömning av näringsstatus?

Answer 9

Identifiera riskpatienter
Identifiera eventuella riskfaktorer i kosten som kan ha bidragit till sjukdomstillstånd
Status att utgå ifrån för löpande bedömning
Identifiera patientens eventuella foderpreferenser eller allergier

Question 10

Anamnes frågor för bedömning av näringstatus?

Answer 10

Viktförlust? Under hur lång tid?
Vad äter pat. Och hur mycket? Tillskott? Godis? Ges ev läkemedel i något ätbart?
Förekomst av GI-störningar? Andra hälsoproblem eller sjukdomar?
Tecken på svaghet? Försämrad kondition?
Att fundera över: Hur påverkar patientens grundsjukdom metabolismen?

Question 11

Klinisk undersökning för att bedöma näringstatus?

Answer 11

Kroppsvikt
Förekomst av ödem eller ascites?
Kondition av hud och päls
BCS och MCS (Body condition score och Muscle condition score)

Question 12

Vad bör du tänka på när du gör en utfodringsplan i fråga om vem?

Answer 12

Vilken pat ska behandlas? Är pat dehydrerad? En dehydrerad pat har en generell vasokonstriktion vilket även gäller kärlen i tarmen. Detta kan leda till nedsatt upptag. Rehydrera patienten innan matning inleds.

Question 13

Vem ska ha en utfodringsplan?

Answer 13

Alla patienter där matning inte är kontraindicerad bör ha en uforingsplan!

Question 14

När bör du ingripa vid nedsatt matintag hos en katt?

Answer 14

På katt kan en nedsatt immunfunktion ses dag 4 av nedsatt matintag.

Question 15

När bör du ingripa vid nedsatt matintag hos en hund?

Answer 15

Hos hund kan en förändring i metabola funktioner ses dag 3 av nedsatt matintag.

Question 16

Vad säger WSAVAs guidelines för nedsatt foderintag?

Answer 16

1-2 dagars anorexi: Gör skriftlig foderplan, monitorera foderintaget och följ upp klinisk bild dagligen – 3-4 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs sannolikt om inte djuret snabbt kommer igång att äta. Överväg sond om patienten sövs. – 5 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs! Placera sond eller initiera parenteral näring.

Question 17

Vad är bra med enteral näringstillförsel?

Answer 17

Tarmcellerna får sin näring direkt från tarmlumen.
Upprättgåller tarmväggens skydd och immunsystem.

Question 18

När bör du överväga parenteral näringstillförsel?

Answer 18

Vid: intensiva kärkningar, ileus, obstruktion av GI-kanalen, kraftigt nedsatt funktion i GI, Avsaknad av kärkreflex/nedsatt medvetande -> Risk för aspiration.

Question 19

Vad finns det för risker med parenteral näringstillförsel?

Answer 19

Risk för trombophlebiter, sepsis, hyperglykemi, hyperlipemi mm

Question 20

Varför kan ett djur få inappetens/anorexi?

Answer 20

Direkt effekt av underliggande sjukdom, smärta, ileus, stress, dehyrering och elektrolyt-rubbning, förstoppning, läkemedelsbiverkning, illamående, feber, förändring av diet eller miljö, påverkan från miljö vid inskrivning mm.

Question 21

Varför kan katter med distress få inappetens?

Answer 21

Avlägsnad från vanlig miljö, oförmåga att gömma sig/fly, brist på självständighet, intryck från andra patienter (syn och hörsel), hantering vid ingrepp och provtagning, bristande möjligheter till naturliga beteenden såsom jakt, fysiska hinder för foderintag, tex krage, foderskålar med hög kant, obekant foder, rörelserestriktioner, avsaknad av rutiner, avvikande tider för foder och sömn, temperament och tidigare erfarenhet av vet., överbelastade sinnen mm.

Question 22

Vad är en Nasoesophageal/nasogastrisk sond?

Answer 22

En nässvalgssond

Question 23

Vad är en esophagostomi?

Answer 23

En Esophagussond (matstupsond)

Question 24

Vad är en gastrostomi?

Answer 24

Sond direkt till magsäcken

Question 25

Vad är jejunostomi?

Answer 25

Sond direkt till tunntarmen.

Question 26

När placeras en nasoesophageal/nasogastrisk sond?

Answer 26

Relativt enkel placering, normalt sett ingen anestesi eller sedering krävs.

Question 27

När placeras en esophagostomi?

Answer 27

Placeras under narkos

Question 28

När placeras en gastrostomi?

Answer 28

Kirurgiskt placering under narkos.

Question 29

Hur länge kan man använda en nasoesophageal/nasogastrisk sond?

Answer 29

Ca 3-5 dagar ( i vissa litteratur anges 7 dagar)

Question 30

Hur länge kan man använda en esophagostomi?

Answer 30

Veckor upp till månader

Question 31

Hur länge kan man använda en gastrostomi?

Answer 31

Upp till ca 12 månader

Question 32

När vill du sätta in en Nasoesophageal sond?

Answer 32

Som inledande matning eller för att förbättra kliniskt tillstånd. Förmodad kort användningstid.

Question 33

När vill du sätta in en esophagostomi?

Answer 33

När pat har behov av en längre tids sondmatning. När pat. har en skada/sjukdom i käkben, näshåla eller svalg.

Question 34

När ska du sätta in en gastrostomi?

Answer 34

vid skada/sjukdom i esophagus när pat har ett långtidsbehov.

Question 35

När bör du inte sätta in en Nasoesophageal sond?

Answer 35

Vid skada i näshålan, svalg, käkben eller esophagus. Nedsatt medvetandegrad, vid kraftiga kärkningar eller regurgiationer, vid ökad blödningstendens, vid aggressiv pat.

Question 36

När bör du inte sätta in en esophagostomi?

Answer 36

Sjukdom/skada i esophagus, ökad blödningstendens, nedsatt medvetandegrad, kraftiga kräkningar eller regurgitationer, pat med hög anestesirisk.

Question 37

När bör du inte sätta in en gastrostomi?

Answer 37

Skador/sjukdom i magsäck eller kraftig pancreatit, Gi-dysfunktion tex ileus, ökad blödningstendens, pat. Med hög anestesirisk, nedsatt medvetande grad, kraftig hypoproteinemi.

Question 38

Fördelar med Nasoesophageal sond?

Answer 38

Kräver ej anestesi och ofta ej sedering, relativt billigt, relativit non-invasivt, kan användas direkt och kan avlägsnas när som, kan sättas av DSS eller VET.

Question 39

Fördelar med esophagostomi?

Answer 39

Kort anestesi, relativt enkel att placera, relativt billig, tolereras ofta väl, kan användas och skötas hemma, lättare för djuret att börja äta själv, större valmöjligheter gällande foder jämfört med NSS.

Question 40

Fördelar med gastrostomi?

Answer 40

Större diameter på sond tillåter fler dietalternativ, esophagus involveras ej – bra vid tex. Megaesophagus, läkemedel kan krossas och ges i sonden, kan användas och skötas hemma.

Question 41

Nackdelar med Nasoesophageal sond?

Answer 41

Endast korttidsanvändning, risk för obstruktion, kan vara obekväm – svårt att äta själv, kräver krage, kan ”halka ur” om pat tex nyser, kräver liten sonddiameter – såvrare att mata och ger färre foderval, kan ej skötas hemma (eller?), svårare för djurekt att äta mat själv.

Question 42

Nackdelar med esophagostomi?

Answer 42

Kräver narkos, dyrare än NSS, risk för obstruktion

Question 43

Nackdelar med gastrostomi?

Answer 43

Kräver längre narkos, dyrt, svårare kirurgi, kan ej avlägsnas innan ca 10-14 dagar, kräver normalt sett täckning med plåster/bandage vilket kan medföra stress.

Question 44

Möjliga komplikationer med Nasoesophageal sond?

Answer 44

Felaktig placering ger risk för aspirationspneumoni, epistaxis, rhinit, obstruktion av sond, sond ”halkar ur”

Question 45

Möjliga komplikationer med esophagostomi?

Answer 45

Infektion i sårområdet, obstruktion av sond, sonden kan kräkas upp, aspirationspneumoni

Question 46

Möjliga komplikationer med gastrostomi?

Answer 46

Septisk peritonit, blödning vid placering, felaktig placering, kräkning, infektion vid sårområde.

Question 47

Hur går utfodring i nossvalgsond till?

Answer 47

Ge foder ca 3-6 gånger per dag, spola igenom sonden med liten mängd ljummet vatten före och efter varje matning, långsamt. Det viktiga är att hela sonden blir genomsköljd, mär hur mycket som krävs för detta.
Det ska vara lätt att ge maten, pat får ej hosta.
Ge mat långsamt i sprutan. Räkna med att det tar ca 1 min att ge 1-5 ml foder, eller a 10-15 min för ett helt mål mat. Fodret bör inte överskrida 5-15 ml/kg kroppsvikt. Fodret bör vara uppvärmt till kroppstemp. Ge ej till sederade eller sövda djur. Kan äta själv under tiden.

Question 48

Vad bör du tänka på vid val av foder till din pat?

Answer 48

Individens behov, individens preferenser, tillgång på kliniken, kostnad, generellt foder med hög smältbarhet, högt energi-, fett- och proteininnehåll samt låg halt fiber (om fungerande tarm- och pancreasfunktion), växande djur kan behöva annat goder, tänk på sjukdomstillstånd.

Question 49

Vad är konvalescensfoder?

Answer 49

Foder för djur som återhämtar sig från allvarliga sjukdomar, olyckor eller operationer.

Question 50

Vad är refeeding syndrome?

Answer 50

Kan bli följd av för snabb igångmatning på pat som svultit längre tid (för katt flera veckors tid).

Question 51

Följder av refeeding syndrome?

Answer 51

Kan bli perifert ödem, hemolytisk anemi, hjärtpåverkan, neurologisk dysfunktion och respirationssvikt.

Question 52

Är refeeding syndrome vanligt?

Answer 52

Ovanligt med förekommer på katt, mer osäkert på hund.

Question 53

Vad bör du tänka på vid uppföljning av nturitionsvård?

Answer 53

Att det är mycket viktigt. Väg pat flera gånger per dag. Följ hur mycket pat har ätit och druckit, om utfodringsplanen inte följs – sätt in åtgärder!

Question 54

Vad bör du tänka på vid utfordring på stationärvårdsavdelning?

Answer 54

Undvik foderaversioner, oftast viktigast att pat äter – inte vad den äter, räkna ut mängd foder en pat ska har per dag och mål, gör matschema, ge helst inte medicin med mat – risk för aversion (associerar mat med något negativt).