Digestionsorganen sjukdomar hund och katt Flashcards
(100 cards)
1
Q
Vad gör spottkörtlarna?
A
Saliven fuktar och rengör munhålan. Bistår mekanisk bearbetning av föda. Hjälper till vid bildandet av en bolus inför sväljning. Har nästan ingen enzymatisk aktivitet.
2
Q
Anledningar till sialocele?
A
Trauma, inflammation, corp al (främmande kropp), neoplasi. Ofta idiopatisk (okänd anledning).
3
Q
Symtom på sialocele?
A
Mjuk oöm svullnad i området. Kan orsaka dysfagi och ulkning/klökning (hulkande).
4
Q
Hur diagnotiserar man sialocele?
A
Finnålsapirat
5
Q
Behandling för sialocele?
A
Kirurgi
6
Q
Vilka spottkörtlar har hund och katt?
A
Zygomaticus
Parotis
Mandibularis
Sublingualis
Finn även flera små spottkörtlar i kinden.
7
Q
Vad betyder ptyalism?
A
Ökad salivering
8
Q
Anledningar till Ptyalism?
A
Många möjliga anledningar. Reaktion på föda, åksjuka, illamående, problem i munhåla eller matstrupe såsom tandproblem, traumatiska skador, inflammation, neoplasi, corp al. Mm.
Paddförgiftning kan ge intensiv salivering. Detta kan djuret få efter att ha slickat eller bitit på en padda.
9
Q
Vad är tonsiller?
A
Lymfoida organ i svalget, del av kroppens immunförsvar.
10
Q
Vad är tonsillit?
A
Inflammation i halsmandlarna
11
Q
Orsaker till tonsillit?
A
Ofta sekundärt till följd av aktivering av immunförsvaret i området. Förekommer primära bakteriella infektioner. Neoplasi i tonsillerna förekommer.
12
Q
Symtom på tonsillit?
A
Harklingar, hosta, slickar sig om munnen, sväljer, halitosis (dålig andedräkt), dysfagi/pica (sväljningssvårigheter) (onaurlig aptit för icke-livsmedel).
13
Q
Drabbar tonsillit främst katt eller hund?
A
Hund
14
Q
Vad betyder corp al munhåla/svalg?
A
Främmande föremål i munhåla/svalg
15
Q
Vanliga corp al i munhåla/svalg?
A
Pinnar, grässtrån, tråd
16
Q
Symtom på corp al munhåla/svalg?
A
Harklingar, nysningar, kräkningar, inappetens (Slutat äta), irritation från munhålan
17
Q
Behandling av corp al munhåla/svalg?
A
Avlägsna det främmande föremålet. Obs dra inte i trådar!
18
Q
Vad är esophagus?
A
Muskulatur som kan utvidgas och leder foder och vatten från munhålan till magsäcken.
19
Q
Vad bör man tänka på vid en skada på esophagus?
A
Esophagus läker långsamt vid skada.
20
Q
Vad innebär en kräkning?
A
Aktivt illamående -> buksammandragningar -> kräkning
21
Q
Vad innebär regurgitation?
A
Passiv uppkastning av mat som ofta inte ens har varit nere i magsäcken.
22
Q
Nämn två sjukdomstillstånd i matstrupen
A
Esophagit
Corp al i esophagus
23
Q
Vad är esophagit?
A
Inflammation i matstrupen som främst beror på magsaft som irriterat i matstrupen.
24
Q
Symtom på esophagit?
A
Kroniska kräkningar, efter anestesi, reflux från magsäcken.
25
Anledning till esophagit?
Tabletter tex antibiotika som fastnar, corp al (drabbar främst hund)
26
Kliniska sjudomstecken Esophagit?
Regurgitation (uppstötningar), inappetens, salivering, nedsatt allmäntillstånd, smärta, dyspné (om perforation).
27
Diagnos esophagit?
Röntgen, kontraströntgen, endoskopi
28
Behandling av esophagit?
Beror på grundorsaken men inkluderar ofta syrahämmande/slemhinneksyddande läkemedel.
29
Vad är Mega-esophagus?
Nedsatt muskeltonus (muskelspänning) i matstrupen. Motverkar normal transport av foder från munhålan till magsäcken.
30
Orsaker mega-esophagus?
Medfödd
Förvärvad – Myastenia gravis (autoimmun neromuskulär sjukdom), Addison (primär binjurebarksinsufficierns), esophagit, mfl ofta idiopatisk.
31
Vilka drabbas oftast av mega-esophagus?
Hundar men förekommer även hos katter. Mer vanligt bland vissa raser. Dvärgschnauzer, labrador, siames.
32
Kliniska sjukdomstecken mega-esophagus?
Regurgiterar (uppstötningar), dreglar, halitosis (dålig andedräkt), kräkningar. Hämmar tillväxt. Risk för aspirationspneumoni – hosta, dyspné, nedsatt at.
33
Diagnos mega-esophagus?
Röntgen, kontraströntgen
34
Behandling mega-esophagus?
Inkluderar att äta i en upprätt position
35
Vad bör man tänka på vid omvårdnad av sjukdomstillstånd i munhåla och matstrupe?
Påverkas av grundorsaken!
Anpassa utfodring.
Såromvårdnad/tandvård.
Hud och päls kan behöva skötas, gör rent ev. krage.
Se till så djuret får i sig aktuella läkemedel
36
Monitorering vid sjukdomstillstånd i munhåla och matstrupe?
Aspirationspneumoni möjlig komplikation så koll av andning, at och temp.
Om svullnad i munhålan kan det påverka andningen – övervaka respiration.
Smärtövervakning
Kontroll av intag av föda och vatten
37
Vad är en magsäck?
En reservoar för mat och vatten. Påbörjar nedbrytningen av föda.
38
Vad gör gastrin?
Stimulerar utsöndring av magsaft.
39
Vad bildar magsäcken?
HCI (saltsyra), pepsinogen, intrinsic factor.
40
Tas näringsämnen upp i magsäcken?
nej
41
Vad består tunntarmen av?
Duodenum, jejunum och ileum.
42
Hyr ser insidan av tunntarmen ut?
Fingerlika villi bekläder insidan och utökar ytan.
43
Vad sker i tunntarmen?
Nedbrytning av födan och upptag av näringsämnen.
44
Vad består grovtarmen av?
Cecum, colon, rectum
45
Vad sker i grovtarmen?
Nedbrytning av fibrer. Resporation av vatten och elektrolyter. Dehydrering av innehåll och formar avföring.
46
Vad sker vid kräkning?
Flera olika stimuli kan aktivera kräkcentrum i hjärnstammen. En reflex med koordination mellan gastrointestinala- muskeloskeletala- och nervsystemet.
47
Vad händer vid illamående?
Aktivering i cirtex. Signaler från kräkcenter alt. Vestibularis. Subjektiv upplevelse, svårbedömt inom veterinärmedicinen.
48
Nämn några orsaker till kärkningar?
Neoplasi, magomvridning, förgiftning, åksjuka, främmande kropp, uremisk gastrit (pga njursvikt), akut gastrit, leversjukdomar, pankreatit, addison, infektion (tex parvo), tarminvagination, foderrelaterat, läkemedelsbiverkning mm.
49
Exempel på frågor vid anamnes för kräkningar?
Hur mår djuret? Ålder? Hur länge har det hållit på? Hur ofta? Hur ser kräket ut? Hur kräks den? När kräks den i förhållande till foderintag? Hur är det med aptit och törst? Får djuret behålla något? Tidigare problem? Andra kända sjukdomar? Läkemedel? Vad äter djuret normalt? Kan den ha fått i sig något olämpligt? Vaccinerad? Avmaskad? Hur ser avföringen ut?
50
Diagnostik kräkningar?
Klinisk undersökning
Blodprov
Bilddiagnostik
Gastroskopi
Provlaparatomi
51
Sjukdomstecken vid akut gastrit?
Akuta kräkningar
Nedsatt aptit
Buksmärta – böneställning, krökt rygg, tittar mot buken.
52
Möjliga orsaker akut gastrit?
Foderrelaterat: ”dålig” mat, överkänslighet
Läkemedel, toxiner, kemiska substanser
Främmande kropp
Systemisk sjukdom: tex. Addison, pankreatit, leversjukdom
infektion: bakterier, virus.
53
Behandling akut gastrit?
Behandla grundorsaken. Ofta understödjande och symtomatisk.
Diet; små portioner foder ofta, relativt lågt fett och proteininnehåll.
Vätska: p.o s.c. i.v.
Läkemedel: Syrahämmare, protonpumpshämmare (pepsid, omeprazole),
Sukrafat: Andapsin
Misoprostol (Cytotec)
Antiemetica (Maropitant) använd med försiktighet
Antibiotika behöver mycket sällan!
54
Exempel på främmande kropp/corp al i GI. Från svalg till grovtarm?
Sten, strumpor, skelettdelar, persikokärnor, majskolvar, trådar, tamponger, delar av leksaker.
55
kliniska sjukdomstecken vid corp al i GI?
Symtom påverkas av om det är helt eller partiellt stopp, akuta ihållande kräkningar är vanligt symtom. Ibland diarré. Smärta i buken. Kan bli livshotande om ej åtgärdas.
56
Diagnostik corp al i GI?
Röntgen (slät eller med kontrast), ultraljud, endoskopi, provlaparatomi. Ibland kan det främmande objektet kännas vid bukpalpation.
57
Behandling corp al i GI?
Avlägsna det främmande föremålet. Kräkning, endoskopi, kirurgi/provlaparatomi
58
Omvårdad vid corp al i GI?
Postoperativ vård, försiktiga ingångmatning, adminisera ordinerad vätska och läkemedel, skötsel av hud och päls.
59
Monitorering vid corp al i GI?
Sårkontroll, koll aptit och avföring, temp, bedöma smärta.
60
Nämn några orsaker till diarré?
Neoplasi, stress, lymfangiktasi (utvigdning av lymfsystemet i tarmen, oftast till följd av obstruktion i tarmväggen), pankreasproblem, foderrelaterat, läkemedelsbiverkning, överkänslighet, parasiter, bakterier/toxiner, parvo, inflammatorisk tarmsjukdom, kolit, corona virus (Katt)
61
Vad är osmotisk diarré?
Osmotiskt aktiva substanser (pga. Ofullständig nedbbrytning och absorption) binder och drar ut vatten i tarmlumen vilket orsakar diarré. Detta är den vanligaste anledning till diarré.
62
Vad är sekretorisk diarré?
Toxiner påverkar tarmslemhinnan vilket resulterar i dåligt reglerad sekretion av vatten och elektrolyter ut i tarmlumen. Detta resulterar i diarré.
63
Vad är exudativ diarré?
Inflammation i tarmslemhinnan ökar dess permeabilitet och det sker ett läckage av vatten, blodkroppar och salter vilket resulterar i osmotisk diarré.
64
Hur ser tunntarmsdiarré ut?
Ofta normal frekvens, normal-ökad volym, ej mucus/slem, melena.
65
Hur ser grovtarmsdiarré ut?
Ofta ökad frekvens och tenesmus (behöver defekera men lyckas ej), minskad volym, vanligt med mucus/slem, hematochesia.
66
Kan djuret ha både tunntarmsdiarré och grovtarmsdiarré samtidigt?
Ja
67
Anamnes frågor vid diarré?
Hur mår djuret?
Ålder?
Diarréns karaktär – utseende, frekvens?
Hur länge har det hållit på?
Möjliga orsaker -ätit något avvikande, foderbyte, läkemedel, stress, träffat andra djur med diarré?
Andra symtom – kräkningar, anorexi, viktminskning, polyuri/polydipsi?
Nytt problem eller tidigare liknande episoder? Hur hanterades det tidigare i sånt fall?
Vaccinerad? Avmaskad?
68
Möjliga orsaker till akut diarré?
Foderrelaterad, infektioner, stress, vanligt med gastroenterit
69
Möjliga orsaker till kronisk diarré?
Fodermedelsöverkänslighet, kroniska infektioner, inflammatoriska tarmsjukdomar, endokrina sjukdomar, tumörsjukdomar, pankreasproblem
70
Diagnostik diarré?
Klinisk undersökning
Blodprover
Träckprov
Bilddiagnostik: röntgen, ul
Endoskopi
Biopsier
Provlaparatomi
71
Behandling diarré?
Försök om möjligt hitta grundorsaken och åtgärda/behandla denna.
Vätsketerapi!
Kortare fasta och långsam igångmatning med lättsmält foder i små portioner ofta
Ev. tarmstöttande tillskott
Antibiotika i vissa fall
72
Omvårdnad diarré?
Administrera ordinera vätsketerapi och läkemedel
utfodra på lämpligt sätt – mängd, intervall och fodertyp.
Se till att patienten är bekväm, torr och ren
Extrarastningar
73
Monitorering diarré?
AT, hydreringsgrad, vätskeförlust, eventuell smärta
74
När ska veterinär uppsökas vid kärkning/diarré?
Kraftigt nedsatt AT
Får inte behålla vätska/dricker inte
Stora vätskeförluster
Rikligt med blod i kräkning/diarré
Misstanke om corp al
Försämring/ingen förbättring inom några dagar
75
Vad är IBD inflammatory bowel disease?
En ospecifik benämning på inflammation av olika typer och olika lokalisation med liknande symtombild i GI. Kan drabba både tunn- och grovtarm.
75
Patogenas IBD?
Inte helt kartlagt
76
Symtom IBD?
Kronisk kräkningar, diarré, vitkminskning, inappetens
77
Diagnostik IBD?
När uteslutit andra möjliga orsaker + biopsier med histologiska förändringar.
78
Behandling IBD?
Eliminationsdiet
Antiinflammatorisk/immunosupprimerande medicin tex kortison.
Tillskott av B12
Enstaka fall behöver antibiotika
Eventuellt pro-prebiotika
79
Vad innebär förstoppning?
Svårigheter att defekera. Tenesmums (behöver defekera men lyckas ej), hård torr avföring, färskt blod, kräkning.
80
Möjliga orsaker till förstoppning?
Ben, hår
Dehydrering
Förstorad prostata
Megacolon
Neoplasi
Minskad rörelse
Smärta/stress
81
Diagnostik förstoppning?
Klinisk undersökning med bukpalpation
Anamnes
Röntgen
Ultraljud
82
Behandling förstoppning?
Åtgärda eventuell grundorsak!
Vätsketerapi
Förändrad kost – öka fiberinnehållet
Lavemang ev under narkos
Laxerande för mjukare avföring
83
Omvårdnad förstoppning
Bistå/utföra lavemang, tillgodose foderintag, hålla pat. Ren och bekväm
84
Monitorering förstoppning?
Hyderingstatus, smärta, avföringskontroll
84
Vad är perinealbråck?
Svaghet i musklerna kring rektum -> Rektum buktar åt sidan
85
Symtom perinealbråck?
Svårigheter att få ur sig avföring. Kan vara smärtsamt.
86
Vilka drabbas av perinealbråck?
äldre hanhundar
87
Diagnostik perinealbråck?
Rekalisering
88
Orsak perinealbråck?
Oklart – hormonellt?
89
Behandling perinealbråck?
Kirurgisk åtgärd krävs.
Laxerande, mjukgörande fram till åtgärd – underlätta defekering.
90
Omvårdnad av perinealbråck?
Postoperativ vård med sårvård, bedömning av smärta, laxerande.
91
Monitoriering av perinealbråck?
Defekering
92
Vad är analsäcksinflammation?
Inflammation i analsäcken/säckarna
93
Symtom vid analsäcksinflammation?
Irritation vid analen, kanar på rumpa, slickar, kan svullna och smärta, kan komma sekret och blod, ofta illaluktande.
94
Diagnostik analsäcksinflammation?
Klinisk undersökning
95
Behandling analsäcksinflammation?
Töm och spola ur analsäcken
Smärtstillande; NSAID
Rumpdusch hemma
Ibland antibiotika
krage
Koniska/återkommande fall kan behöva kirurgisk åtgärd.
96
Vad kan det förekomma för GI-problem hos hundar med BOAS?
Ökat negativt tryck i brösthålan pga repiratioriska problem ger också problem med digestionsapparaten.
97
Symtom på GI-problem hos BOAS hundar?
Hypersalivering, ökad sväljande, ulkning/klökning, regurgitering, kräkning, gastroesophageal relux, diafragmabråk mm.
98
Behandling GI-problem BOAS?
Flera mindre mål, lägre fetthalt, gärna våtfoder.
