Aptitreglering och hull

Question 1

Vad menas med korttidsreglering – reglerar födointaget vid ett mål?

Answer 1

reglerar födointaget vid ett mål
Mekanismer i centrala nervsystemet reagerar direkt vid födointag (bl.a.
via ökad fyllnad och peptider/peptidhormoner) och avslutar ett mål när vi
ätit tillräckligt. Glykogen i lever- och skelettmuskelceller agerar
korttidsbuffert.

Question 2

Vad menas med långtidsreglering – reglerar kroppsvikten över tid?

Answer 2

Mekanismer i centrala nervsystemet känner av storleken på kroppens
fettdepåer genom leptin-koncentrationena i blodet och reglerar så
kroppsvikten på ett mer långsiktigt plan. Triglycerider i fettceller agerar
långtidsbuffert.
Generella mekanismer för aptitreglering

Question 3

Vart regleras aptiten?

Answer 3

Den regleras i arcuate nucleus i mediobasala hypotalamus.
Området påverkas av flertalet
neurotransmittorer, peptider och
peptidhormoner

Question 4

Vilka två grupper av neuroner finns det i arcuate nucleus och vad kallas dom?

Answer 4

Aptitcentrum – påverkar djurest beteende + söker föda/äter föda
Mättnadscentrum – Hämmar aptitcentrum – slutar äta/vill inte äta
De två centrumen mottar olika typer av information och tillsammans koordinerar och reglerar de ätbeteendet

Question 5

Vad påverkas aptitcentrumet av?

Answer 5

Födans utseende
Lukt och smak
Fyllnad i magtarmkanalen

Question 6

Vad påverkas mättnadscentrumet av?

Answer 6

Peptider och peptidhormoner (Från magsäcken, tarmen, pankreas och fettväven)
Glukos i blodet
Aminosyror och fettsyror i blodet

Question 7

En neurotransmittor som stimulerar aptiten?

Answer 7

Neuropeptide Y (NPY)

Question 8

En neurotransmittor som hämmar aptiten?

Answer 8

Melanocyte-stimulation hormone (MSHJ)
produceras av POMC-genen.

Question 9

Vilken feedback skickas vid fyllnad i magsäck och duodenum?

Answer 9

Mekanoreceptorer hämmar aptiten via vagusnerven.

Question 10

10. Vilken feedback skickas från tunntarmen och tjocktarmen?

Answer 10

Cholecystokinin (CKK): Från tunntarmen. Stimulerar också frisättning av pankreasenzym och
galla. Är en viktig mättnadssignal om fyllnad i tarmen som inträder redan
innan födan absorberats.

GLP (Glukagon-like peptide)
Från tunntarmen. GLP-1 stimulerar insulinfrisättning och hämmar
indirekt aptiten. GLP-2 hämmar aptiten

Peptid YY (PYY)
Från tunn- och tjocktarmen. Ger mättnadskänsla genom att hämma
NPY-pathways. Kallas även ”the ileal break”.

Question 11

Peptidhormon som frisläpps vid födointag?

Answer 11

Insulin: Från betaceller i pankreas efter foderintag. Stimulerar glukosupptag
och glykogeninlagring och hämmar aptiten. Lågt insulin ger istället
hunger.

Question 12

Peptidhormon som frisätts vid svält?

Answer 12

Ghrelin: Från parietalceller i magsäcken vid svält. Ett potent hungerhormon
som aktiverar NPY-pathways.
Glukagon: Från alfaceller i pankreas vid svält för att upprätthålla
glukoskoncentrationerna i blodet (stimulerar glukoneogenes och
glykogennedbrytning). Högt glukagon kan stimulera ghrelin och ge
hunger.

Question 13

Berätta om peptidhormonet leptin

Answer 13

Leptin produceras av fettceller och produktionen av
hormonet ökar när mängden fettväv ökar
* Centrumen i hypotalamus känner av nivån av kroppens
fettupplagring genom leptinkoncentrationerna i blodet
* När leptin binder till sina receptorer i hypotalamus
(stimulerar då POMC-pathways och sympatikus och
hämmar NPY-pathways) hämmas aptiten och
energiintaget minskar
Leptin anses vara en av de viktigaste mekanismerna
för långtidsregleringen av kroppsvikten

Question 14

Yttre faktorer som påverkar födointaget?

Answer 14

Omgivningens temperatur
Psykologiska faktorer
* Tillfredställelsen av att äta (gott/inte gott)
* Stress och oro
* Otillräcklig stimulans/uttråkning

Question 15

Enkelmagade djur – aktiviteten i mättnadscentrum ökar när…?

Answer 15

Aktiviteten i mättnadscentrum ökar när
glukoskoncentrationerna stiger i blodet efter
födointag.

Question 16

Hos de flesta djurslag - aktiviteten i mättnadscentrum ökar när…?

Answer 16

Aktiviteten i mättnadscentrum ökar när
koncentrationer av aminosyror stiger i blodet.

Question 17

Kan grovtarmsjäsare - hästar använda mikrober som protein?

Answer 17

Kan ej använda sina egna mikrober som protein. Kan äta
större volymer som kompensation om fodret är
näringsfattigt. Begränsas av sin relativt lilla magsäck och
behöver långa ätningstider (10-14h)!

Question 18

Vad innebär det att katter är strikt karnivorer när det kommer till aptitreglering?

Answer 18

Katten kan bryta ner kolhydrater men förlitar sig mer på
glukoneogenesen (liknande kor) för att upprätthålla
normal blodglukos. Katter får en ökad mättnad av en ökad
vattenhalt i fodret vilket kan hjälpa till att hålla en stabil
vikt. Torrfoder kan möjligen predisponera för fetma

Question 19

Vad kan ske vid fetma hos katt?

Answer 19

Bla diabetes mellitus

Question 20

Vad kan ske vid fetma hos häst?

Answer 20

Bla equint metabolt syundrom (EMS)

Question 21

Vad kan ske vid fetma hos hund?

Answer 21

Bla kortare livslängd

Question 22

Vad menas med insulinkänslighet?

Answer 22

Insulinkänslighet: när insulin binder till sin receptor i cellmembranet sker glukosupptag i cellen

Question 23

Vad menas med insulinresistens?

Answer 23

Onormalt höga koncentrationer av insulin krävs för att hålla
glukoskoncentrationerna i blodet normala (kompensatorisk resistens) eller glukoskontrollen
förloras trots högt insulin (dekompensatorisk resistens).
Insulinresistens är associerat med övervikt hos de flesta djurslag men exakt varför insulinresistens
utvecklats är inte helt klarlagt. Tydliga artskillnader finns i vilka konsekvenser som utvecklas av
insulinresistens!

Question 24

Vad är leptinresistens?

Answer 24

”Kroppen kan inte producera leptin eller svarar inte korrekt
på leptinsignalerna från fettväven”.
Mutationer i leptin- eller dess receptor-gen har hittats hos
människor (även mutationer i POMC-pathways finns på
humansidan och hos labradorer och flattar). Mutationer i
olika system är dock en mycket ovanlig bakgrund till fetma
och tyngdpunkten ligger istället på leptinresistens.

Question 25

Varför fortskrider övervikten trots höga leptinkoncentrationer?

Answer 25

Leptinresistens (liknande
insulinresistens) kan utvecklas och
enegiintaget/aptiten hämmas inte
trots höga leptinkoncentrationer.
* Lättillgänglig och god mat gör att vi
kanske bortser från kroppens
signaler om mättnad?
* Eller, en mer accepterad teori; lågt
leptin är en stark hungersignal
snarare än att högt leptin ger en
tydlig mättnad.

Question 26

Vad är den vanligaste Nutritionella sjukdomen hos hund?

Answer 26

Övervikt

Question 27

Faktorer som kan öka risken för övervikt hos hundar?

Answer 27

Ägarens BMI, ålder, mat- och motionsvanor påverkar hundens hull
Kastrade hundar, ökande ålder och vissa raser är hundrelaterade faktorer som ökar risken för övervikt

Question 28

Vad finns det för risker med överviktiga hundar?

Answer 28

Att tidigare drabbas av kroniska sjukdomar (främst ledproblem)
* Ett minskat välbefinnande (upplevs gladare efter viktminskning)
* Ett kortare liv (två års förkortning eller mer!)

Question 29

Vad finns det för ökad risk för en överviktig katt?

Answer 29

Katt och människa liknar varandra i och med att
båda arterna kan få diabetes av sin övervikt och
insulinresistens.
Blötmat med lågt kolhydratinnehåll är positivt för
glukoskontroll hos katt, ofta i kombination med
insulinbehandling. Katter med diabetes kan gå i
remision (diabetesen går tillbaka!).

Question 30

Vad finns det för risker med en överviktig katt som svälter?

Answer 30

Levern bli förfettad (leverlipidos) när kroppens
fettreserver bryts ner snabbare än de används.
Katter drabbas lätt av detta vid svält (särskilt
om överviktiga).
Leverlipidosen ger illamående vilket förvärrar
aptitlösheten. Behandling (förutom att
behandla bakomliggande orsak) bl.a.
aptitstimulerande medicin och sondmatning.
Dysreglering – vad kan gå fel?

Question 31

Utfodring för ökad mättnad hos hund och katt?

Answer 31

Dietära fibrer består av en mängd olika typer av icke nedbrytbara kolhydrater
* Dietära fibrer påverkar ingestans egenskaper, påverkar aptit- och mättnadskänsla och fermenteras av mikrober i tarmen
* Fibrer är en viktig beståndsdel i nästan
alla hund- och kattfoder
* Fibrernas egenskaper beror av dess
fermenterbarhet och löslighet
* Djurhälsopersonal ska kunna utvärdera
en diet vad det gäller dess fiberinnehåll
för att kunna individanpassa foderval
eller ordinera fiber-supplementering

Question 32

Vad för fiber för att öka mättnaden hos hund och katt?

Answer 32

Ger fodret en större volym
Beror mycket på typ av vad som sker fiber! (olösliga vs lösliga)
Olösliga fibrer, tex cellulosa
Ökar mängden bulk i tarmen
Binder vatten, påverkar avföringens konsistens
Lösliga fibrer, tex psylliumfrön
Binder vatten, påverkar avföringens konsistens, mängd och frekvens
Kan ofta fermenteras i grovtarmen - korta fettsyror bildas
VFA  PPY ↑  Kan ta sig genom blod-hjärnbarriären och öka mättnadskänslan
VFA  GLP-1 ↑  Förlänger magsäckstömning
Förlänger tiden för magsäckstömning
Kan förlänga mättnadskänslan
Kan hjälpa katter med problem med hårbollar
Kan påverka djurets frivilliga foderintag (voluntary food intake, VFI)
Men lite tvetydiga evidens… (katter kan tex öka sitt foderintag för att kompensera för den minskade energitätheten)
Får inte påverka palatabiliteten dvs smakligheten

Question 33

Vad behöver man tänka på kring utfodring till katter som har svultit en tid?

Answer 33

Katter tappar ofta aptiten när de är sjuka, oavsett
bakomliggande orsak. Att få dem att äta är en viktig del av
behandlingen.
Katter som har svultit en tid (även katter som från början var
friska) måste övervakas noga när de matas igång. Risk för
Refeeding syndrome (lågt fosfat ger sönderfall av röda
blodkroppar och därmed blodbrist).

Question 34

Vad behöver du vara uppmärksam på med katter med ökad aptit som trots det är magra?

Answer 34

Var uppmärksam på katter som har ökad
aptit men som ändå är magra! Kan vara
tecken på hypertyreos (överproduktion
från sköldkörteln) eller diabetes

Question 35

Vad händer med foderintaget vid sjukdom eller skada?

Answer 35

Vid sjukdom eller skada mobiliseras energi från protein
och i mindre utsträckning från fett
* Vid både akut och kroniskt sjukdom uppkommer
förändrad neural kontroll och obalans mellan faktorer
som hämmar och ökar foderintaget ger sammantaget
minskat foderintag och viktförlust
* Vissa sjukdomar eller medicinering i sig kan medföra
illamående och minskat foderintag
* Smärta relaterat till foderintag (tex tandsjukdom,
stomatit) eller generaliserad smärta (tex osteoartrit)
kan båda minska foderintaget

Question 36

Vad behöver du tänka på kring foderintag i kliniska situationer?

Answer 36

Otillräckligt foderintag är ett relativt vanligt problem
hos sällskapsdjur
* Bedömning av vad som är ett adekvat kaloriintag i
relation till hur många kalorier som faktiskt intas
underlättar bedömningen och behandling av patienten
* Djurhälsopersonal ska ha för vana att ta
foderanamnes och information om kroppsvikt, BCS,
MCS och en utfodringsplan bör re-evalueras vid varje
klinikbesök
* Att upptäcka små variationer i foderintag är svårt men
goda rutiner kan möjliggöra ett preventivt nutritionellt
arbete

Question 37

Ge exempel på aptitstimulerare för hund och katt

Answer 37

Substansen mirtazapin (Mirataz, katt, Fass Vet).
Är ett noradrenergt och serotonergt antidepressivt
α2-adrenergikum. Den exakta mekanism som
mirtazapin använder för att inducera viktökning
verkar bygga på flera faktorer bla
en potent hämning av histamin H1-receptorer.
Mirtazapin-inducerad viktökning kan möjligen vara
sekundär till förändringar i leptin
och tumörnekrosfaktor (TNF).

Substansen capromorelin,
Är en ny ghrelin-agonist, godkänd för aptitstimulering
hos hund (ENTYCE®). Binder till receptor i CNS och
inducerar frisättning av tillväxthormon. Ej tillgänglig i
Sverige.

Question 38

Vad finns det för risker med en svältande häst?

Answer 38

Risk för hyperlipidemi (ökade blodfetter) och sekundär
leverförfettning när hästar inte vill äta eller svälts under
längre tid av medicinska skäl. Sjukdomsstressen tros
också i sig skapa insulinresistens.
Extra stor risk för hyperlipemi vid fetma, dräktighet och
hos vissa raser (bl.a. ponnier, islandshästar och åsnor).

Question 39

Behandling av svältande häst?

Answer 39

Behandling: Vända den negativa energibalansen. Få
kroppen att ta upp fetterna igen genom att ge glukos-
och insulindropp samt sondmatning om patienten är
lämpad för det. Erbjuda smakligt foder.

Question 40

Varför ska hunden hållas normalviktig?

Answer 40

Håller sig friskare!
Är gladare!
Lever längre!

Question 41

Varför ska hästen hållas normalviktig?

Answer 41

Fetma ingår i EMS vilket ger ökad risk för fång!

Question 42

Varför ska katten hållas normalviktig?

Answer 42

Fetma är en riskfaktor för diabetes hos katt!