Vecka 2: Kåver kap 7 Flashcards
Hur kan man definiera validering? (chat)
En definition av validering är att det är en process där terapeuten bekräftar och visar förståelse för en klients upplevelse, känslor och tankar. Det handlar om att terapeuten på ett genuint sätt erkänner klientens känslomässiga tillstånd och upplevelser utan att döma eller förminska dem. Validering är en central del av en terapeutisk relation, eftersom den hjälper klienten att känna sig förstådd, accepterad och mindre ensam i sina svårigheter.
Validering kan exempelvis vara att spegla tillbaka klientens känslor, att uttrycka förståelse för varför klienten känner som de gör eller att bekräfta svårigheten i en viss situation. Detta gör att klienten kan känna att deras upplevelse är viktig och inte ska förändras innan de har fått fullt utrymme att utforskas och förstås.
Hur kan man definiera validering?
(boken)
Validering, också kallat bekräftelse, är att i handling och ord visa vår medvetenhet om och acceptans av någon annan. Validering är således något som den andra kan märka och uppskatta, något som motiverar den andre till att fortsätta samvaron och kanske fördjupa relationen. Vi ger och tar emot, allt enligt förstärkningprinciperna. Vi behöver också hålla oss öppna till en annan persons olika sidor, inte bara de som framhävs för nuvarande eller de positiva. Validering behöver inte betyda att vi håller med om något eller tycker att personen har rätt, men det betyder att vi ser det giltiga, ser personen som han eller hon är.
Definition Validitet: Validitet innebär att något är relevant och meningsfullt utifrån olika aspekter som sammanhang, fakta, logik eller allmänt vedertagna regler eller utifrån värden eller grad av måluppfyllelse:
Relevant, meningsfullt och effektivt utifrån ett sammanhang.
Det är en valid (giltig) handling att skriva om bekräftelse och validering i en bok om KBT. Det är inte en valid handling att göra det i en bok om trädgårdsodling. Sammanhanget är således viktigt.
Relevant, meningsfullt och effektivt utifrån fakta och logik
Det är en synnerligen valid handling att sluta röka eftersom forskning och fakta tydligt pekat på sambandet mellan lungcancer och rökning
Relevant, meningsfullt och effektivt utifrån en regel.
Det är en valid handling att köra bil på vänster sida av vägen i England eftersom man där har den trafikregeln. Det är inte en valid handling att göra det i Sverige.
Relevant, meningsfullt och effektivt utifrån ett mål eller värderingar. Det är en valid handling att banta om vi har 20 kg i övervikt och behöver gå ner i vikt för att minska led. och hjärtbesvär. Det är varken relevant eller meningsfullt att banta om vi är friska och normalviktiga eller rent av underviktiga. Det är en valid handling att sopsortera och välja miljövänliga tvättmedel om vi värnar om miljön.
När vi ska bekräfta någon annan och dess beteenden, behöver vi göra det utifrån en bedömning av samtliga aspekter ovan. Att validera en person innebär således att förmedla och bestyrka att personen är sann, begriplig, välgrundad, meningsfull, logisk och / eller funktionell.
Invalidering är att visa alltför låga förväntningar på någon.
Vad kan vi validera i (och utanför) en KBT-session? När ska vi göra det? Hur kan vi validera? Varför ska vi validera?
(chat)
Vi validera både i och utanför KBT-sessioner på flera sätt. Validering är ett viktigt verktyg för att skapa en trygg och tillitsfull terapeutisk relation och för att hjälpa klienten att känna sig förstådd och accepterad.
Vad kan vi validera?
Känslomässiga upplevelser: Vi kan validera klientens känslor genom att bekräfta att deras känslor är förståeliga och rimliga i relation till deras livssituation och upplevelse.
Tankar och upplevelser: Validering av tankar innebär att vi erkänner att tankarna kan ha ett logiskt eller känslomässigt ursprung, även om de inte är rationella eller produktiva.
Beteenden: Vi kan också validera de handlingar eller beteenden som klienten har, genom att förstå att de kan vara ett sätt att hantera svåra känslor eller situationer.
Kroppsliga upplevelser: Vid exempelvis paniksyndrom kan vi validera kroppsliga reaktioner och erkänna att dessa reaktioner kan upplevas skrämmande och svåra.
När ska vi göra det? Validering ska göras vid varje tillfälle när klienten uttrycker känslor, tankar eller beteenden som är viktiga för behandlingen. Det är särskilt viktigt när:
Klienten delar något känslomässigt eller sårbart.
Klienten uttrycker tankar eller upplevelser som kan vara svåra att acceptera för dem själva.
Det finns en risk för att klienten känner sig missförstådd eller inte tagen på allvar.
Hur kan vi validera?
Spegling: Att spegla tillbaka klientens känslor eller tankar i ett neutralt eller empatiskt språk, t.ex. “Det låter som att du känner dig väldigt osäker i den situationen.”
Bekräftelse: Bekräfta att deras upplevelse är rimlig och förståelig, t.ex. “Jag förstår att det måste vara väldigt stressande för dig att vara i den situationen.”
Normalisering: Normalisera känslor genom att uttrycka att det är vanligt att känna så i deras situation, t.ex. “Många upplever ångest när de ställs inför det här, det är en naturlig reaktion på press.”
Öppenhet och nyfikenhet: Att ställa öppna frågor för att få klienten att utforska sina upplevelser utan att döma, t.ex. “Berätta mer om vad du upplever när du tänker på den situationen.”
Varför ska vi validera?
För att skapa trygghet: Validering gör att klienten känner sig förstådd och accepterad, vilket är grundläggande för att bygga en tillitsfull terapeutisk relation.
För att öka självkänsla: När klienten får sina upplevelser validerade, kan det öka deras känsla av egenvärde och minska inre kritik.
För att uppmuntra förändring: Genom att validera känslor och tankar gör vi det möjligt för klienten att bearbeta och förändra dessa på ett konstruktivt sätt.
För att minska försvar: När klienten känner sig accepterad utan att bli dömd är det mer sannolikt att de kan vara öppna för att utforska sina problem och arbeta med dem i terapin.
Sammanfattningsvis är validering ett kraftfullt verktyg i KBT för att stärka den terapeutiska relationen, skapa ett känslomässigt utrymme för förändring och hjälpa klienten att utveckla en mer realistisk och accepterande syn på sig själv och sina upplevelser.
Vad kan vi validera i (och utanför) en KBT-session? (chat)
Känslomässiga upplevelser: Vi kan validera klientens känslor genom att bekräfta att deras känslor är förståeliga och rimliga i relation till deras livssituation och upplevelse.
Tankar och upplevelser: Validering av tankar innebär att vi erkänner att tankarna kan ha ett logiskt eller känslomässigt ursprung, även om de inte är rationella eller produktiva.
Beteenden: Vi kan också validera de handlingar eller beteenden som klienten har, genom att förstå att de kan vara ett sätt att hantera svåra känslor eller situationer.
Kroppsliga upplevelser: Vid exempelvis paniksyndrom kan vi validera kroppsliga reaktioner och erkänna att dessa reaktioner kan upplevas skrämmande och svåra.
När ska vi göra det? (chat)
Validering ska göras vid varje tillfälle när klienten uttrycker känslor, tankar eller beteenden som är viktiga för behandlingen. Det är särskilt viktigt när:
Klienten delar något känslomässigt eller sårbart.
Klienten uttrycker tankar eller upplevelser som kan vara svåra att acceptera för dem själva.
Det finns en risk för att klienten känner sig missförstådd eller inte tagen på allvar.
Hur kan vi validera?
(chat)
Spegling: Att spegla tillbaka klientens känslor eller tankar i ett neutralt eller empatiskt språk, t.ex. “Det låter som att du känner dig väldigt osäker i den situationen.”
Bekräftelse: Bekräfta att deras upplevelse är rimlig och förståelig, t.ex. “Jag förstår att det måste vara väldigt stressande för dig att vara i den situationen.”
Normalisering: Normalisera känslor genom att uttrycka att det är vanligt att känna så i deras situation, t.ex. “Många upplever ångest när de ställs inför det här, det är en naturlig reaktion på press.”
Öppenhet och nyfikenhet: Att ställa öppna frågor för att få klienten att utforska sina upplevelser utan att döma, t.ex. “Berätta mer om vad du upplever när du tänker på den situationen.”
Varför ska vi validera?
(chat)
För att skapa trygghet: Validering gör att klienten känner sig förstådd och accepterad, vilket är grundläggande för att bygga en tillitsfull terapeutisk relation.
För att öka självkänsla: När klienten får sina upplevelser validerade, kan det öka deras känsla av egenvärde och minska inre kritik.
För att uppmuntra förändring: Genom att validera känslor och tankar gör vi det möjligt för klienten att bearbeta och förändra dessa på ett konstruktivt sätt.
För att minska försvar: När klienten känner sig accepterad utan att bli dömd är det mer sannolikt att de kan vara öppna för att utforska sina problem och arbeta med dem i terapin.
Vad kan vi validera?:Vad kan vi validera?: (boken)
Existensen:
Oss själva och andra som unika varelser. Vi kan bekräfta vår egen och andras existens och likaberättigande.
Känslor:
Våra egna och andras känslor. Känslor ingår i mänskligt liv. De är kompasser som leder oss i olika riktningar och de är nödvändiga för vår överlevnad. Känslor är aldrig fel eller rätt - de bara är. Känslor är omöjliga att ifrågasätta.
Tankar och önskningar:
Människan är en tänkande varelse, det går inte att sluta tänka. Vi för ständiga inre dialoger som påverkar våra känslor och våra beteenden på olika sätt.
Handlingar:
Tankar och känslor är förknippade med beteenden. Våra handlingar hjälper oss att nå våra mål. Det är lätt att begripa en patients handlingar om vi känner till hans värden och mål.
Kroppsreaktioner:
Kroppen reagerar både frivilligt och ofrivilligt på vår omgivning. Hjärtat Slår snabbare när vi blir rädda eller arga. Vi blir törstiga i extrem värme och avslappnade när vi känner oss trygga.
Validering utifrån olika tidsaspekter
Vi kan validera utifrån historien, nuet och handlingars konsekvenser.
När ska vi validera?
(boken)
Det borde alltid finnas en strävan mot att vara validerade mot oss själva och andra vi möter.
Några tillfällen då det är extra viktigt är när vi själva befinner oss i en kris, när en relation är i kris eller behöver fördjupas, i studenter då vi har uppnått ett mål eller gjort något svårt på egen hand eller tillsammans med andra.
På samma sätt behöver vi bekräfta när någon annan befinner sig i kris och är pressad, rädd,ledsen eller förvirrad, för något som är svårt eller har lyckats genomföra det svåra.
Kort Sagt: Vi behöver vara särskilt noggranna med att bekräfta oss själva och andra i stunder där viktiga sociala värden står på spel, exempelvis tillgång till närhet, tillhörighet, kärlek, respekt och självrespekt.
Varför ska vi validera?
(boken)
Allmänt sett är validering basen för all konstruktiv kommunikation. Den bygger upp förtroende och minskar negativa reaktioner. Det är också en förutsättning för att ta sig ur låsningar i en relation och underlättar problemlösning. Den skapar närhet och optimism och ger stöd på olika sätt. Vi ökar också vår självrespekt när vi validerar andra. Vi skapar “goda cirklar” i vår omgivning.
Hur kan vi validera?
(boken)
Vi validerar genom det vi säger, visar och gör. Validering är att identifiera och kommunicera förståelse på ett tydligt sätt.
Bekräftelse genom det vi säger:
Vi kan exempelvis validera en arbetskamrats skenbart “ineffektiva” val att ta tåget istället för att flyga genom att säga: “Det är helt begripligt att du tog tåget i stället för flyger… du har ju varit med om en otäck flygolycka tidigare / du blir ju så rädd när du ska flyga / du ville ju få tid för dig själv på resan ner innan du skulle träffa alla släktingar… Det är begripligt att du tänker att det är hopplöst… du har ju kämpat så länge för att bli av med din rädsla utan att lyckas särskilt väl…”.
Eller till en person som hävt ur sig kränkande ord till sin partner: “Ärligt talat förstår jag dina reaktioner utifrån hur du har det i din omgivning, hemma med din familj just nu, men jag har svårt att få dina beteenden att stämma med det du vill…”.
Bekräftelse genom kroppsspråk:
Vi kan också bekräfta någon annan genom vårt kroppsspråk- Att vända sig mot den andre, att nickar uppmuntrande, ha ögonkontakt, inte syssla med annat under samtalet och att låta rösten präglas av intresse är några sådana exempel på när vi bekräftar genom vårt kroppsspråk.
Bekräftelse genom det vi gör:
Vi bekräftar andra genom våra handlingar, det vi gör för den andre. Om någon är trött kan vi ta över eller underlätta dennes arbetsuppgifter, om den andre är hungrig så ordnar vi något att äta etc.
Tänk igenom och beskriv ett tillfälle i vardagen då du själv har (eller kanske borde ha) validerat någon och hur detta gick eller kunde ha gått till. (chat)
Ett exempel på ett tillfälle då jag skulle kunna ha validerat någon i vardagen är när en vän berättade om att de kände sig frustrerade och osäkra på sitt arbete. Vännen hade haft svårt att hinna med allt och kände att de inte riktigt räckte till. I den situationen kanske jag inte direkt validerade deras känslor genom att erkänna att deras upplevelse var rimlig eller förståelig.
Vad som kunde ha hjälpt i den situationen skulle ha varit att säga något i stil med: “Det låter verkligen jobbigt att känna att du inte räcker till, det måste vara stressande att ha så mycket på gång.” Detta skulle ha visat att jag förstod deras upplevelse och att deras känslor var giltiga. Istället för att ge råd direkt eller försöka trösta med lösningar, skulle jag ha valt att lyssna och visa att jag förstår, vilket kanske hade gjort att min vän kände sig mer sedd och mindre ensam i sina svårigheter.
Det här är ett exempel på hur validering kan ha en positiv inverkan på relationer genom att skapa ett tryggare och mer accepterande samtalsklimat.
Beskriv hur du kan bli bättre på att validera dig själv i ditt dagliga liv. (chat)
För att bli bättre på att validera mig själv i mitt dagliga liv skulle jag kunna börja med att bli mer medveten om mina känslor och reaktioner. Istället för att snabbt avfärda eller ignorera mina känslor, skulle jag kunna ta ett steg tillbaka och erkänna att mina känslor är legitima, oavsett om de känns bra eller dåliga. Ett sätt att göra detta på är att stanna upp och säga till mig själv: “Det är okej att känna så här. Det här är min upplevelse just nu, och den är värd att uppmärksamma.”
Jag kan också arbeta med att bekräfta mig själv när jag gör framsteg eller hanterar utmaningar, även de små. Till exempel när jag har slutfört en arbetsuppgift eller hanterat en stressig situation, skulle jag kunna säga: “Jag gjorde ett bra jobb där, och jag klarade det.” Det handlar om att vara vänlig mot mig själv och inte förvänta mig perfektion eller vara för kritisk.
Att tillåta mig själv att ta pauser och ge mig tid för återhämtning utan skuld kan också vara en viktig form av självvalidering. Jag skulle kunna säga till mig själv att det är okej att ta en paus och att jag inte behöver vara produktiv hela tiden för att vara värdefull.
Sammanfattningsvis skulle en mer medveten och accepterande inställning till mina egna känslor och prestationer vara ett bra sätt att validera mig själv och stärka min självkänsla.
Beskriv hur du kan bli bättre på att validera dig själv i ditt dagliga liv. (boken)
Självvalidering:
Observera och beskriv tankar, känslor, handlingar och kroppsreaktioner.
Avstå från värderingar eller negativa dömanden.
Försök förstå mig själv och giltigheten i mina handlingar utifrån deras konsekvenser, min historia, mina nuvarande omständigheter, mina mål och värderingar
Bekräfta mig själv genom att ta hand om mig på olika sätt och göra saker som jag tycker om och uppskattar.
Beskriv de sju stegen på Linehans valideringsskala (exempelvis Kåver s 319f), ge exempel på god validering på varje nivå i ett patientsamtal. Ge motsvarande exempel på invalidering. (chat)
Här är exempel på god validering och motsvarande invalidering på de sju nivåerna i en patientsamtalssituation:
1. Lyssna och observera
God validering: “Jag hör att du säger att du känner dig överväldigad av allt ansvar just nu. Jag ser också att du verkar stressad när du pratar om det, och jag vill verkligen förstå vad det innebär för dig.”
Invalidering: “Du säger att du är stressad, men det verkar ju inte som om du har så mycket att göra egentligen. Andra har mycket mer på sin tallrik.”
2. Summera och spegla
God validering: “Så om jag förstår dig rätt, känner du dig orolig för att inte kunna hantera allt på jobbet, och det gör att du känner dig hopplös? Är det så du upplever det?”
Invalidering: “Så du menar att du är stressad på jobbet och så, men har du inte också haft det värre förut?”
3. “Läs av” den andre
God validering: “Jag ser att du verkar nervös just nu, är det något som händer i kroppen som gör dig orolig, eller kanske en tanke som du inte har sagt högt än?”
Invalidering: “Du ser ut att vara okej nu, varför är du så orolig? Det är bara i ditt huvud.”
4. Bekräfta och gör begripligt utifrån den andres historia
God validering: “Jag kan förstå varför du reagerar så här, med tanke på hur svårt det var för dig när du växte upp med så mycket osäkerhet omkring dig. Det skulle vara svårt för vem som helst att inte känna sig orolig nu.”
Invalidering: “Men det var ju så länge sen, varför ska du låta gamla händelser påverka dig så mycket nu? Du borde vara över det vid det här laget.”
5. Bekräfta den andre utifrån hans / hennes nuvarande omständigheter
God validering: “Med tanke på allt som händer just nu, med arbetsbördan, din mors sjukdom och att du själv har varit sjuk, är det förståeligt att du känner dig utmattad och orolig.”
Invalidering: “Ja, jag vet att du har mycket att göra, men det är ju ingen anledning att känna dig så här nedstämd. Du borde kunna hantera detta bättre.”
6. Behandla den andre som en jämlik och sann person
God validering: “Jag förstår att detta är väldigt tufft för dig just nu. Jag är här för att hjälpa, och jag kan också se att det finns saker som inte är lätt att hantera för oss båda. Vi tar det steg för steg tillsammans.”
Invalidering: “Ja, men du kan ju inte vara så här känslig hela tiden. Jag vet bättre än du vad som behövs göras.”
7. Förmedla det gemensamma i upplevelsen
God validering: “Jag känner också att det här är jobbigt och svårt att hantera, och jag vet inte exakt hur vi ska lösa det. Men vi kan försöka hitta ett sätt tillsammans. Jag ser att du har det tufft, och jag är här med dig.”
Invalidering: “Det är inte så svårt. Alla har sina problem, det här är inget att göra en så stor grej av. Du får bara rycka upp dig.”
Sammanfattning:
Validering handlar om att förstå och bekräfta den andres upplevelse, både utifrån deras bakgrund och nuvarande situation. Det skapar en känsla av att bli sedd och hörd, vilket är centralt i terapeutiska samtal. Invalidering, å andra sidan, tenderar att förminska, avfärda eller förneka den andres känslor och upplevelser, vilket kan få personen att känna sig osedd eller inte förstådd. God validering bygger på respekt, empati och en genuin vilja att förstå den andres upplevelse.
Beskriv de sju stegen på Linehans valideringsskala (exempelvis Kåver s 319f), ge exempel på god validering på varje nivå i ett patientsamtal. Ge motsvarande exempel på invalidering. (boken)
Lyssna och observera
Var vaken och uppmärksam mot den du är tillsammans med. Lyssna, var tyst och koncentrerad, ha ögonkontakt, nicka, visa att du är närvarande med senare.
Invaliderande: Att inte ge uppmärksamjhet oh lyssna, att vara distraherad, byta samtalsämne
Summera och spegla
Återge, förmedla att du har förstått vad den andre sagt. Stäm av. Exempelvis: “Vänta lite.. så du menar alltså att… Har jag förstått dig rätt?”
Invaliderande: Att inte delta aktivt, inte svara eller att göra annat under samtalet eller samvaron.
“Läs av” den andre.
Visa att du försöker förstå även sådant som den andre inte direkt uttalar. Använd dig av intuitiv förståelse och känslighet. Exempelvis: “Jag ser att något händer med dig just nu.. Vad tänker du på?” Var beredd på att du kan ha läst av något som inte finns där - godta då det.
Invaliderande: Att säga att den andra inte borde känna, tänka eller uppleva så här, säga att han / hon inte har rätt att känna / tänka uppleva så hjär– Attt föreslå hur den andre käner, tänker, upplever. Att göra alltt detta trots att den andre vidhåller motsatsen eller hur han / hon faktiskt uppfattar sina upplevelser.
Bekräfta och gör begripligt utifrån den andres historia, hans / hennes erfarenheter och uppväxt.
Validering på denna nivå motverkar tankar om att det borde / måste vara på ett annat sätt. Exempelvis: “Klart att reagerade så med tanke på vad du har varit med om…” Vii måste vara lite försiktiga här. Den andra kan uppleva sig som förbarnsligand om hans / hennes beteende förklaras utifrån något som hände för länge sedan, kanske i barndomen. Det bästa är om vi kan kombinera denna form av validering med att försöka förstå den andre utifrån nuvarande omständigheter.
Invaliderande: Att jålla med när den andre invaliderar,dömer eller sjukförklarar sig själv utan att kunna se något som visar att det stämmer, varken historiskt eller i nuet.
Bekräfta den andre utifrån hans / hennes nuvarande omständigheter.
Hitta utlösare och förstärkare i nuet. Exempelvis: “Det är väl inte så konstigt att du reagerade så… du har haft en stor arbetsbörda under det senaste halvåret. Du är orolig för din sjuka mor och du har själv varit sjuk … de flesta skulle känna en stor uppgivenhet i en sådan situation…” . Validering på denna nivå är central. Den andre upplever ofta denna typ av bekräftelse som den kanske viktigaste. Du verkar förstå hur han / hon har det just nu, inte bara utifrån hur det har varit tidigare.
Invaliderande: Att säga emot eller kritisera när den andre öppnar sig om sina inre upplevelser och åsikter, särskilt när dessa upplevelser verkar helt normala. Att missa tillfällen att bekräfta den andre inre upplevelser, särskilt när de är tydliga och begripliga. Att “lägga ved på brasan” dvs trycka på ömma punkter och såra eller reta den andre.
Behandla den andre som en jämlik och sann person.
Var genuin och behandla inte den andre som skör eller mindre vetande. Reagera som en medmänniska, våga bli personlig och visa känslor och åsikter.
Invaliderande: Att bekräfta det invalida eller icke-funktionella hos den andre. Att mästra eller betrakta den andre som för “skör!. Att stämple eller nedvärdera den adnre och att behandla honom / henne som inkompetent lle rinte jämbördig
Förmedla det gemensamma i upplevelsen, var sårbar tillsammans utan att förlora fokus på den andre.
Var inte likgiltig, överdriv inte din egen kompetens och osårbarhet, lämnar inte ut den andre i hans / hennes sårbarhet. Dela upplevelsen i stunden. Exempelvis: “Jag tycker också att det här är jobbigt och svårt. Jag behöver ta en liten paus… ska vi ta en kopp kaffe medan vi pratar vidare. Jag har faktiskt ingen aning om hur man ska lösa det här… men du mår ju uppenbarligen också väldigt dåligt.!
Invaliderande: Att utelämna den andre - att “hänga den andre på tork” genom att inte matcha den andres sårbarhet och hans / hennes försök att öppna sig i relationen. Att inta positionen av den starke vad gäller önskningar och sårbarhet i relationen.
Beskriv de sju stegen på Linehans valideringsskala (exempelvis Kåver s 319f), ge exempel på god validering på varje nivå i ett patientsamtal. Ge motsvarande exempel på invalidering.
(föreläs)
Från seminariet:
Nivåer av validering
Lyssna, observera, vara uppmärksam
Reflektera tillbaka, kontrollera förståelse
Föregå, föreslå
Historisk / individspecifik validering
Validering utifrån situationen, normalisera
Total äkthet, respekt och jämlikhet
(Ömsesidig sårbarhet)
Olika sorters validering
Verbal validering
Man uttrycker eller säger aktivt att personens beteende, känslor, tolkningar mm är giltiga (valida)
Funktionell validering - validering i handling
Man reagerar på det personen uttrycker eller uppvisar på ett sätt som visar att det är giltigt (valitt)
Invalidering: ett sätt att märka att patienten känner sig invaliderad är om denne tystnar, om det sker är det bra att ha med sig att det är läge att fråga vad patienten tänker på, och därav möjliggöra att man kan reparera alliansen.
