Vecka 1: Ramnerö och törneke ABC: Kap 5-9 Flashcards
Vad är en funktionell analys? (Chat)
En funktionell analys inom KBT är en systematisk kartläggning av ett beteendes funktion i sitt sammanhang. Syftet är att förstå varför ett beteende uppstår och vidmakthålls, genom att analysera de faktorer som påverkar det.
Viktiga delar:
- Antecedenter (A): Vad händer innan beteendet? Vilka situationer, tankar eller känslor utlöser det?
- Beteendet (B): Det specifika beteendet som analyseras, beskrivet konkret och observerbart.
- Konsekvenser (C): Vad händer direkt efter beteendet? Vilka förstärkningar eller bestraffningar vidmakthåller det?
Exempel:
- A: Personen känner ångest inför en presentation.
- B: Personen undviker att förbereda sig.
- C: Personen upplever kortsiktig lättnad (negativ förstärkning), men långsiktig stress ökar.
Funktionell analys hjälper terapeuten att skapa en behandlingsplan baserad på beteendets funktion, inte bara dess form.
Vad är en funktionell analys? (Från föreläsningen)
Ett sätt att förstå / förklara beteenden i sitt sammanhang, tex:
ABC-analys, SORKK, Kedjeanalys
Skillnaden är olika grad av detaljrikedom.
När och hur använda funktionell analys i psykoterapi?
- I inledningsfasen, kartlägga och gemensam förståelse
- Under terapins gång – klargöra patientens problem, hitta alternativa beteenden, motivation
Funktionell analys: vilken funktion har ett visst beteende. Funktion: vilket syfte fyller beteendet.
Beskriv respondent betingning. Vilka exempel på respondent betingning kan du se i ditt eget liv? Formulera några hypotetiska kliniska exempel på respondent betingning och använd begreppen obetingat stimulus (OBS/UCS), obetingad respons (OBR/UCR), neutralt stimulus (NR), betingat stimulus (BS/CS) och betingad respons (BR/CR) när du gör detta. Rita upp ett schema/paradigm för inlärningen och reaktionerna (exempel på s 89f). (Chat)
Respondent betingning är en typ av inlärning där ett neutralt stimulus (NS) kopplas samman med ett obetingat stimulus (OBS/UCS), vilket leder till en betingad respons (BR/CR) när det neutrala stimulus blir ett betingat stimulus (BS/CS).
Exempel från eget liv
- Exempel 1: Känslan av välbehag (BR) när jag hör en låt (BS) som spelades under en positiv händelse.
- Exempel 2: Obehag (BR) vid ljudet av tandläkarborr (BS), förknippat med smärta (OBS) tidigare.
Hypotetiska kliniska exempel
Social fobi:
- OBS: En skarp kritik i en social situation.
- OBR: Rädsla.
- NS: Att prata inför andra.
- BS: Att prata inför andra.
- BR: Rädsla och undvikande.
PTSD:
- OBS: Explosion.
- OBR: Intensiv rädsla.
- NS: Höga ljud.
- BS: Höga ljud.
- BR: Rädsla och stress.
Schema/paradigm för inlärning
Före inlärning:
- OBS → OBR
- NS → Ingen respons
Under inlärning:
- NS + OBS → OBR
Efter inlärning:
- BS → BR
Respondent betingning hjälper till att förstå kopplingen mellan stimuli och emotionella reaktioner och används ofta i KBT för att bryta dessa associationer, till exempel genom exponering.
Beskriv respondent betingning. Vilka exempel på respondent betingning kan du se i ditt eget liv? Formulera några hypotetiska kliniska exempel på respondent betingning och använd begreppen obetingat stimulus (OBS/UCS), obetingad respons (OBR/UCR), neutralt stimulus (NR), betingat stimulus (BS/CS) och betingad respons (BR/CR) när du gör detta. Rita upp ett schema/paradigm för inlärningen och reaktionerna (exempel på s 89f) (Boken)
En process där en faktor (stimulus) i individens omgivning får en funktion som den inte har haft tidigare. Den får det genom en inlärningshistoria som är formad så att den predicerar en biologiskt relevant händelse. Detta stimulus kommer därefter att utlösa en respons som är begriplig utifrån denna historiska relation mellan ett stimulus och den biologiskt relevanta händelsen. Att detta är en väsentlig process för en art är lätt att se. Respondent betingning skapar möjlighet till förändring så att denna kan vara förberedd för viktiga skeenden och agera ändamålsenligt. Det är en inlärning som successivt trimmar in en organism mot omgivningen och bidrar till anpassning och överlevnad.
Samma som klassisk betingning. Bygger på associationer. Som i exemplet med Pavlovs hundar, ett obetingat stimulus introduceras (något som naturligt / automatiskt ska ge oss en reaktion) sker en obetingad respons. I detta fall är den obetingat stimulus mat som ger den obetingade responsen salivering. När man introducerar ett neutralt stimulus (något so i sig inte har en automatisk reaktion), t.ex. ljudet av en klocka, i samband med den obetingade stimulin (mat) så lär sig objektet (hundarna) att associera det neutrala stimulit (klockan) med den obetingade stimulin (maten) och leder till samma respons (salivering). Klockan blir därmed en betingad stimuli för den betingade responsen salivering.
OBS → OBR
Skål med mat Salivering
NS
Klockan
BS → BR
Klockan Salivering
Ofta är den betingade responsen dock svagare än den obetingade, och det kan finnas vissa skillnader i hur responsen uttrycker sig.
Beskriv respondent betingning. Vilka exempel på respondent betingning kan du se i ditt eget liv? Formulera några hypotetiska kliniska exempel på respondent betingning och använd begreppen obetingat stimulus (OBS/UCS), obetingad respons (OBR/UCR), neutralt stimulus (NR), betingat stimulus (BS/CS) och betingad respons (BR/CR) när du gör detta. Rita upp ett schema/paradigm för inlärningen och reaktionerna (exempel på s 89f). (Från föreläsning)
Klassisk / respondent betingning termer
Obetingat stimulus (OBS, UCS)
- Ger oss en reaktion helt utan inlärning, automatiskt.
- Tex mat är en obetingad stimulus som ger en obetingad respons att vi börjar salivera.
Obetingad respons (OBR, UCR)
- Har en omedelbar effekt hos oss, utan betingad inlärning (här skiljer vi oss i hur vi reagerar beroende på t.ex. temperament)
Neutralt stimulus (NS)
- Ingen särskild inlärning men inte heller en omedelbar /naturlig effekt.
Betingat stimulus (BS, CS)
-Har via inlärning betingas med ett obetingat stimulus. Tex att något kastas mot en sker samtidigt som läraren kommer in i rummet kan leda till att läraren blir ett betingat stimulus för att nu kommer det kastas pennor. Signalerar att det kan förekomma obetingade stimulus.
Betingad respons (BR, CR)
- Reaktion på ovanstående. I exemplet tex att man blir uppskrämd / stissig. Får en reaktion på att läraren kommer in som ger en reaktion.
Vad är ett stimulus: en händelse eller ett objekt
Vad är respons: ett overt eller covert beteende
Ob
Känslor som OBR och BR
- Människor föds med några baseffekter / känslor (OBR)
(rädsla, sorg / ledsamhet, glädje, äckel, ilska)
- Dessa utlöses automatiskt av vissa omständigheter (OBS)
Tex: högt ljud (OBS) – rädsla (OBR)
- Känslor kan bli betingade responser (BR) till stimuli som associerats med de stimuli som naturligt utlöser dem
Att lära via association
Pavlovs hundar
OBS → OBR
Mat Salivering
NS
Klocka
—
BS → BR
Mat Salivering
Om man vill få hundar att associera mat med att ringa i en klocka (vi vill att klockringningen ska ligga nära förekommande att maten serveras). Klockan är ett tidigare neutralt stimulus, hade ingen ursprungsrelation till maten. Klockan betyder tillslut att hundarna börjar tänka att det strax kommer mat. Klockan blir en betingad stimulus och leder till samma respons som originalet, obetingat stimulus (mat) alltså salivering, den obetingade responsen.
John B Watson, Lille Albert
Känslor som obetingade responser
OBS → OBR
Högt ljud Rädsla
NS
Vit råtta
—
BS → BR
Vit råtta Rädsla
(Vid hund / kanin, skägg)
Lilla Albert sitter med en söt liten vit råtta, någon slår i något som gör ett högt ljud som skrämmer Albert och råttan försvinner. Albert börjar associera vita råttor (och andra saker som liknar dessa = generalisering) med fara och undviker dessa.
Det här är helt grundläggande för att förstå ångestsyndrom.
Beskriv faktorer/omständigheter som påverkar sannolikheten för att respondent betingning sker. (Chat)
Faktorer som påverkar sannolikheten för att respondent betingning sker:
1) Tidsmässig närhet: Ju närmare i tid det neutrala stimuluset (NS) presenteras i förhållande till det obetingade stimuluset (OBS), desto större sannolikhet för betingning.
- Exempel: Ett ljud (NS) som direkt följer en smärtsam stöt (OBS) är mer sannolikt att bli betingat.
2) Kontingens: NS måste konsekvent förutsäga OBS för att inlärning ska ske.
- Exempel: Om ett ljud (NS) ibland leder till mat (OBS) och ibland inte, försvagas inlärningen.
3) Intensitet: Starka eller emotionellt laddade OBS ökar sannolikheten för inlärning.
- Exempel: En hög explosion (OBS) skapar starkare inlärning än ett svagt ljud.
4) Frekvens: Ju fler gånger NS och OBS parats ihop, desto starkare blir inlärningen.
- Exempel: Upprepad koppling mellan doft (NS) och mat (OBS) ökar inlärningen.
5) Biologisk beredskap: Vissa associationer är lättare att lära in beroende på evolutionära faktorer.
- Exempel: Smak (NS) associeras lättare med illamående (OBS) än med ljud.
Sammanfattningsvis påverkar timing, konsekvens, styrka, upprepning och biologisk relevans hur sannolikt respondent betingning är.
Beskriv faktorer/omständigheter som påverkar sannolikheten för att respondent betingning sker. (boken)
Antal tillfällen:
- Om antalet tillfällen ökar när det stimulus som betingas förekommer i relation till ett obetingat stimulus, så ökar sannolikheten att detta stimulus betingas och ger upphov till en betingad respons
Tidssekvensen.
- Ett betingat stimulus måste föregå det obetingade, inte tvärtom. En klockringning efter att maten presenterats kommer inte att betingas på det sätt man förväntar när den presenteras innan, som i det klassiska experimentet. Det är en regel som gäller oavsett hur många gånger stimulus presenteras och pekar på en viktig karaktäristik hos respondent betingning. Sådan inlärning kräver en viss ordning i vilken stimuli presenteras. Detta kommer att ha konsekvenser som vi kommer att återkomma till, kring hur man ska betrakta vissa mänskliga rädslor.
Närhet i tid och rum mellan betingat stimulus och obetingat stimulus:
- Om intervallet ökas, minskar sannolikheten att ett stimulus betingas, så att det utlöser en betingad respons. En ton som presenteras en längre tid innan maten har betydligt lägre sannolikhet att betingas än en som dyker upp nära inpå.
Förutsägbarhet:
- Om betingade stimuli pålitligt dyker upp innan obetingade stimuli förekommer så blir ett betingat stimulus benägenhet att utlösa en betingad respons större. Om klockan konsekvent ringer i samband med att hundar får mat så kommer sannolikheten att öka att klockan utlöser salivation jämfört med att klockan ringer mer slumpmässigt vid vissa mattillfällen.
- En annan aspekt av förutsägbarheten är att ett betingat stimulus förekommer framför allt i relation till ett obetingat stimulus och inte i relation till en massa andra händelser i omgivningen. Skulle klockan ringa innan en rad olika händelser förutom presentation av mat, så minskar sannolikheten att den ska komma att utlösa saliverirngsresponsen. Det sätter uppmärksamheten på just en viktig egenskap hos stimuli som betingas: de predicerar boetingade stimuli.
Det finns undantag från reglerna såsom vid en skild väldigt traumatisk weller känslofylld situation kan betingning också ske.
Beskriv utsläckning/extinktion. (chat)
Utsläckning/extinktion inom KBT innebär att ett inlärt beteende eller en respons minskar och försvinner när den inte längre förstärks.
I respondent betingning:
- Sker när det betingade stimuluset (BS) upprepade gånger presenteras utan det obetingade stimuluset (OBS).
- Exempel: Om en hund hör en ringsignal (BS) utan att mat (OBS) följer, slutar hunden så småningom att dregla (BR) vid ljudet av signalen.
I operant betingning:
- Sker när ett beteende inte längre leder till en förstärkning.
- Exempel: Om ett barn inte längre får uppmärksamhet (förstärkning) när det skriker, minskar skrikandet över tid.
Utsläckning används i behandling för att minska oönskade beteenden eller ångestreaktioner genom att bryta kopplingen mellan stimuli och respons.
Beskriv utsläckning/extinktion. (Boken)
Utsläckning:
- En mer avancerad form av inlärning än habituering och av centralt för kliniska tillämpningar av inlärningspsykologi som också innebär att responser som betingats in på olika stimuli avtar och försvinner. Det som krävs är en upprepad erfarenhet av att relationen mellan det betingade och det obetingade stimuluset har upphört, sambandet har släckts. T.ex. Pavlos hundar kommer att sluta salivera i respons till klockan över tid om klockan slutar predicera mat. Om man däremot återintroducerar maten efter klockan så kommer responsen snabbt återkomma. Återinlärningen är därför väldigt effektiv, sambandet var inte helt “raderat” utan reaktionen går att återväcka. Vid rädslobetingning är också inlärningen en snabb process medan utsläckingen kräver mer tid.
Habituering:
- Att man kan vänja sig vid stimuli. T.ex är det en naturlig reaktion att reagera på ett plötsligt ljud, men om ljudet upprepas utan att det sker någon skrämmande konsekvens kommer vår reaktion att avta.
Kåver:
- Operant Utsläckning innebär att ett beteende upphör därför att det inte längre förstärks.
- I terapisammanhang innebär utsläckning att ibland låta mindre funktionella beteenden passera istället för att lägga all energi på att uppmuntra sådant som fungerar. Ex en patient som har för vana att klaga mycket, blir mer hjälpt genom att terapeuten inte uppmärksammar själva klagandet , utan alla de små konstruktiva steg som patienten tar i konstruktiv riktning mot ett givet mål.
Beskriv operant betingning. Beskriv några exempel på operant betingning från ditt eget liv. Formulera några hypotetiska kliniska exempel på operant betingning och använd uppdelningen Antencendent-Beteende-C/Konsekvens samt begreppen positiv förstärkning, negativ förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning och etablerande omständigheter när du gör detta. (Chat)
Exempel på operant betingning i klinisk kontext: Paniksyndrom
En person med paniksyndrom undviker platser som triggar ångest, vilket är ett exempel på operant betingning där beteenden förstärks eller bestraffas av deras konsekvenser.
Beskrivning av situationen
- Etablerande omständigheter: Personen har tidigare upplevt intensiva panikattacker i trånga miljöer och utvecklat en stark rädsla för att det ska hända igen.
- Antecedent (A): Personen går in i en mataffär och känner hjärtklappning och svettningar, typiska tecken på ångest.
- Beteende (B): Personen lämnar affären för att undvika obehaget.
- Konsekvens (C): Ångesten minskar omedelbart när personen lämnar platsen (negativ förstärkning).
Förklaring med operanta principer
- Negativ förstärkning: Att lämna affären leder till en omedelbar minskning av ångest, vilket gör det mer sannolikt att personen undviker liknande platser i framtiden.
- Etablerande omständigheter: Den tidigare kopplingen mellan trånga miljöer och panikattacker förstärker undvikandebeteendet.
- Positiv bestraffning: Om personen trots allt stannar kvar och får en kraftig panikattack, förstärks rädslan för miljön.
- Negativ bestraffning: Genom att undvika affären missar personen möjligheten att handla självständigt, vilket kan leda till social isolering och lägre självkänsla.
Sammanfattning av inlärningsmönstret
Det här exemplet visar hur undvikandebeteenden vidmakthålls av negativ förstärkning. Personen lär sig att obehaget försvinner när de lämnar platsen, vilket stärker beteendet att undvika ångestframkallande situationer. Behandlingen i KBT skulle därför fokusera på att bryta denna förstärkning, exempelvis genom exponering och gradvis öka toleransen för ångest.
Övergripande
Operant betingning är en inlärningsprocess där beteenden formas av deras konsekvenser. Konsekvenser kan förstärka (öka sannolikheten för beteendet) eller bestraffa (minska sannolikheten för beteendet).
Exempel från mitt eget liv
- Positiv förstärkning: Jag får beröm (konsekvens) när jag tränar, vilket gör att jag tränar oftare.
- Negativ förstärkning: Jag undviker trängsel (konsekvens) genom att åka tidigt till jobbet, vilket ökar detta beteende.
- Positiv bestraffning: Jag bränner mig (konsekvens) om jag rör en varm platta, vilket minskar sannolikheten att jag gör det igen.
- Negativ bestraffning: Jag får mindre tid för fritid (konsekvens) om jag prokrastinerar, vilket gör att jag försöker prokrastinera mindre.
Hypotetiska kliniska exempel
Social ångest (Positiv förstärkning):
A: Personen är på en fest.
B: Personen drar sig undan och står ensam.
C: Upplever lättnad från ångest (positiv förstärkning).
Paniksyndrom (Negativ förstärkning):
A: Personen känner hjärtklappning (tecken på ångest).
B: Personen lämnar platsen.
C: Ångesten minskar (negativ förstärkning).
Trotssyndrom (Positiv bestraffning):
A: Förälder säger nej till godis.
B: Barnet kastar en leksak.
C: Får en tillsägelse (positiv bestraffning).
Depression (Negativ bestraffning):
A: Personen missar ett viktigt möte.
B: Personen får mindre uppskattning från kollegor.
C: Känsla av utanförskap (negativ bestraffning).
Etablerande omständigheter
Etablerande omständigheter påverkar hur effektiv en förstärkning eller bestraffning är:
- Hunger ökar värdet av mat som förstärkning.
- Trötthet kan förstärka undvikandebeteende.
ABC-upplägg för paniksyndrom
A: Hjärtklappning och obehag.
B: Personen undviker att gå till affären.
C: Ångesten minskar (negativ förstärkning).
Operant betingning är central i KBT, särskilt i att förstå hur beteenden formas och vidmakthålls av konsekvenser.
Beskriv operant betingning. Beskriv några exempel på operant betingning från ditt eget liv. Formulera några hypotetiska kliniska exempel på operant betingning och använd uppdelningen Antencendent-Beteende-C/Konsekvens samt begreppen positiv förstärkning, negativ förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning och etablerande omständigheter när du gör detta. (Boken)
Operant betingning: Att lära av konsekvenser.
Beteende bygger på den tidigare inlärningshistorian där vissa omständigheter, lett till visst agerande som fått vissa konsekvenser. Inför kommande agerande använder man tidigare erfarenheter för att bedöma sannolika konsekvenser. Konsekvenserna får en funktion genom att de antingen ökar eller minskar sannolikheten för ett givet beteende. De kan dessutom tillföras eller tas bort. Detta ger oss fyra grundläggande principer för påverkan av handlingar:
Positiv förstärkning:
- Tillförsel eller ökning av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende.
Negativ förstärkning:
- Borttagande eller minskning av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende.
Positiv bestraffning:
- Tillförsel eller ökning av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende.
Negativ bestraffning:
- Borttagande eller minskning av en viss konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende.
ABC:
A: Får inbjudan till fest (Känns jobbigt, tidigare erfarenheter av utanförskap, automatiska negativa tankar om att man kommer göra bort sig, ingen vill ha mig där)
B: Tackar nej (slipper gå på festen)
C: Slipper utsätta sig för ångestväckande situation (Lindrar ångesten, beteendet blir negativt förstärkt.
Övrig info:
- Aversiva konsekvenser: förknippad med negativ affekt
- Appetitiva konsekvenser: förknippad med positiv affekt.
- Uttrycket förstärkning talar alltid om en ökande sannolikhet för ett givet beteende i en viss situation och uttrycket bestraffning om det motsatta.
- Operant inlärning är aldrig något man applicerar på subjekt, det är något man gör tillsammans med dem.
- Exempel på generaliserad förstärkare: Pengar. Fyller inget behov i sig men vi lär oss att associera dem till att få tillgång till andra stimuli som vi vill ha.
- Exempel på primära förstärkare: Mat, dryck, Närhet. Grundliga behov.
- Flykt och undvikanden står under negativ förstärkning.
Ett sätt att tänka om respondent vs operant inlärning:
- Respondent: Reagera. Stimulus utlöser en reaktion.
- Operant: Agera. Står i relation till både det som föregår men även till det som kommer efter.
Beskriv operant betingning. Beskriv några exempel på operant betingning från ditt eget liv. Formulera några hypotetiska kliniska exempel på operant betingning och använd uppdelningen Antencendent-Beteende-C/Konsekvens samt begreppen positiv förstärkning, negativ förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning och etablerande omständigheter när du gör detta. (föreläsning)
Operant betingning - lära via konsekvenser
Skillnad mellan respondent reaktion och operant reaktion
Respondent betingning: vi väljer inte att bli rädda, de är inte viljestyrda / de är automatiska. Lära sig via association.
Operanta beteenden / reaktioner är viljestyrda, men de innebär inte att de är ett val. Lära sig via konsekvenser.
Konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten att detta beteende uppkommer igen / frekvensen av beteenden i framtiden.
- Har jag gjort något som fick en bra konsekvens ökar sannolikheten att jag gör det igen vid ett senare tillfälle. Ändå kopplat till kontexten (t.ex. Att jag vinkar till en vän på gatan som vinkar tillbaka innebär inte att jag kommer vinka till alla på gatan efter det, jag kommer vinka just när jag träffar den vännen).
Större handlingsfrihet än för responser inlärda via klassisk betingning, jfr agera och reagera
Biologi / evolution inverkar på vad / hur lätt vi lär oss något
Olika sorters konsekvenser
- Positiv = något tillförs
- Negativ = man blir av med något
Negativ förstärkning exempel:
- Man tentapluggar och det är tråkigt och jobbigt, man tar upp youtube och kollar på ett roligt klipp vilket får en att må bra = man har blivit av med det jobbiga. EX 2: man känner starkt obehag / ångest av att vara på bussen, man går av bussen och obehaget minskar.
Om detta leder till att man ökar beteendet har negativ förstärkning skett.
Positiv bestraffning:
- man tillför något icke-önskvärt / aversivt. Ex. Odd vinkar till en vän och vännen skriker du är en idiot, om detta upprepas och resulterar i att Odd slutar vinka har positiv bestraffning skett (?)
Negativ bestraffning:
- konsekvens som minskar förekomsten. Ex. Odd ska spela Xbox vilket han älskar, han gör något hemma och en av hans föräldrar tar bort Odds Xbox. Om detta leder till att Odd minskar sitt beteende har en negativ bestraffning. För att det ska vara negativ bestraffning MÅSTE frekvensen i beteendet ändras.
Vad innebär stimuluskontroll och ”att stå under stimuluskontroll”? Ge några exempel på detta och använd gärna begreppen generalisering och diskriminationsinlärning i samband med det. (chat)
Stimuluskontroll innebär att ett visst beteende sannolikt uppstår i närvaro av ett specifikt stimuli (diskriminativt stimuli, Sd) eftersom det tidigare har förstärkts i den situationen. Att ett beteende “står under stimuluskontroll” betyder att det styrs av de stimuli som signalerar att beteendet kommer att leda till förstärkning.
Exempel:
A) Generalisering: Ett barn lär sig att säga “hej” när någon hälsar (Sd). Efter träning börjar barnet hälsa på olika sätt till olika människor, vilket visar att beteendet generaliseras till liknande situationer.
B) Diskriminationsinlärning: En person stannar vid rött ljus (Sd) eftersom det signalerar att körning vid rött ljus leder till negativa konsekvenser. De kör däremot vid grönt ljus, som signalerar att det är tillåtet.
Sammanfattning:
Stimuluskontroll handlar om hur beteenden påverkas av omgivningen. Generalisering innebär att beteendet uppstår i liknande situationer, medan diskriminationsinlärning handlar om att lära sig skilja mellan situationer där beteendet förstärks och där det inte gör det.
