Vecka 1 Kåver (kap 3) Flashcards
Vad skiljer beteendeanalys från funktionell analys/kedjeanalys? Vilka är skillnaderna, vilka är likheterna och på vilka sätt är analysmodellerna överlappande? (chat)
Skillnader mellan beteendeanalys och funktionell analys/kedjeanalys
A) Beteendeanalys:
- Analyserar ett beteende i en bredare kontext.
- Syftet är att identifiera mönster i beteenden, dess förstärkare och konsekvenser över tid.
- Fokus på generella samband mellan stimuli, beteenden och konsekvenser.
B) Funktionell analys/kedjeanalys:
- Går på djupet med ett specifikt beteendeepisod.
- Bryter ner händelseförloppet i detalj, inklusive alla steg och känslomässiga reaktioner som leder till och följer av beteendet.
- Används ofta för att förstå problembeteenden i realtid.
Likheter
- Båda modellerna syftar till att identifiera och förstå samband mellan stimuli, beteende och konsekvenser.
- Grundar sig på samma principer från inlärningsteori (operant och respondent betingning).
- Målet är att skapa en förståelse för hur beteenden formas och vidmakthålls.
Överlappning
- En beteendeanalys kan inkludera flera funktionella/kedjeanalyser som fokuserar på specifika händelser.
- Funktionella analyser används ibland som en del av en bredare beteendeanalys för att förstå specifika problembeteenden.
Sammanfattning
Beteendeanalysen är bredare och fokuserar på generella mönster, medan funktionell/kedjeanalys är djupare och mer detaljinriktad på en enskild episod. De överlappar genom att båda försöker förstå beteendens samband med dess kontext och konsekvenser.
Vad skiljer beteendeanalys från funktionell analys/kedjeanalys? Vilka är skillnaderna, vilka är likheterna och på vilka sätt är analysmodellerna överlappande? (Boken)
Beteendeanalys: Problemformulering på övergripande och sammanfattande nivå. Informationen snävas så småningom av, men i detta tidiga stadie är man nyfiken på bredden. Inkluderar:
A) Bakgrund:
- Uppväxt, Aktuell situation, Medicinska / fysiska problem, Suicidbenägenhet, Medicinering, Tidigare behandlingar, Önskningar och drömmar, Tillgångar, Brister
B) Problemformlering
C) Val av terapeutiskt fokus utifrån problemlistan
D) Målsättningen
Verkar också kunna inkludera överskott och underskott.
Funktionell analys: Mer detaljerad kartläggning av problemen. Även kallad kedjeanalys.
Checklista:
- Välj ut den senaste gången du drabbades av… (t.ex. en panikattack)
- Var befann du dig? Dag och tid? Med vem? Beskriv miljön och situationen
- Vilket var själva problembeteendet - tanke, känsla, handling, kroppsreaktion?
- Etablerade omständigheter (EO) - Var du sårbar tex av sömnbrist, matbrist, sjukdom, nedstämd etc)?
- Utlösande faktorer (respondenter): vad utlöste problemet`
- Vilka länkar fanns på vägen från utlösaren och till den maximala problemreaktionen: tankar, känslor, handlingar och kroppsreaktioner?
- Förstärkare, försvagare, negativa förstärkare (operanter)
- Kortsiktiga konsekvenser - vilka konsekvenser fick problembeteendet på kort ikt, i stunden?
- Långsiktiga konsekvenser - Vilka långsiktiga konsekvenser har ditt problembeteende fått?
- Hur hänger detta ihop - hur kan vi förstå dina reaktioner? Sammanfatta
- Vilka är dina innersta tankar om detta problem och det som hände?
Funktionell säger något om orsakerna till ett bettende, omständigheterna och konsekvenserna. T.ex. SORKK. Säger också något om vidmakthållandet (K)
Beteendeanalys: Större term, men mer mönster- När, var, hur ofta. Men inte orsaker.
Vad är en SORKK? Ge några exempel på hypotetiskt intressanta kliniska beteenden (exempelvis undvikande av att åka buss vid agorafobi eller att kolla spisen upprepade gånger vid OCD) och gör hypotetiska SORKK:ar över dessa. Vad ska ingå i R:et i en SORKK? Vad ska ingå i S:et i en SORKK? Vad ska ingå i K:en i en SORKK? Varför kan det vara viktigt att ha med både K(kort sikt) och K(lång sikt) i en SORKK? (Chat)
Vad är en SORKK?
En SORKK är en modell inom KBT för att analysera och förstå beteenden utifrån:
- S (Situation/Stimuli): Vad utlöser beteendet?
- O (Organism): Individens inre faktorer, såsom tankar, känslor, fysiologiska reaktioner.
- R (Respons): Själva beteendet, både yttre och inre handlingar.
- K(kort sikt): Konsekvenser direkt efter beteendet.
- K(lång sikt): Konsekvenser över tid, som vidmakthåller eller förvärrar problemet.
Vad ska ingå i varje del av SORKK?
- S (Situation): Den utlösande faktorn (t.ex. plats, tid, social kontext).
- O (Organism): Inre processer som påverkar beteendet (t.ex. tankar, känslor, fysiska förnimmelser).
- R (Respons): Det observerbara eller rapporterade beteendet.
- K(kort sikt): Omedelbara konsekvenser av beteendet (t.ex. lättnad, minskad ångest).
- K(lång sikt): Långsiktiga konsekvenser (t.ex. vidmakthållande av undvikande, försämrad livskvalitet).
Exempel på SORKK
- Agorafobi: Undvikande av att åka buss
S: Ser en full buss vid hållplatsen.
O: “Jag kommer få en panikattack”, hjärtklappning, svettning.
R: Vänder och går hem.
K(kort sikt): Omedelbar lättnad från ångest.
K(lång sikt): Fortsatt undvikande av bussar, ökad rädsla och isolering. - OCD: Kontrollera spisen upprepade gånger
S: Tanken “Jag kanske glömde stänga av spisen”.
O: Oro för att orsaka en brand.
R: Går tillbaka och kollar spisen flera gånger.
K(kort sikt): Minskad oro för stunden.
K(lång sikt): Ökad tidsspillan och beroende av kontrollbeteende.
Varför inkludera både K(kort sikt) och K(lång sikt)?
Det är viktigt eftersom:
- K(kort sikt): Förklarar varför beteendet upprepas (positiv eller negativ förstärkning).
- K(lång sikt): Belyser de negativa effekterna som vidmakthåller problemet över tid och visar på förändringsområden i terapin.
SORKK hjälper till att skapa en detaljerad bild av hur beteenden fungerar i sitt sammanhang och bidrar till skräddarsydda interventioner.
Vad ska ingå i en beteendeanalys och hur används den i en KBT-behandling (chat)
Vad ska ingå i en beteendeanalys?
En beteendeanalys innehåller:
- Problembeteenden:
- Identifiering och beskrivning av specifika beteenden som orsakar problem.
2) Utveckling och vidmakthållande:
- Analys av hur beteendet uppstått och varför det fortsätter.
3) Samband:
- Genomgång av antecedenter (utlösande faktorer), responser (beteendet) och konsekvenser.
4) Funktionell analys:
- Undersökning av beteendets funktion i sin kontext, inklusive förstärkare och undvikande.
5) Målbeteenden:
- Tydligt definierade förändringsmål.
Hur används beteendeanalys i KBT-behandling?
- Probleminventering: Förstå varför problembeteenden uppstår och vidmakthålls.
- Interventionsplan: Identifiera vilka aspekter som kan ändras för att bryta negativa mönster.
- Målsättning: Formulera konkreta och mätbara behandlingsmål.
- Utvärdering: Följa upp effekten av behandlingen och justera insatser.
Beteendeanalysen är ett centralt verktyg för att individualisera behandlingen och skapa strategier för hållbara förändringar.
