Vecka 1: Ramnerö &. Förneke ABC Kap 1-4 Flashcards
Vad innebär funktionell kontextualism? (chat)
Chat:
Funktionell kontextualism inom KBT är ett filosofiskt perspektiv som fokuserar på hur beteenden fungerar i sin kontext och vilka konsekvenser de har. Målet är att förstå och förändra beteenden genom att analysera deras funktion (vad de leder till) snarare än att fokusera på själva beteendets form eller utseende.
Grundprinciper:
- Helhet och kontext: Beteenden förstås bäst i relation till den miljö och situation där de uppstår.
- Funktion: Vikt läggs vid vad beteendet gör (dess konsekvenser) snarare än hur det ser ut.
- Pragmatiskt fokus: Effektiviteten av en intervention bedöms utifrån om den leder till önskade förändringar i klientens liv.
Exempel:
Om en person undviker sociala situationer, undersöker man vilka konsekvenser (t.ex. minskad ångest) som vidmakthåller beteendet och hur dessa konsekvenser kan förändras genom nya strategier, som exponering eller beteendeaktivering.
Sammanfattningsvis handlar funktionell kontextualism om att analysera och påverka beteenden i sitt sammanhang för att skapa praktiska och positiva förändringar i klientens liv.
eteende och beskriver vilka faktorer som styr och förklarar beteendets uppkomst. Både i nutid men även tidigare kontext i individens liv.
Vad innebär funktionell kontextualism? (Boken)
Boken:
Att se beteenden som bundna till den aktuella funktionen och kontexten. Ett visst beteende får sin mening av det sammanhang där det uppträder. De två centrala begreppen i beskrivningen av beteendet är alltså vilken funktion det fyller och i vilken kontext det uppträder. Beteendets funktion beskriver beteendets syfte och dess konsekvenser. Kontexten står för det aktuella sammanhang som omger ett b
Vad är en topografisk analys?
(Chat)
En topografisk analys i KBT innebär att man beskriver och kartlägger ett beteende utifrån dess form, alltså hur det ser ut och yttrar sig, utan att nödvändigtvis analysera dess bakomliggande funktion. Fokus ligger på det observerbara beteendet och dess detaljer.
Exempel:
Beteende: En person skakar på benen vid stress.
Topografisk beskrivning: Hur ofta sker det? Hur länge? I vilka situationer? Hur ser rörelsen ut?
Användning:
Topografisk analys används som ett första steg för att förstå beteendet innan man kopplar det till dess funktion eller kontext. Det kompletteras ofta av en funktionell analys som fokuserar på varför beteendet sker.
Vad är en topografisk analys? (Boken)
En topografisk analys undersöker hur ett beteende som ser likadant ut ändå kan skilja sig i funktion, syfte och konsekvens. Flyttar man samma beteende ur den aktuella kontexten kan det få en annan innebörd beroende på faktorer såsom mottagare, plats, omständighet etc.
-Kommunikativa fördelar med att benämna en samling fenomen, men inte en rätt och slätt “förklaring”
Kåver
Innebär att vi beskriver beteende så detaljrikt som möjligt vad gäller frekvens, intensitet, varaktighet osv.
Vad är en topografisk analys? (Föreläsning)
- ”Observerbara beteenden” (MEN OBS! KAN VARA KOVERTA!)
- Vad gör vi för mycket av (i relation till mina mål)?
- Vad gör vi för lite av (i relation till mina mål)?
- I RELATION TILL VAD SOM ÄR VIKTIGT FÖR DEN ENSKILDE PERSONEN OCH PROBLEMETS VIDMAKTHÅLLANDE! (Och ibland i relation till lagar, fara och kanske i viss mån till vad som är normativt i personens sociala grupp..)
- I BEHANDLINGEN STRÄVAR VI MOT ATT UNDERSKOTTSBETEENDEN SKA ÖKA OCH ÖVERSKOTTSBETEENDEN SKA MINSKA!
Därav vill vi gärna ha med mycket på underskott. Och det som finns på överskott vill vi gärna ha in i annan form på underskott också…
ad är viktigt att tänka på när vi ska beskriva beteenden i en beteendeanalys? Hur konkret och detaljerat bör det vara? (Chat)
När vi beskriver beteenden i en beteendeanalys inom KBT är det viktigt att:
1. Var specifik och konkret: Beskriv vad personen gör, inte vad de tänker eller känner. Exempel: “Slår handen i bordet” istället för “blir arg”.
2. Fokusera på observerbara beteenden: Beskriv sådant som kan ses eller höras, inte tolkningar eller värderingar.
3. Undvika vaga termer: Använd exakta och detaljerade ord. Exempel: “Tittar ner och suckar tre gånger” är tydligare än “visar ointresse”.
4. Klargöra kontexten: Ange i vilka situationer beteendet uppstår, t.ex. “när någon ger kritik”.
Detaljnivå:
Beskrivningen bör vara tillräckligt detaljerad för att en annan person kan observera och känna igen beteendet i samma situation. Konkretitet hjälper till att identifiera mönster och skapa effektiva interventioner.
Vad är viktigt att tänka på när vi ska beskriva beteenden i en beteendeanalys? Hur konkret och detaljerat bör det vara? (Boken)
Anpassa på ett sätt som passar patienten. T. ex. ett överskott av undvikanden kanske är med logiskt för en patient i avseende av underskott, brist på olika aktiviteter etc.
Känslobeskrivningar blir en del av en problemformulering, men kan ofta inte ses som helheten, tex det abstrakta i att “ha mindre ångest”
Detaljnivån bör fungera för det som är målet med analysen, alltså att förstå vad som sker på ett sådant sätt att man kan påverka det.
Undvika abstrakta mål, fånga upp det observerbara beteendet i dessa.
Vad är viktigt att tänka på när vi ska beskriva beteenden i en beteendeanalys? Hur konkret och detaljerat bör det vara? (Föreläsning)
Beteendeanalys
Behandlingsplan
A) Målsättningar
- Av terapeut och patient gemensamt formulerade och rangordnade mål
B) Intervention / Metod
- Ange och motivera val av intervention / metod
C) Evidensläget
- Redogör för aktuellt evidensläge för valda interventioner / metoder.
Beteendeanalys – kommer 100% på tentan
Syfte: hitta möjliga lösningar och ett behandlingsupplägg som hjälper patienten på lång sikt.
Hur: kartlägga och förstå problem / beteenden i sitt sammanhang utifrån inlärningsteori.
Beteendeanalysen består av
Topografisk del
- Frekvens, intensitet och varaktighet
- Topografisk analys (överskott och underskott)
Funktionell del – uppkomst och vidmakthållande
- Respondent inlärning?
- Operant inlärning?
- Funktionella analyser! Tex SORKK ger en bra överblick över detta
Ge exempel på inre och yttre beteenden. (Chat)
Inre beteenden:
- Tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som inte är direkt observerbara.
Exempel:
- Tänka “Jag kommer misslyckas”.
- Känna ångest inför en presentation.
- Hjärtklappning vid stress.
Yttre beteenden:
- Handlingar och reaktioner som är observerbara för andra.
Exempel:
- Gå undan från en social situation.
- Skaka på huvudet som ett “nej”.
- Skriva ett meddelande på telefonen.
Ge exempel på inre och yttre beteenden (boken)
Inre beteenden: Saker som sker inom personen och rör dess tankar och känslor. Tex att älta, grubbla, minnas, fantisera, brusar upp etc. Det inre livet går inte att obejtkivt säkerställa utifrån utan terspeuten förlitar sig på patientens egsn observationer och beskrivningar.
Yttre beteenden: Beteenden som är observerbara utifrån. Kan tex handla om gråt som ett uttryck för sorg, eller olika rörelser, talet etc.
Ge exempel på inre och yttre beteenden (Föreläsning)
Yttre och inre händelser triggar koverta / inre reaktioner (tankar och känslor) och overta / yttre beteenden och våra beteende påverkar overta och koverta händelser
Känslor, tankar och beteen den påverkar varandra ömsesidigt
- När jag känner på ett visst sätt tenderar jag att tänka på ett visst sätt – att tolka omgivningen på ett visst sätt tenderar det att få mig att känna på ett visst sätt
Vi kan, utifrån allmänmänskliga processer, hamna i mönster av dysfunktionellt tänkande och dysfunktionella beteenden som medför avsevärt lidanden
Overt beteende: yttre beteende (sånt man kan se på en person, men kan också vara hög puls)
Kovert beteende: inre beteende (t.ex. tankar) – observerbara då individen kan observera dem och berätta vidare om dem.
Vad menar författarna med naming is not explaining? (Chat)
“Naming is not explaining” inom KBT betyder att det inte räcker att sätta en etikett eller diagnos på ett beteende för att förstå det. Att exempelvis kalla ett beteende för “ångest” eller “prokrastinering” förklarar inte varför det uppstår eller vidmakthålls.
Istället behövs en funktionell analys som undersöker:
- Vilka faktorer som utlöser beteendet (antecedenter).
- Vilka konsekvenser som vidmakthåller det.
Det handlar om att förstå beteendets funktion i sitt sammanhang, snarare än att nöja sig med att namnge det.
Vad menar författarna med naming is not explaining?
(Boken)
Poängen är att ge något ett namn, tex att kalla en symptombild för en viss diagnos eller ett visst fenomen, inte nödvändigtvis säger så mycket om dess orsak, funktion, uttryck, syfte etc. Samma beskrivning av tex “dåligt självförtroende” eller “dåligt mående” kan ha väldigt olika innebörd för olika individer.
Vad menar författarna med naming is not explaining? (Från föreläsning)
Dålig självkänsla”, ”Manipulativ”, ”Destruktiv”, ”Hopplöst äktenskap”, ”Deprimerad”, ”Neurotisk”, ”Trasig” –> “Naming is not explaining!”
Beskrivningarna säger inte så mycket om en patient i sig, alla ovanstående säger ganska lite om vad man kan göra och hur man ska gå tillväga med patientens problem.
Det vi är intresserade av i behandling är saker vi kan förstå oss på direkt och göra något åt (?)
Gäller även diagnoser, att säga “jag har ADHD / social fobi / panikångest” säger oss inte så mycket utan att individen berättar hur det yttrar sig
Om vi ska hjälpa vår patient att förändra beteenden så måste vi kunna identifiera dem för att hitta bra ingångar
- Beskrivningarna är inte hjälpsamma för oss i sig, det är svårt att säga att det är rena beteenden heller. Avser beteenden men är stora kategorier som behöver brytas ner och konkretiseras.
“Kan du berätta mer om det, hur yttrar sig din dåliga självkänsla?” ”Kan du ge exempel på det?” ”Berätta mer?
- Vanliga sätt att göra det här: undviker att ställa frågor under möten, Kontaktar vänner för att försäkra sig om att de fortfarande är kompisar, Ställer in dejter, Sitter ensam hemma och grubblar etc
Var är över- och underskottsbeteenden?
Vilka exempel på över- och underskottsbeteenden kan du se hos dig själv i relation till något som du upplever som problematiskt?
Formulera några hypotetiska kliniska exempel på över- och underskottsbeteenden, exempelvis i samband med depression eller social fobi. (Chat)
Över- och underskottsbeteenden:
- Överskottsbeteenden: Beteenden som sker för ofta eller för intensivt och blir problematiska.
- Underskottsbeteenden: Beteenden som sker för sällan eller inte alls, trots att de skulle vara hjälpsamma.
Egna exempel:
- Överskott: Kollar mobilen överdrivet mycket för att undvika jobbiga känslor.
- Underskott: Tränar för sällan, trots att det hjälper mot stress.
Kliniska exempel:
Depression:
- Överskott: Sova för mycket, grubbla över negativa tankar.
-Underskott: Sociala aktiviteter, egenvård eller att söka nya upplevelser.
Social fobi:
- Överskott: Undvika sociala situationer, repetera vad som kan gå fel.
- Underskott: Initiera samtal, delta i sociala sammanhang eller uttrycka egna åsikter.
Fokus i behandlingen blir att minska överskottsbeteenden och öka underskottsbeteenden för att skapa balans och välmående.
