Vecka 1: Kognitiv teori och konceptualisering: Kåver (Kapitel 4), Flashcards
Åskådliggör, genom ett exempel, de tre processer som kognitionsbegreppet innefattar; 1) hur vi inhämtar information om omvärlden, 2) hur vi bearbetar den samt 3) hur vi använder oss av och agerar på informationen. (Chat)
Exempel: Social fobi
Inhämtning av information om omvärlden:
1) En person går på en fest och observerar att andra skrattar och pratar i grupper.
2) Bearbetning av information:
Personen tolkar detta som att “de skrattar åt mig” eller “jag har inget att säga.” Denna tolkning förstärks av tidigare negativa erfarenheter.
3) Användning av och agerande på informationen:
Personen börjar undvika att prata med andra eller stannar i ett hörn, vilket bekräftar den negativa tolkningen och förhindrar en positiv social interaktion.
Dessa tre processer (inhämtning, bearbetning, användning/handling) samverkar och påverkar hur vi reagerar på situationer och formar våra beteenden och känslor.
Åskådliggör, genom ett exempel, de tre processer som kognitionsbegreppet innefattar; 1) hur vi inhämtar information om omvärlden, 2) hur vi bearbetar den samt 3) hur vi använder oss av och agerar på informationen. (Quizlet)
Kognition innebär undersökning, inlärning eller att få kunskap och innefattar mer än verbala tankar.
Säg att jag är rädd för gråsuggor:
I och med detta har jag ganska lätt för att bli varse om en gråsugga, eftersom jag har en upparbetad känslighet mot stimuli i min omgivning som av min perception kan uppfattas som en gråsugga. I detta fall är det detta jag står inför, eftersom varelsen som står framför mig stämmer överens med vad jag vet gällande om hur en gråsugga ser ut. Jag jag kan särskilja detta till just en gråsugga, och inte en annan insekt, är på grund av tidigare inlärning och erfarenhet (inhämtning av information från omvärlden)
När jag identifierat gråsuggan styrs hela min uppmärksamhet och koncentration till den för att avgöra om det är en snäll eller elak gråsugga. Detta görs genom att framkalla minnen/mentala bilder av tidigare gråsuggor som skrämt mig och för att jämföra den aktuella gråsuggan (bearbetning av information)
Om svaret blir ja till ovanstående, kommer jag börja resonera med mig själv för att veta hur jag på bästa sätt ska reagera och agera i situationen. Alltså försöker jag formulera problemlösningsstrategier för att ta mig ur dilemmat (agerandet på informationen)
Aaron T. Beck beskriver i kognitiv teori olika sorters tänkande på tre olika medvetandenivåer: automatiska tankar, livsregler eller grundantaganden samt kognitiva scheman. Kan du komma på exempel på alla dessa tre typer hos dig själv – eller om det är lättare, hos någon som står dig nära? Vad tänker du för automatiska tankar, vad har du för livsregler/grundantaganden och slutligen, kan du, trots att det är svårt, komma på något schema som du styrs av i ditt eget liv? (chat)
Exempel på de tre medvetandenivåerna enligt Aaron T. Beck:
Automatiska tankar:
Exempel: När jag inte får ett snabbt svar på ett mejl tänker jag: “De är inte intresserade av mig, jag har gjort något fel.”
Livsregler/Grundantaganden:
Exempel: “Om jag inte är perfekt, kommer folk att överge mig.” Detta påverkar hur jag agerar i sociala sammanhang, t.ex. att vara överdrivet noga med att göra allt rätt för att inte bli avvisad.
Kognitiva scheman:
Exempel: Jag har ett schema som säger att “Jag måste vara bra på allt jag gör för att vara värd något.” Detta kan påverka mitt självförtroende och få mig att undvika utmaningar där jag inte känner mig säker.
Dessa nivåer interagerar och påverkar hur vi tänker, känner och agerar i olika situationer.
Aaron T. Beck beskriver i kognitiv teori olika sorters tänkande på tre olika medvetandenivåer: automatiska tankar, livsregler eller grundantaganden samt kognitiva scheman. Kan du komma på exempel på alla dessa tre typer hos dig själv – eller om det är lättare, hos någon som står dig nära? Vad tänker du för automatiska tankar, vad har du för livsregler/grundantaganden och slutligen, kan du, trots att det är svårt, komma på något schema som du styrs av i ditt eget liv? (boken)
Modell: Cirkel med Schema i mitten, omges av livsregler som omges av automatiska tankar.
Automatiska tankar:
De automatiska tankarna kan beskrivas som snabba spontana tankar eller bilder. De är ytliga, ofta fragmentariska och inta alls säslold välformilerade meningar. Kan tom vara utrop, så som hungrig, skötn, hjälp, aj etc.
Livsregler:
Livsregler är vår livsvisdom, en samlad kunskap om vad vi har lärt oss om hur man ska bete sig och förhålla sig i olika livssituationer. Livsregler kan handla om etik, moral, religion, prestation eller om vanlig uppfostran, vett och etikett. Våra livsfrågor går att härleda ur de automatiska tankarna. Livsreglerna är också en kogntiv strategi som vi använder fgör att handskas med det vi kallar scheman eller grundantaganden.
Kognitiva scheman / grundantaganden:
Mer ovillkorliga. Scheman kan beskrivas som ett slags genomsyrande och personliga sanningar eller djupt grundade “fördomar” om den egna personen, om andra människor och om livet, fördomar som vi ofta inte ens kan formulera för oss själva. De utgör oprövade hypoteser, teorier och inre kartor som orienterar oss på ett speciellt sätt i tillvaron. Scheman antas växa fram under en människas hela utveckling, mest intensivt under barndomen. Svår föränderliga.
Varför ägnar man i kognitiv teori mycket energi åt tankefällor? Nämn tre. Har du egna ”favoriter”, dvs. vilka fällor är dina vanligaste? (chat)
Inom KBT fokuserar man mycket på tankefällor eftersom de ofta leder till negativa och orealistiska tankar, vilket påverkar känslor och beteenden. Genom att identifiera och utmana dessa fällor kan man minska deras negativa inverkan.
Tre vanliga tankefällor:
Allt-eller-inget-tänkande: Se saker som antingen helt bra eller helt dåliga, utan nyanser.
Övergeneralisering: Att dra slutsatser om hela livet baserat på en enstaka händelse.
Katastroftänkande: Att förvänta sig det värsta möjliga resultatet.
Mina egna “favoriter”:
Allt-eller-inget-tänkande: Jag kan ibland känna att om något inte går perfekt, är det helt misslyckat.
Övergeneralisering: Om en uppgift inte går bra, kan jag tro att jag inte kommer att lyckas med något mer i framtiden.
Katastroftänkande: Jag tenderar att tänka att om något går fel, kommer det att leda till stora, oåterkalleliga konsekvenser.
Varför ägnar man i kognitiv teori mycket energi åt tankefällor? Nämn tre. Har du egna ”favoriter”, dvs. vilka fällor är dina vanligaste? (boken)
ättbegripligt sätt så att de flesta personer kan känna igen sig i dem.
Lista:
- Selektiv uppmärksamhet på det negativa
- Förhastade slutsatser
- Övergeneralisering, spådomar eller “siarens misstag”
- Förstoring och förminskning
- Personalisering
- Allt eller inget-tänkande
- Känslotänkande
- Etikettering
- Tankeläsning
- Katastrofiering
Allt eller inget:
Delar in upplevelser i svartvita kategorier. Onyanserade. Tex antingen läser jag all kurslitteratur eller ingen.
Personalisering:
Tar på sig ansvaret eller skulden för något som inträffat utan att det finns någon särskild anledning till detta. Tex min kompis mår inte bra just nu och det beror på att jag har varit för frånvarande.
Tankeläsning
Vi tror att vi vet vad andra tänker. T.ex. att man inte får det beröm man väntat sig för tex att ha lagat mat och tänker då att andra nog tyckte det var äckligt.
