Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Narkos > Vätskebehandling > Flashcards

Vätskebehandling Flashcards

- Narkosguiden - Perner, 2014

1
Q

Normalt dygnsbehov av:

a) Vatten?
b) Natrium?
c) Kalium?
d) Magnesium?
e) Folat?
f) Glukos?
g) Kilokalorier?

A

Normalt dygnsbehov av:

a) Vatten: 30 ml/kg
b) Natrium: 80-100 mmol
c) Kalium: 40-50 mmol
d) Magnesium: 20 mmol
e) Folat: 20 mmol
f) Glukos: 2 g/kg
g) Kcal: 25 kcal/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vid val av vätska vid volymsubstitution bör man värdera 5 faktorer - vilka?

A

Val av vätska - värdera:

1) Volymstatus
2) Syretransport
3) Koagulation
4) Kolloidosmotisk effekt
5) Normotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vid val av vätska ska man bl.a. värdera volymstatus och vävnadsperfusion.

Vad är målet beträffande detta?

A

Volymstatus och vävnadsperfusion:

  • Eftersträva normovolemi
  • Den volym som krävs för att tillgodose tillräcklig hjärtminutvolym och perfusionstryck i perifera vävnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vid val av vätska ska man bl.a. värdera syretransport/syrebärande förmåga.

Målvärde?

A

Syretransport - individualisera Hb utifrån ålder och kardiovaskulärt status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid val av vätska ska man bl.a. värdera koagulation. Vad ska man beakta?

A

Koagulation

  • Ha respekt för dilutions-koagulopati (särskilt vid trauma)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vid val av vätska ska man bl.a. värdera kolloidosmotisk effekt.

Hur värderas risk kontra nytta med avseende på detta?

A

Kolloidosmotisk effekt

  • Önskad nivå av vätska som stannar kvar i plasma vägs mot risker för bieffekter av hyperonkotiska vätskor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Observandum beträffande kolloider vid hypovolemi eller hypoperfusionstillstånd? (Specifikt organ..)

A

Samtliga kolloider kan ge njurpåverkan vid hypovolemi/hypoperfusionstillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hydroxyetylstärkelse…

A

Njurpåverkan; bör ej ges vid:

  • Allvarlig sepsis
  • Påtaglig risk för njursvikt
  • Kritiskt sjuka patienter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken kolloid lösning föredras vid sepsis, skallskador och leversvikt?

A

Albumin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Gelatiners volymexpanderande effekt i plasma är…

A

..kortvarig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Dextran skall föregås av ett specifikt läkemedel

Vilket, och varför?

A

Promiten (hapten) - ordineras specifikt

Dextran-inducerade anafylaktiska reaktioner är immunologiskt sett s.k. typ III-reaktioner, vilket innebär att de uppstår genom bildandet av immunkomplex mellan cirkulerande antikroppar av IgG- (huvudsakligen) och IgM-typ och kliniskt dextran. Sådana reaktioner kan förhindras genom för-injektion av lågmolekylärt dextran med en medelmolekylvikt av ca 1000 (Dextran 1) som ges intravenöst i molärt överskott före infusion av annat kliniskt dextran. Dextran 1 binds till antikropparna och förhindrar, vid påföljande administrering av kliniskt dextran, bildandet av stora immunkomplex som skulle kunna utlösa anafylaktiska reaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När är plasma och trombocyter indicerade?

A

Plasma och trombocyter

  • Endast vid volymsbrist med förväntad koagulationspåverkan
  • Blödningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på en vanlig preoperativ vätskeregim (till patient utan deficit eller pågående förluster)?

A

Preoperativ vätska till fastande patient

  • Glukos 2,5-5 % med elektrolyttillsatser (Na+ 40-80 mmol/l och K+ 20-40 mmol/l)
  • Hastighet: 1 liter/12 h (80 ml/h)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Peroperativ vätskebehandling

Val av vätska och hastighet (förutsatt minimal operationsblödning på 50-100 ml)?

A

Peroperativ vätskebehandling

  • Balanserade elektrolytlösningar (ex Ringer-Acetat)
  • 3-5 ml/kg/h (manuellt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Peroperativ vätskebehandling

När väljs isoton NaCl?

A

Peroperativ isoton NaCl vid hyponatremi eller metabol alkalos pga kräkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Peroperativ vätskebehandling

När ges glukoslösningar?

A

Peroperativ vätskebehandling - glukoslöningar:

  • EJ rutinmässigt
  • Vid hypoglykemi: 5-10 %
  • Vid hypoglykemi < 3,5 mmol/l: bolus 20-30 %, därefter 10 % lösning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Peroperativ vätskebehandling

Ringer-acetat eller natriumklorid ges i en volym som är ___ gånger förlorad blodvolym.

A

Ringer-acetat eller natriumklorid ges i en volym som är 2-3 gånger förlorad blodvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Peroperativ vätskebehandling

Tillförsel av kristalloida lösningar ersätter förlorad blodvolym med cirka ___ av blodförlusten.

A

Tillförsel av kristalloida lösningar ersätter förlorad blodvolym med cirka 20 % av blodförlusten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Peroperativ vätskebehandling

Hur lång tid tar det till att kristalloida lösningar fördelas från plasma till interstitiella rummet (ISV)?

A

30 min - initial expansion tämligen god

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Peroperativ vätskebehandling

När bör man överväga tillägg av kolloider till kristalloider vid kirurgi?

A

Om patienten under kirurgi bedöms som hypovolem trots tillförsel av mer än 3 liter Ringer-acetat bör en kolloid lösning ges i tillägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Peroperativ vätskebehandling

Maxhastighet för HES?

A

HES

Max 20 ml/kg/h - dock EJ till kritiskt sjuka, septiska eller njursviktande patienter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Peroperativ vätskebehandling

Kolloidosmotisk effekt av Albumin 20 %? Hur lång tid tar det för infunderat albumin att lämna det intravaskulära rummet

A

Albumin 20 % (200 g/l)

  • 4 ggr så stor kolloidosmotisk effekt
  • Hos friska försökspersoner lämnar mindre än 10 % av det infunderade albuminet det intravaskulära rummet under de första 2 timmarna efter infusionen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Peroperativ vätskebehandling

Bedömning av hypovolemi/dehydrering under kirurgi försvåras till följd av anestesin. Hur?

A
  • Narkosmedlens hämmande effekt på autonoma nervsystemet ger upphov till hypotension
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Peroperativ vätskebehandling

Anestesimedlen ger ju upphov till hypotension vilket försvårar bedömningen.

Vilka indikatorer på dehydrering/hypovolemi har man då?

A

Indikatorer på peroperativ hypovolemi/dehydrering:

  • Plötsligt blodtrycksfall
  • Svag puls
  • Svag artärtryckskurva med låg fyllnad
  • Lägesberoende blodtrycksfall (ortostatism)
  • Låga centrala fyllnadstryck
  • Lågt cardiac output (om det mäts)
  • Högt EVF eller Hb
  • Cirkulatorisk instabilitet vid administrering av anestesimedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ett sätt att utvärdera om patienten är hypovolem - dvs. i behov av ytterligare vätska för att återställa normovolemi?

A

Vätskebelastning

  1. Ge 250-500 ml Ringer-Acetat i högtryck (gör INGET annat som kan påverka hemodynamiken under tiden)
  2. Utvärdera om patienten svarar
    - Pulstryck ökar med > 10-15 %
    - Syst bltr ökar med > 10-15 %

(Diastoliskt bltr och MAP är mindre tillförlitligt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Peroperativ vätskebehandling

Timdiures ska mätas vid stor eller långdragen kirurgi (> 3 h), Målvärde?

A

Timdiures > 0,5 ml/kg/h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vid peroperativ vätskebehandling får man ofta en hemodilution.

Vilket Hb bör eftersträvas? (kontroversiellt)

A

Hb 100-110, EVF 30-35 % anses vara bra för mikrocirkulationen

Hb < 80: påverkar koagulation negativt

28
Q

Tillförsel av kolloiden Dextran påverkar koagulationen. Hur?

A

Dextran påverkar trombocytadhesivitet

  • Blödningsbenägenhet kan öka, särskilt vid > 1 liter Macrodex till normalviktig vuxen
29
Q

Postoperativ vätskebehandling

Vad ges postoperativt och hur snabbt?

A

Postoperativ vätskebehandling

  • Blandning av glukos- och kristalloida vätskor
  • Fortsatt tillförsel kan ges med en hastighet av ca 100 ml/t (80-120 ml/t) eller 1,5 ml/kg/timme
  • Glukoslösningar bör inte ges fortare än 10 ml/kg och timme, dvs. en 70 kg patient bör aldrig få 2.5% glukos fortare än 700 ml/timme.
30
Q

Kalium bör aldrig ges i perifer ven över en viss koncentration, pga. dess kärlretande effekt (smärtsamt).

Vilken koncentrationsgräns gäller?

A

Koncentrationsgräns K+ perifert > 40 mmol/l

• Använd istället CVK: 5 - 20 mmol/l

31
Q

Hur snabbt kan kan kalium justeras?

A

K+

  • Ej höja med mer än 10(-20) mmol/h
  • EKG-övervakning
32
Q

Vid stora urinmängder bör man kontrollera..

A

Stora urinmängder, kontrollera

  • S-osmolalitet, U-osmolalitet
  • S-elektrolyter, U-elektrolyter
33
Q

Vätsketillförsel postoperativt styrs av 3 saker. Vilka?

A

Vätsketillförsel postoperativt utifrån:

1) Blodvolym (ev deficit)
2) Metabolism
3) Pågående förluster

34
Q

Vätskebalans

Vilka komponenter utgör dagliga vätskeförluster?

A

Vätskebalans - förluster:

  1. Perspiratio insensibilis: avdunstning från hud och andningsvägar (10 ml/kg/d)
  2. Perspiratio sensibilis: svettning (0-20-40 ml/kg/d)
  3. Urinproduktion: 0,5-1 ml/kg/d
  4. Avföring: 150-200 ml

Person, 70 kg: 2700 liter

35
Q

Vätskebalans

Perspiratio insensibilis (avdunstning, men ej svettning) påverkas om patienten intuberas - hur?

A

Perspiratio insensibilis - normalt 10 ml/kg/d

  • Minskar med 30 % om patienten är intuberad och hygroskopisk fukt-/värmeväxlare används
36
Q

Normalt vätskeintag och endogen vätskeproduktion per dag?

A

Vätska in - normalt:

  • Intag: 1,5 ml/kg/h (ca 30 ml/kg/dygn)
  • Endogen vattenproduktion (oxidering; ‘metabolt vatten’): 120 ml/1000 kcal (normalt ca 200 ml)

Person, 70 kg: 2700 liter

37
Q

Hur många procent av kroppsvikten utgörs av vatten hos..

a) Kvinnor?
b) Män?
c) Åldringar?
d) Fullgången nyfödd?
e) Prematurfödd?

A

TBW, i %

a) Kvinnor: 55 %
b) Män: 60 %
c) Åldringar: 50 %
d) Fullgången nyfödd: 75 %
e) Prematurfödd: 80 %

38
Q

Hur är kroppsvätska fördelad?

A

TBW - ca 60 % (50-80 %)

  • Intracellulärt, ICV: 2/3 av TBW (40 %)
  • Extracellulärt, ECV: 1/3 av TBW (20 %)
    a) Interstitiellt, ISV: 80 % av ECV (16 %)
    b) Intravaskulärt/plasma: 20 % av ECV (4 %)
    c) Transcellulära vätskan, TCV: i kroppens hålrum, ex. galla, ventrikel mm - ca 1 liter
39
Q

Vad är glykocalyx?

A

Glykocalyx

  • 0,2 - 4,5 µm tjockt skikt som täcker insidan av kapillärernas endotel - bildar en barriär mellan blodet och kapillärväggen
  • Tjock “päls” av långsträckta molekyler - proteoglykaner och glycoproteiner.
  • Sträcker ut sig - ena änden bunden till cellmembranet, andra “fladdrar” i kärllumen
  • De är förgrenade i korta eller långa sidokedjor som tillsammans bildar ett nätverk som binder eller fångar upp viktiga substanser, t.ex. hyaluronsyra, trombomodulin, antitrombin III och immunglobuliner
  • Spelar roll för kapillärpermeabilitet, koagulation, inflammation
40
Q

Vätsketillförsel postoperativt skall ersätta aktuella förluster.

Vid feber ökar perspiratio - hur mycket? Hur mycket extra vätska bör ges?

A
  • Perspiratio ökar med 25 % per grad över 37 grader

- För varje grad över 38 grader C bör 200-300 ml extra vätska ges

41
Q

Det är vanligt att patienter till följd av kirurgi samlar på sig vätska, vilket avspeglas i viktuppgång som är vanligt.

Hur mycket viktuppgång är normalt efter större kirurgi? När börjar det bli för mycket, eller till och med farligt?

A

Viktuppgång efter stor kirurgi

  • 0-3 kg: normalt efter stor kirurgi
  • 3-5 kg: stor
  • 5-10 kg: mycket stor
  • > 10 kg: extraordinär och farlig

Viktuppgång över 10 kg ger ofta upphov till vätskeutträde i lungorna och andra vitala organ som hotar både andning, mikrocirkulation och organfunktion.

42
Q

Du gör en vätskebalansräkning på en postoperativ patient som du bedömer som normovolem (samma kroppsvikt).

Vilken balansräkning - netto - räknas som adekvat?

A

Om patienten bedöms som normovolem kan en balansräkning på minus 500 ml utgöra en god vätskebalans.

43
Q

Du gör en vätskebalansräkning på en postoperativ patient där du noterar viktuppgång på 2 kg (< 3 kg).

Vad gör du?

A

Postoperativ viktuppgång, < 3 kg:

  • Ingen aktiv åtgärd behövs egentligen
  • Små mängder diuretika kan ges
44
Q

Du gör en vätskebalansräkning på en postoperativ patient där du noterar viktuppgång på 4 kg (3-5 kg).

Vilken strategi i den fortsatta postoperativa behandlingen bör du ha, och hur gör du?

A

Postoperativ viktuppgång, 3-5 kg:

  • Negativ vätskebalansräkning med Furosemid 10 mg x 3
  • Man bör ej ha bråttom och försöka återställa vikten på ett dygn
45
Q

Du gör en vätskebalansräkning på en postoperativ patient där du noterar viktuppgång på 7 kg (5-10 kg).

Vilken strategi i den fortsatta postoperativa behandlingen bör du ha, och hur gör du?

A

Postoperativ viktuppgång, 5-10 kg:

  • Negativ vätskebalans, behandlas aktivt genom tillförsel av diuretika, t ex furosemid intermittent eller i kontinuerlig infusion
  • Tillförseln av vätska bör vara restriktiv
  • Glukos bör ges i mer koncentrerade lösningar för att begränsa vätsketillförseln.
46
Q

Du gör en vätskebalansräkning på en postoperativ patient där du noterar viktuppgång på 11 kg (> 10 kg).

Vilken strategi i den fortsatta postoperativa behandlingen bör du ha, och hur gör du?

A

Postoperativ viktuppgång, > 10 kg

  • Negativ vätskebalans, aktiv och omedelbar
  • Normalt räcker det inte med diuretika utan dialys behöver användas, t ex en venovenös kontinuerlig dialys (CRRT) via dialyskateter (CDK).
47
Q

Hur länge kan man postoperativt behandla med glukoslösningar? Elektrolyttillsatser? Hur ska lösningarna fördelas över dygnet?

A

Postoperativ vätskebehandling - glukoslösningar

  • Upp till 3 dygn
  • Fördelas jämnt över dygnet för att undvika hyperglykemi
  • Man lägger även till Magnesium (20 mmol/d), Fosfat (20 mmol/d) och Zink
  • 3 liter innehåller 600 kcal - efter tredje dygnet TPN
48
Q

Expansionseffekt av vätskebehandling

Allmänt..

A

Expansionseffekt av vätskebehandling

  • Minskar med tiden efter infusion - olika för olika lösningar
  • Beror på den kolloidosmotiska kraften, vilket i sin tur påverkas av vilka osmotiskt aktiva ämnen som finns i vätskan samt kärlpermeabiliteten
49
Q

Expansionseffekt av vätskebehandling - hur mycket ökar plasmavolymen och hur länge varar volymeffekten av följande infusioner:

a) 1000 ml kristalloid lösning?
b) 500 ml dextran?
c) 500 ml hydroxyetylstärkelse (HES)?
d) 500 ml albumin 4 %?
e) 100 ml albumin 20 %?
f) 500 ml gelatin?

A

Expansionseffekt av vätskor:

a) 1000 ml kristalloid lösning: initialt ökar PV med 500 ml, efter 30 min omfördelas ännu mer interstitiellt och PV har då expanderat med 180-330 ml
b) 500 ml dextran: 400-500 ml, volymeffekt i 6-24 timmar
c) 500 ml hydroxyetylstärkelse (HES): 375-500 ml, 4-6 timmar
d) 500 ml albumin 4 %: 375-400 ml, 4-6 timmar
e) 100 ml albumin 20 %: 300 ml, volymeffekt 6-8 timmar
f) 500 ml gelatin: 400-500 ml, 2-3 timmar

50
Q

För att expandera blodvolymen med en liter till en vuxen patient som väger 70 kg krävs ungefär följande volymer av följande vätskor:

a) Kristalloid lösning?
b) Dextranlösning?
c) Hydroxyetylstärkelse?
d) 4 % albumin?
e) 20 % albumin?
f) Gelatin lösning?

A

För att expandera blodvolymen med en liter till en vuxen patient som väger 70 kg krävs ungefär följande volymer av följande vätskor:

a) Kristalloid lösning: ca 3000 ml.
b) Dextranlösning: 1000-1250 ml.
c) Hydroxyetylstärkelse: 1000-1330 ml.
d) 4 % albumin: 1250-1420 ml.
e) 20 % albumin: 333 ml.
f) Gelatin lösning: 1000-1250 ml.

51
Q

Kristalloida vätskor

  • Definition?
  • Indikationer?
A

Kristalloida vätskor

  • Definition: innehåller partiklar som med lätthet kan passera kapillärmembran (bortsett från BHB); glukoslösningar är en egen grupp
  • Indikationer:

1) Vätskeresuscitering vid hypovolemi, sepsis, trauma eller andra akuta tillstånd
2) Dehydrering pga bristande intag eller ökade förluster
3) Per- och postoperativ vätskebehandling (glukoshaltiga endast om indicerat)
4) Behandling av vätske- och elektrolytrubbningar inom intensivvården (i regel är ECV drabbat vid rubbningar på IVA - logiskt att ge kristalloider då)

52
Q

Kristalloida vätskor - NaCl 0,9 %

a) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, osmolaritet, osmolalitet och kalorier?
b) Indikationer?
c) Risker?

A

Kristalloida vätskor - NaCl 0,9 % (isoton)

a) Innehåll av
- Na+: 154 mmol/L
- Cl-: 154 mmol/L
- K+: 0 mmol/L
- Acetat: 0 mmol/L
- Osmolaritet: 290-300 mosm/L (teori)
- Osmolalitet: 286 mosm/kg (uppmätt)
- Kalorier: 0 kcal/L

b) Indikationer/fördelar:
- Vätska till hypovolem/trauma-patient med hotande eller manifest intrakraniell tryckstegring (risk för hjärnödem med hypotona lösningar, även Ringer)
- Metabol alkalos pga. ökade sondförluster eller efter långvarig intensivvård med användning av diuretika; här kommer den höga kloridhalten i NaCl väl till pass

c) Risker: risk för hyperklorem metabol acidosis
- Principen om elektroneutralitet - överskott av klorid kompenseras genom förlust av HCO3-
- Genomblödning av njurar och tarmar är sämre än för Ringer

53
Q

Kristalloida vätskor - Ringer-Acetat

a) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, Ca2+, Mg2+, osmolaritet, osmolalitet och kalorier?
b) Indikationer?
c) Risker?

A

Kristalloida vätskor - Ringer-Acetat (lätt hypoton, buffrande)

a) Innehåll av
- Na+: 131 mmol/L
- Cl-: 110 mmol/L
- K+: 4 mmol/L
- Acetat: 30 mmol/L
- Ca2+: 2 mmol/L
- Mg2+: 1 mmol/L
- Osmolaritet: 270-277 mosm/L (teori)
- Osmolalitet: 257 mosm/L (uppmätt)
- Kalorier: 0 kcal/L

b) Vanligast använda kristalloiden för resuscitering vid traumatisk hypovolemi, sepsis, och peroperativt
- En del av acetatet metaboliseras till bikarbonat, vilket har en alkalisk effekt - gynnsamt hos patienter med metabol acidos
- Elektrolytsammansättningen i Ringer-Acetat liknar mer ECV än NaCl

c) Risker: förknippade med det faktum att Ringer-Acetat pga. sin låga halt av Natrium är lätt hypoton
- Sänker plasma-osmolaliteten lite - vid intrakraniell tryckstegring finns risk för ödem
- Vid samtidig hypovolemi eller acidos bör man istället ge en ISOTON, buffrad Ringerlösning (typ Ringerfundin, Plasmalyte); annars är i dessa sammanhang NaCl 0,9 % ett bättre alternativ
- Risk för metabol alkalos
- Calcium i Ringer-Acetat kan reagera med citrat och medföra koagulation i slangarna (teoretiskt..)

54
Q

Buffertsystem..

Var kommer laktat, bikarbonat, acetat och malat ifrån?

A

Mjölksyra bildar vätejoner och laktatjoner
Kolsyra bildar vätejoner och bikarbonatjoner
Ättiksyra bildar vätejoner och acetatjoner
Äppelsyra bildar vätejoner och malatjoner

55
Q

Varför används acetat som tillägg till RInger-lösningar i Norden, och inte laktat som i resten av världen?

A

Varför acetat och inte laktat?

Eftersom bikarbonat är en buffert som finns naturligt i extracellulärvätskan vore det logiskt att blanda bikarbonat i ringerlösningen. Bikarbonatjoner är emellertid svåra att förvara vid lämpligt pH vid atmosfärstryck. (Ren bikarbonatlösning säljs därför i glasflaska). Laktat och acetat metaboliseras i kroppen till bikarbonat och kan användas som alternativ till bikarbonat. I de flesta icke-nordiska länder tillsätts av tradition laktat till ringerlösningen (“Hartmann’s solution”). Laktat metaboliseras huvudsakligen i levern vilket kan vara en nackdel vid chocktillstånd, dels därför att leverns metabola aktivitet då är minskad, dels därför att laktathalten redan kan vara förhöjd pga mjölksyrabildning. Dessutom medför riklig infusion av ringerlaktat att serumlaktathalten inte längre återspeglar den endogena produktionen och därför inte kan användas som mått på graden av chock/ischemi.

Norrmännen Kveim och Nesbakken [] föreslog på 1970-talet acetat i stället för laktat som basiskt ämne i balanserade elektrolytlösningar och det används sedan dess i Norge och Sverige. Att inte andra länder har följt efter kan bero på att traditioner är starka när det gäller vätskebehandling. Acetat metaboliseras snabbt. Redan 15 minuter efter infusion börjar bikarbonatkoncentrationen i blodet stiga []. Omvandlingen går 2,5 - 4 gånger snabbare än för laktat och metabolismen är inte beroende av lever och njurar utan kan ske i kroppens alla vävnader, bl a i muskler. Acetat fungerar också som energikälla för bl a myocardiet som föredrar att bränna acetat framför glukos. Mycket snabb infusion, mer än 50 mmol/timme, kan minska den systemvaskulära resistansen och ge blodtrycksfall [*]. I övrigt är biverkningar sällsynta.

56
Q

Kristalloida vätskor - Ringerfundin

a) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, Ca2+, Mg2+, osmolaritet, osmolalitet och kalorier?
b) Indikationer?
c) Risker?

A

Kristalloida vätskor - Ringerfundin (isoton, buffrande)

a) Innehåll av
- Na+: 145 mmol/L
- Cl-: 127 mmol/L
- K+: 4 mmol/L
- Acetat: 24 mmol/L
- Mg2+: 1 mmol/L
- Ca2+: 2,5 mmol/L
- Osmolaritet: 309 mosm/L (teori)
- Osmolalitet: 286 mosm/kg (uppmätt)
- Kalorier: 0 kcal/L

b) Indikationer: balanserad, buffrad, isotop vätska
- Resuscitering vid chock, trauma eller peroperativt
- Mindre risk för sänkning av p-osmolalitet och sekundärt intrakraniell tryckstegring vid risk för hjärnödem

c) Risker: metabol alkalos

57
Q

Kristalloida vätskor - Plasmalyte

a) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, Ca2+, Mg2+, osmolalitet, osmolaritet och kalorier?
b) Särskilda observanda/risker?

A

Kristalloida vätskor - Plasmalyte (isoton, balanserad, buffrad)

a) Innehåll av:
• Na+: 140 mmol/L
• Cl-: 98 mmol/L
• K+: 5 mmol/L
• Acetat: 27 mmol/L
• Annan bas - glukonat: 23 mmol/L (salt av glukonsyra; metaboliseras till bikarbonat om sur miljö)
• Osmolaritet: 295 mosm/L
• Ca2+: 0 mmol/L (teoretisk fördel vid transfusion)
• Mg2+: 1,5 mmol/L

b) Risker: högre halt av K+ och Mg2+, samt metabol alkalos
- Försiktighet och övervakning av dessa elektrolyter

58
Q

Kristalloida vätskor - Benelyte

a) Vad är det? Användningsområde?
b) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, Ca2+, Mg2+, osmolalitet, osmolaritet och kalorier?

A

Benelyte

a) Isoton, balanserad lösning med tillsats av glukos 1 % (10 g/l). Avsedd för barn pre- och peroperativt - för att undvika elrubbningar samt hypo-/hyperglykemi

b) Innehåll: 
• Na+: 140 mmol/L
• Cl-: 118 mmol/L
• K+: 4 mmol/L
• Acetat: 30 mmol/L
• Glukos: 10 g/L
• Ca2+: 1 mmol/L (teoretisk fördel vid transfusion)
• Mg2+: 1 mmol/L
• Osmolaritet: 351 mosm/L
59
Q

Kristalloida vätskor - Rehydrex med glukos 25 mg/ml

a) Vad är det? Användningsområde?
b) Innehåll av Na+, Cl-, K+, acetat, Ca2+, Mg2+, osmolalitet, osmolaritet och kalorier?
b) Indikationer?
c) Risker?

A

Rehydrex 25 mg/ml glukos

a) Isoton lösning - liknar en blandning av Ringer-Acetat och Glukos 5 %

b) Innehåll: 
• Na+: 70 mmol/L
• Cl-: 45 mmol/L
• K+: -
• Acetat: 25 mmol/L
• Glukos: 25 g/L
• Ca2+: -
• Mg2+: -
• Osmolaritet: 291 mosm/L

b) Indikationer:
- Profylax mot dehydrering, särskilt och kanske enbart vid lätt-måttlig hyperton dehydrering, som vid förlust av fritt vatten vid exempelvis förluster från svettning och/eller öppna sårytor

c) Risker:
- OBS! Detta är inte en ‘allt i allo’ lösning för att tillse både närings- och elektrolytbehov; stora volymer och snabb tillförsel ska undvikas!
- EJ effektiv resuscitering vid hypovolemi: vid dehydrering från det extracellulära rummet är glukosfria lösningar mer effektiva!
- EJ effektiv för att tillgodose kaloribehov!
- Postoperativt risk för undernäring, hyponatremi och elektrolytbrist

60
Q

Tre anledningar till varför glukoshaltiga lösningar inte ska användas som volymersättning vid hypovolemi?

A

Glukoshaltiga lösningar - volymersättning

1) Inneffektivt!
- När glukos efterhand tas upp av cellerna tar det med sig vattnet
- Den tillförda vätskan fördelar sig över både intra- och extracellulära rummet!

2) Hyperglykemi!
- Vid större hypovolemi till följd av blödning/trauma/SIRS mobiliserar kroppen själv glukos
- En viss insulinresistens uppkommer
- Mer glukos kan förvärra hyperglykemi!

3) Vätskebalansrubbningar, SIADH (hyponatremi)
- Infusion av glukoslösningar
- Lågt elektrolytinnehåll

61
Q

Perioperativ hyponatremi - varför är det viktigt att upptäcka?

A

Perioperativ hyponatremi

  • Sällsynt men allvarligt tillstånd; kvinnor och barn
  • Risk vid tillförsel av glukoshaltiga lösningar
  • Kännetecknas av vattenretention och hyponatremi
  • Mycket lömskt! Diffusa neurologiska symtom, kramper och medvetandepåverkan
  • SIADH!
  • Lätt att upptäcka och behandla
62
Q

Var fördelar sig vätskan efter infusion; kristalloida resp glukoshaltiga?

A

Vätskan fördelar sig efter infusion:

1) Kapillärväggen en dålig barriär för både glukos- och kristalloida vätskor
- Inom 30 minuter fördelas vätskan nästan fullständigt jämnt i det extracellulära rummet - 20 % i plasma

2) Skillnad mellan vätskorna
a) Kristalloida vätskor stannar i princip helt i det extracellulära rummet (ISV:plasma - 4:1)
b) Glukoslösningar fördelas även intracellulärt - vatten följer med in så att osmolaliteten jämnas ut; hur snabbt detta går beror på flera faktorer

63
Q

Hur fördelar sig kristalloida lösningar i kroppen efter infusion? Hur lång tid tar detta?

Hur mycket av en kristalloid vätska bör man ge för att ersätta en viss förlust av plasmavolymen?

A

Kristalloida lösningar fördelar sig fritt i ECV - dvs. 20 % i PV och 80 % i ISV inom 30 minuter

• För att ersätta en förlust i PV bör man ge kristalloid vätska som till volymen 4-5 gånger förlusten

64
Q

Hur är diuresen påverkad vid anestesi/operation? Hur påverkar detta vätskefördelning efter infusion?

A

Diuresen är reducerad till < 50 %

Mer vätska stannar kvar i ECV

65
Q

Kolloider

Definitionen av en kolloid lösning?

A

Kolloid lösning

  • Innehåller större molekyler som

Narkos (25 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions