UVI kvinnor Flashcards
indelning av UVI
asymtomatisk bakteriuri
akut cystit
akut pyelonefrit (febril UVI)
indelning för att optimera handläggning
recidiverande: 2 infektioner på 6 månader eller 3 det senaste året
komplicerad: strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna som predisponerar för bakteriuri. Vid upprepade AB-kurerer orsakas även recidiverande, komplicerade och vårdrelaterad UVI ofta av resistenta bakterier
vårdrelaterad
patogenes
bakterier från tarm, koloniserar vaginal och periuretral mikroflora.
Kort urinrör ger lättare tillgång till nedre urinvägarna.
Upprepade AB påverkar både tarm och vaginalflora, resistenta uropatogener selekteras fram i tarmen.
Förändringar i den vaginala mikromiljön underlättar för bakterien att kolonisera det periuretrala området.
primärpatogener
e. coli
s. saprophyticus
kan orsaka infektion hos individer med normal urinväg
dominerande orsak till sporadisk okomplicerad cystit
sekundär patogener
orsakar sällan förstagångsinfektioner om normal urinväg
vanligare förekommande vid recidiv, komplicerad eller vårdrelaterad UVI
högre grad av AB resistens
symtom akut cystit
miktionsbesvär (sveda, trängningar, frekventa blåstömningar)
suprapubisk smärta.
diagnos akut cystit
klinisk diagnos:
nytillkomna miktionsbesvär (minst 2: sveda, trängningar, frekventa miktioner) hos icke-gravid.
Inget behov av sticka eller odling.
Om samtidig klåda i underlivet eller flour vaginalis rekommenderas provtagning för urogenital infektion och U-odling.
när ska man ta odling?
när det finns risk att infektionen orsakas av AB-resistenta bakterier
- terapisvikt
- vårdrelaterad UVI
- komplicerad
- recidiv
vilka gränser för växt finns för patogener
primärpatogener: > 10^3 CFU/ml
sekundärpatogener > 10^4 CFU/ml
differentialdiagnostik UVI
uretrit
- STD: klamydia, mycoplasma genitalium, gonokocker, herpes simplex, trichomonas
vulvovaginit
icke-infektiös orsak
- atrofisk slemhinna pga östrogenbrist efter MP
- överdriven underlivshygien
Hur resonerar man kring AB vid akut cystit?
AB förkortar tiden med symtom. Vid lindriga besvär kan man avvakta med AB, råd om symtomlindrande behandling.
Vid måttliga besvär AB på recept att använda om ingen förbättring.
AB vid svåra besvär.
undvik att ge samma AB som föregående kur pga risk för resistensutveckling
vilken AB rekommenderas för empirisk behandling vid akut cystit och varför?
förstahandsval
- nitrofurantoin
- pivmecillinam
resistens hos e. coli varierar, lägst mellan de ovan nämnda, cirka 20% för trimetoprim.
förstahandspreparat vs andra handspreparat vid akut cystit
1a hand
- nitrofurantoin: 50 mg x 3 5 dygn
- pivmecillinam (selexid): 200 mg x 3 5 dygn
2a hand
- trimetoprim: 160 mg x 2 3 dygn
- cefadroxil: 500 mg x 2 5 dygn
varför drabbas vissa kvinnor av recidiverande UVI
Det beror på en ökad kolonisering med uropatogena tarmbakterier i den vaginala mikromiljön.
Koloniseringen underlättas av störningar i vaginalflorans sammasättning, ff.a. reduktion av halten laktobaciller.
riskfaktorer för recidiv UVI
nyligen behandling UVI
sjunkande östrogen efter MP (cirka 10 år innan atrofiska slemhinnor) = lägre halt laktobaciller
ny sexpartner
pessar, spermiedödande medel (laktobaciller)
prolaps
diagnostik vid recidiv
u-sticka
odling
hur behandlar man recidiverande UVI
AB som vid akut cystit, undvik samma preparat som föregående kur
utredning inte nödvändigt rutinmässigt (cystoskopi, urografi, UL): sällan anatomiska avvikelser
om odlingsfynd med proteus: utredning på misstanke om infektionskonkrement
gynekologisk us efter MP
anamnes: miktionsvanor, flöde, inkontinens. Leta efter tecken på blåsdysfunktion
profylax för recidiverande UVIer
fullständig blåstömning, kissa efter samlag
ökat vätskeintag (>1.5 l/dygn)
efter menopaus: behandling lokalt med estradiol (vagifem), estriol (ovesterin)
om täta recidiv: re-infektions-profylax med AB under 6 månader (en tablett till natten efter blåstömning ELLER en tablett efter samlag
- Nitrofurantoin 50 mg eller trimetoprim 100 mg…..
tranbärsjuice myt
för de som inte önskar profylax: självbehandling nitrofurantoin eller pivmecillinam i 5 dygn
hiprex (metenamin): om annat alterantiv inte finns
uppföljning recidiverande UVI
utvärdera effekt av AB profylax
individuell uppföljning
varför är febril UVI farligt
20-30% har bakteriemi, ännu vanligare hos äldre
symtom febril bakteriemi
hög feber, frossa, illamående, kräkningar, flanksmärta, ömhet över njurloger (akut pyelonefrit).
Miktionsbesvär saknas hos ⅓
hos äldre kan symtombilden vara avvikande utan symtom från urinvägar
- konfusion
- kräkning, diarre
när sjukhusvård
de fall parenteral AB-behandling är aktuellt
- påverkad AT som vid sepsis
- illamående, kräkningar
- äldre kvinnor som oftare har bakteriemi
- gravida
- patienter med känd komplicerande faktorer i urinvägarna
diagnostik febril UVI
u-sticka: nitrit, leukocytesteras
u-odling
blododling
elstatus
behandling febril UVI
AB 7-10 dagar
- inled med parenteral behandling
- övergå till po behandling vid stabilisering
vid sepsis: hur behandla farmakologiskt
cefotaxim 1 g x 3 iv
+
gentamicin eller tobramycin (nebcina) 5 mg/kg x 1 iv
vid septisk chock: pga högre distributionsvolym rekommenderas högre doser det första dygnet:
cefotaxim 2 g x 3 iv +
gentamicin/tobramycin 7 mg/kg x 1 iv
en extra dos av cefotaxim 2 g ges 3-4 timmar efter den första dosen
val av AB vid febril UVI: parenteral behandling
förstahandsval:
cefotaxim: 1g x 3 iv
piperacillin/tazobactam 4g x 3 iv
andrahandsval
- gentamicin
- tobramycin (nebcina)
- ciprofloxacin om låg risk för kinolonresistens
val av AB vid febril UVI: peroral behandling
ciprofloxacin: 500 mg x 2
trimetoprim-sulfametoxazol (80/400 mg) 2 x 2
= hög resistens hos e. coli, endast efter odlingssvar
varför är ciprofloxaxin förstahandsval vid po AB behandling av febril UVI
korsresistens föreligger mellan fluorokinoloner
för att minska risken för resistenstuveckling mot kinoloner används detta preparat pga HÖGRE aktivitet mot G- tarmbakterier och pseudomonas
när ska man ha stark misstanke om multiresistenta ESBL producerande bakterier?
vistelse i länder med ökad AB-resistens det senaste halvåret
tidigare UVI orsakad av ESBL bakterier (senaste halvåret)
känt bärarskap av ESBL producerande bakterier i tarmfloran
när utredning?
en förstagångsinfektion som läkar komplikationsfritt behöver inte utredas.
Vid misstanke om uretärobstruktion eller njurabscess: terapisvikt under pågående adekvat AB behandling
- DT
recidiverande febril UVI:
- radiologisk utredning med rtg eller UL
kontrollodlingar visar fynd av proteus:
- cystoskopi och rtg för att utesluta infektionskonkrement
