miktionsstörningar Flashcards
miktion som kognitiv aktivitet
känna blåsfyllnad
förstå signal
hämma spontant blåskontraktion
planera miktion
relaxera bäckenbotten
inövad kontroll av miktionsreflex, viljemässig start
miktionsreflexen
hjärnstamsreflex
stimulering av detrusor via s2-4 = kontraktion
sfinkter och bäckenbotten relaxerar = hämning via pudendus S2-S4
samtidig hämning av n. hypogastricus T12-L1
cerebellum och BG reglerar motorisk aktivitet
cerebreum behåller fokus, underlättar hela blåsreflexen
involverade nerver i blåstömningen
hypogastricus
pelvici
pudendus
smarta hjälpreflexer (feedback) till miktionsreflexen
vätska i uretra ökar blåskontraktion
blåsfyllnad ger ökad sfinktertonus = lagring
sensibilitet i ben och underliv motverkar blåskontraktion
blåskontraktion = sfinkter relaxation
sympatiens och parasympaticus hämmar vandra
bohr reflex
+ till 5 års ålder
blåskontraktion vid infusions av kall vätska
hur kan man dela in LUTS
fyllnadsfas = lagringssymtom
tömningsfas = tömningssymtom
dysuri = smärta vid miktion
normal funktion av blåsa
lagra urin
vidgas utan stor tryckökning = hög compliance
inga spontana kontraktioner
lagringssymtom
irritabla
- trängningar, urgency
- täta trängningar, frequency
- nokturi
- urinläckage
patofysiologi till lagringssymtom
anatomiskt liten blåsa
- t.ex. läkning av skada, ärr, interstitiell cystit
överkänslighet mot fyllnad
- cystit
kontraktioner
- avflödeshinder!!
- cerebralt ohämmad blåsa, neurogen blåsrubbning
- idiopatiskt
nedsätt känsel för blåsfyllnad
- neurogent, DM-pnp
låg compliance
- ofta vid neurogen blåsrubbning
låg vilotonus i sfinkter
dålig trycktransmission
låg vilotonus i sfinkter
neurogen
operation, bäckenfraktur
kvinnor med stigande ålder
dålig trycktransmission
ålder
prolaps
förlossning
öppetstående blåshals
symtom vid tömningsbesvär
igångsättningssvårigheter
låga flöden, urinportioner vid valsalva miktion
intermittent eller avbruten miktion, dubbelmiktion
efterdropp
känsel av ofullständig tömning
patologi vid tömningsbesvär
avflödeshinder: obstruktion eller funktionellt vid dyssynergi av reflex
neurogen: sfinkter detrusor dyssynergi
svag blåsmuskel efter uttänjning
defekt blåsa: fibros, sänkning = lazy bladder
otillräcklig neurogen stimulering: motorneuronskada
divertikel eller reflux mot uretär=resurin
ex på avflödeshinder
tumör
BPH
striktur
dysuri
aldrig normalt
UVI
kronisk bäckenbottensmärta
- symtombehandla
- uteslutningsdiagnos
- svårbehandlat
manliga orsaker till LUTS: avflödeshinder
PC
BHC
uretracancer
= avflödeshinder retar blåsan som blir aktiv
= irritation besvär dominerar
hur ska man utreda trängningar
cystoskopi
andra orsaker till manlig LUTS
inflammation, infektion: trängningar, täta miktioner, dysuri
neurologi
- stroke, PD, MS
- DM-neuropati
rektum; nära anslutning till nedre urinvägar
gynorgan
psykologiska faktorer
utredning av LUTS
anamnes
IPSS
PR
miktionsutredning
anamnes
något farligt?
värdera besvär, vad är mest besvärande (lagringsbesvär eller tömning), neurologisk sjukdom, tidigare problem eller operation
IPSS
objektiv skattning av symtom
- följa sjukdom
vad tas inte upp med IPSS
inkontinens
obs att symtom inte måste vara samma som besvär
PR
storlek
form
konsistens
miktionsutredning
gradera miktionsproblem, krävs flera mätningar för att värdera, kvalitativ bedömning utan tydliga gränsvärden (gränszoner)
vad ingår i miktionsutredningen
- tidmiktion
- antal sek att kissa 100 första ml - miktionslista
- 2 dyngs mätning
- klockslag, volym för alla miktioner
- ev tillägg av läckagemätning - resurin
vad göra om stora urinvolymer
drickesmätning för att ge råd om dryckesvanor
normala värden för tidsmiktion
unga kvinnor, män: < 8 sek
äldre kvinnor < 10 sek
äldre män: < 11 sek normalt, 11-15 gråzon, > 15 patologiskt
vad göra om > 1500 ml urin i dyngsmätningen
minska till 1000-1200 ml med dryckesanpassning om symtom
stor nattlig diures - vad göra?
minska dyngsmängden urin
omfördela från natt till dag
anpassa NÄR intag av vatten
bedömning av varje portiones storlek: t.ex. vid många och små portioner
> 700: minska urinvolym
300: om miktionsrubbning ges sällan behandlingskrävande besvär
250: lätta besvär, om trängningar eller låga flöden kan man prova LM BHP
200: måttliga besvär: LM BPH
150: svåra besvär, läkemedel har sällan effekt om BPH
100: invalidiserande
50: ger upp och tömmer i binda
sätt att mäta resurin
bladder
tappning mer precist
hur gör man mätning av resurin
mätning efter miktion
tömd blåsvolym ska anges
gör minst 3 mätningar om resurin ska påverka handläggning
hitta resurin > 300-400, dvs > 50% av tömd volym
bedömningsparametrar vid LUTS
IPSS
besvärsfråga
tidmiktion
dyngsmätning
antal miktioner per dygn
portionsstorlek
resurin
när krävs oftast remiss/behandling
om > 1-2 kriterier avföljande
IPSS > 18
besvärsfråga > 3
tidsmiktion > 17
dyngsmätning: om > 1800 gör ny mätning där urinvolym minskats
antal/dygn: 12
portion urin < 200
resurin > 200 och > 50%
vilka utredningar kan göras på urologen
flödesmätning
TRUL
cystoskopi
urodynamik: cystometri och tryckflödesmätning för att värdera blåsfunktion
när är RIK bra
om ofullständig tömning
kan ge höga tryck med risk för UVI eller njurskada
minskar antalet symtomgivande UVIer jämfört med kKAD
