njurcancer Flashcards

1
Q

benigna parenkymala njurförändringar

A

cystor

adenom

onkocytom

angiomyolipom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

maligna parenkymala njurtumörer

A

klarceliig

papillär typ 1 och 2

kromofob

bellini (samlingsgång)

nefroblastom (wilms)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

njurbäckentumörer

A

papillom (benign)

njurbäckencancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

mesenkymala tumörer

A

benigna

  • leiomyom
  • fibrom
  • lipom

maligna: sarkom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

inflammatoriska processer

A

abcess
pyelonefrit
tbc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

metastas

A

lymfom

solida tumörer i andra organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är de vanligaste förändringen på rtg

A

cysta

om enkel alltid benign, om komplex kan den vara malign

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur ser solid tumör ut på rtg

A

kontrastladdande

benign eller malign

i stora tumörer kan man ibland se områden som inte laddar kontrast = nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur klassifieras reala cystor

A

bosniak klassifikation

- DT njurar +- kontrast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bosniak klassifikationen

A

1-2: benigna, 0% risk för malginitet

2F: gråzon, 5-10% risk för malignitet = följs och åtgärdas om progress

3= 50% maligna
- kir (eller uppföljning)

4=100% maligna
- kir

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

när åtgärdas cystor bosniak 1-2

A

om symtomatiska, smärta eller hydronefros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur skiljer man på malign/benign förändring generellt på rtg?

A

benigna förändringar laddar inte kontrast

  • tunna väggar
  • inga/lite förkalkningar
  • låg HU < 20
  • små, begränsande < 3 cm

maligna:
- förpackad cystvägg
- septa med kontrastuppladdning
- oregelbunden förklakning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

onkocytom

A

3-7%

onkocytära celler

kan likna kromfob cancer i biopsi, kan ingå i blandtumör

benign

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

angiomyolipom

A

fett
muskler
kärl
- olika proportioner

alltid benigna

kan vara lättblödande om stora

i vissa fall förebyggande åtgärder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

kännetecken ärftlig cancer

A

totalt 4%

  • yngre ålder
  • multipla förändringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

olika cancerformer drabbar olika delar av nefronet

A

proximala tubule

  • klarcellig cancer (75-80%)
  • papillär: 10-15%

distala tubuli

  • kromofob (5%)
  • onkocytom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tumörmekanism

A

VHL = tumörsupressor

defekt i 2/3 av sporadisk RCC och i all fall av hereditär cancer

HIF-ansamlas och cellen reagerar som om det vore “hypoxi”: cellproloferatipn och angiogenes med ökat uttryck av VEGF, PDGF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

riskfaktorer

A

rökning

övervikt

HT

förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt

genetik: 5-8%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

epidemiologi

A

2-3% av alla cancerfall totalt

drabbar män oftare

1200 fall per år

vanligt med incidentiella fynd på rtg

ovanligt före 40 år, med 70 år

2% bilaterala vid diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

stadieindelning

A

TNM

21
Q

T-stadium I runda svängar

A

1a-2b: begränsad till njuren

3a-3b: tumör i vena renalis eller inväxt i vena cavas vägg/tumörtromb

4: växt förbi gerotas fascia med inväxt i binjuren ipsilateralt

22
Q

mortalitet

A

500 personer dör årligen

metastasering vid diagnos 20%

lungor, skelett, lever-met vanligast

10% får metastas efter kurativ behandling

23
Q

överlevnad

A

beror på stadium

prognos vid primärt metastaserad sjukdom är dålig, 5 års överlevnad 20%

övriga: 70%

24
Q

symtom

A

> 60% symtomatiska, incidentell upptäckt

hematuri, flanksmärta, palpabel resistens = klassisk triad

retroperitonealt hematom
nytillkommen varicoele dx, symtom från metastas (hosta, skelettsmärta), B-symtom

25
Q

varför kallas tumören för internmedicinarnas tumör

A

vitknedgång

trötthet

HT

hyperkalcemi

polycytemi

SR

feber

= jävla diffust

26
Q

vilket lab värde är bra för monitorering av metastas/sjukdom

A

ALP

27
Q

blodprover att ta

A

krea, GFR

blodstatus

Ca

ALP, LD, SR

28
Q

utredning

A
anamens
status
lab
riskbedömning 
njurfunktion 
(ev. renogram)
29
Q

riskbedömning

A

Hengs kriterier: riskfaktorer för tumörprogress

< 1 år sedan diagnos till start behandling

karnofsky < 80

anemi

trombocytos

höga neutrofila

hyperkalcemi (korr-ca)

30
Q

risk-grupper och överlevnad

A

lågrisk: inga riskfaktorer, md överlevnad 40 månader

intermediär: 1-2 riskfaktorer, md överlevnad 20 månader

hög risk: >=3 riskfaktorer, md överlevnad 8

31
Q

stadieindelning och metastasutredning

A

CT thorax buk (4-fasig)

32
Q

andra tillgängliga metoder för stadiumindelning

A

MR: om KI med kontrast

kontrastförstärkt UL

njurtumörbiopsi
- före ställningstagande till aktiv expektans, före ablativ eller systemisk behandling

sckelettscint

PET-CT

33
Q

Vilka tumörer är malignitetsmisstänkta?

A

alla njurförändringar som inte innehåller fett (AML) eller har utseende av bosniak 1-2F cystor är maliginitetssuspekta till motsatsen är bevisad

ofta är små njurtumörer benigna eller lågmaligna, varierar med storlek

34
Q

hur tänka med åtgärd av malignitetsmisstänkt cysta

A

operera

avvakta: äldre med komorbiditet, unga vill man ofta operera pga risk att vänta
biopsi: om vi behöver information, hög sens/spec för tumörtyp men sämre för grad av tumör

35
Q

metastasrisk och tillväxthastighet

A

växer 3 mm/år

< 3.5 cm låg metastatisk potential över 2-3 år

36
Q

operationsmetoder

A

radikal nefrektomi

partiell nefrektomi

ablation av tumörvävnad

37
Q

radikal nefrektomi

A

när nefronsparande kir inte är lämpligt

  • lokalisation
  • avancerad
  • storlek
  • samsjuklighet

laparoskopiskt om möjligt

  • suspekta LN tas bort
  • binjure om metastas
  • organ med överväxt
38
Q

partiell nefrektomi

A

njurresektion, nefronsparande

rekommenderas om T1 och ev. vid T1b
- dvs tumör < 4 cm, ev. 7 cm)

39
Q

när är partiell nefrekotmi bra

A

solitär njure

bilateral tumörer

nedsatt njurfunktion

= mindre risk för CVD och kardiovaskulära händelse

40
Q

teknik vid partiell nefrektomi

A

robottassistans möjligt, laparoskopiskt

dissektion

varm/kall ischemi

resektion/enukleation

suturering av samlingssystem

hemostas

renografi efter

41
Q

ablation av tumörvävnad

A

värme: radio eller mikrovågsterapi

kyla: kryo

= nekros, död vävnad

perkutant eller laparoskopsikt

möjligt om tumör < 4 cm (3 cm om värmebehandling)

42
Q

när ablation?

A

när resektion inte är lämpligt

ger ökad risk för lokalt återfall

inte lämpligt om lokaliserat nära hilus eller njurartär

43
Q

skillnad aktiv monitorering och expertens

A

aktiv monitorering: rtg kontroll för att bedöma tillväxt

expertens: följer inte aktivt utan hanterar symtom

44
Q

aktiv monitorering

A

rtg kontroll, bedöm tillväxthastighet

njurtumör < 3 cm

  • 30% benigna, god prognos tills tumör når 3 cm, sällan metastaserande
  • aktiv behandling vid progress!!!
45
Q

aktiv monitorering på yngre personer?

A

nja

mer benägna att operera

46
Q

expektans - vilka?

A

äldre

hög perioperativ risk

kort förväntad överlevnad

= hantera symtom när de uppstår, följer inte aktivt

47
Q

uppföljning kurativ behandling

A

även recidiv kan vara behandlingsbart!!!

kir komplikationer

njurfunktion

48
Q

när sker återfall

A

80% inom 3 år

90% inom 5 år

men risk finns kvar efter 10 år