Syra/Bas - blodgas Flashcards

1
Q

vad används abg till? när tas de?

A

Vad används det till?
Artärblodgas används för att bedöma om något av kroppens syra-bas-reglerande organ (njurar och lungor) har en nedsatt funktion eller om kroppen bildar, tillförs eller förlorar stora mängder syra/bas så att lungor/njurar inte orkar kompensera.

Hur tas det?

  1. Identifiera patient
  2. Tvätta händer och radials
  3. Känn pulsen över radialis med finger-blommorna på två ställen.
  4. Punktera artären med sprutan mellan dina två fingrar.
  5. Höll sedan tryck med förband i 3-5 minuter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en syra och en bas?

A

Syra: substans som i lösning avger H+ è sänker pH

Bas: substans som i lösning tar upp H+ è höjer pH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur bildas syran i kroppen?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kroppens egna syror

A
  • Laktat (och därmed H+) bildas kontinuerligt vid anaerob glykolys, ffa i RBC och skelettmuskler
    • Laktatansamling kan ge upphov acidos
  • Ketonkroppar bildas i levern från FFS från nedbrytning av TG i fettväv.
    • Ketosyrorna används bl a i muskler som energisubstrat.
    • Ansamling sker normalt inte, men vid störningar, ffa diabetesketoacidos, utgör ökad ketogenes en viktig orsak till acidos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kroppens egna baser

A

Kväve blir noramlt till urea (som är neutralt) – men dock blir en del till ammoniak (NH3).

Ammoniak kan bildas i hepatocyterna eller direkt i njurarnas distala tubulusceller från glutamin. Ur tubuluscellerna kan den fria ammoniaken kan diffundera ut i lumen och binda samtidigt utsöndrade vätejoner (NH4+ ó H+ + NH3).

Ammoniak används av kroppen ihop med ökad H+-sekretion i njurarna för att motverka sänkt pH i kroppsvätskorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är skillnad på resiratorisk och metabol kvot?

A

När man pratar om syra/bas så pratar om skillnaden mellan respiratorisk och metaboliska för förändringar. Detta är enkelt:

Respiratoriska rubbningar
Beror på ändrad lungfunktion och utmärks av en primär förändring av PCO2.

Metabol rubbning
Alla andra syra- basrubbningar har primärt en förändring av BE och kallas metaboliska syra-basrubbningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur påverkar tiden om de är res eller metabol?

A

Det är viktigt att komma ihåg att en respiratorisk rubbning sker snabbt, medan en metabol tar upp till 3 dagar.

Exempel: man med förändrat Co2 som har fått en panikattack har en respiratorisk rubbning för njurarna har inte hunnit reglera än.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är en buggert?

A

För att kroppen ska kunna fungera så är det viktigt att den reglera sig efter pH balansen i kroppen – detta gör den via buffrar.

De vanligaste buffarna är Kolsyra/bikarbonatbuffertsystemet, hemoglobin, proteiner, ammonium och fosfatbuffertsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är be? och st-bikarbonat?

A

Base exsess (basöverskott/BE)

  • BE är den del av syra-basbalansen som regleras av njurarna.
  • Definieras som den mängd syra (i mmol) som krävs för att förskjuta pH i en liter blod/ECV + erytrocyter till 7,40 vid 37 grader, aktuell syrgasmättnad och pCO2 5,3 kPa.
  • Negativt värde innebär att bas måste tillföras.
  • Normalt BE är mellan -3 till +3

Standardbikarbonat är koncentrationen av bikarbonat i plasma. Detta är också en metabol buffert som njuren påverkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är bikarmbonatbuffert?

A
  • Viktigaste buffertsystmet
  • CO2 + H2O ↔ H2CO ↔ H+ + HCO3-
  • Enzymet karbanhydras krävs att för bildandet av H+ och bikarbonat kan ske i tillräckligt hög hastighet
  • Sker både I lungan och njuren, men återställs I njuren.
  • Är snabbt och flexibelt è därför så viktig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka övrig buffrar finns?

A

Hemoglobinbuffert

  • Eyrtrocyter kan ta upp CO2 och göra de till HCO3 och H+
    • H+ kan sedan bli O2 som vi andas ut
  • Hb kan alltså buffra H+.

Inte glömma

Plasmaproteinbuffertsystemet. Albumin svarar för huvuddelen av plasmaproteinernas buffertkapacitet, ihop med Ig och hormonbindande proteiner. Motsvarar ca 20% av Hb-systemets buffertkapacitet.

Fosfatbuffertsystemet. Svarar för en liten del av det totala buffertsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur reglas syrabas?

A

Lungorna och njurarna har en stor roll i reglering av syra/bas. Man brukar här även dela in förändringarna i primär och sekundär där exempel:

  • Primär respiratorisk alkalos kompenseras av metabol acidos
  • Respiraotrisk acidos kompenseras av metabol alkalos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur reglerar lungan syra/bas?

A
  • Förändringar i koldioxidkoncentrationen får omedelbara konsekvenser för pH både intra- och extracellulärt.

Ökad ventilation medför att pCO2 kommer att ställa in sig på en lägre nivå, och vice versa. Receptorer i res-pirationscentrum i hypothalamus reagerar på både ökande H+- och koldioxidkoncentration, och modulerar andnings- frekvens och -djup efter behovet att eliminera koldioxid.

Acidos: ↓ pH eller ↑ pCO påverkar kemoreceptorna som ger en ökad andningsfrekvens, vilket gör att pCO2 sjunker, vilket ger ett ökat pH.

Alkalos: depression av repsirationscentra pga ökat pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur påverkar njuren syra/bas?

A

Njurarna modulerar bikarbonatkoncentrationen i plasma genom variationer i vätejonutsöndringen och reabsorbtionen av bikarbonat från ultrafiltratet. Detta sker till 90% i proximala tubuli. Detta sker enligt bilden nedan:

Metabol kompensation av en respiratorisk rubbning (lungornas) tar längre tid än respiratorisk. Den börjar direkt, men det tar njurarna ca 3 dagar att ändra HCO3-reabsorbtion för att kompensera en respiratorisk syra-bas-rubbning. HCO3 kan därmed användas för att bedöma om den respiratoriska rubbningen är akut eller kronisk.

Även joner

Njurarna reglerar relationen mellan kat- och anjoner i blodet. Framför allt kontrollerar njuren kroppens utsöndring och resorption av Na+ (den vanligaste starka katjonen) i relation till Cl- (den vanligaste starka anjonen).

När till exempel Cl–utsöndringen ökar sker även utsöndring av H+ , SID (Strong Ion Difference, differensen i laddning mellan starka kat- och anjoner) ökar då vilket möjliggör för en ökad mängd HCO3– vilket då höjer pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad kan de olika rubbingar ge?

A
  • Acidos kan ge:
    • Hyperkalemi
    • Hyperkalcemi
    • Nedbryttning av benvävnad
    • Koagulationspåverkan
    • Sympatikus påslag mm
  • Alkalos kan ge:
    • Hypokalemi
    • Hypokalcemi
    • Sjuknade ventilation
    • Neuromuskulär påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är resirtoisk acidos?

sker vid och bheadnlign

A
17
Q

vad är resipratoriska alkalos

A

När vi t.ex. hyperventilar så minskar CO2 i blodet è de blir basiskt och pH ökar è respiratorisk acidos.

Akut är när ingen kompensation sker och BE inte sjunker.

Kronisk är när kompensation sker och BE sjunker.

Ses vid: Hyperventilation, förhöjt intrakraniellt tryck, överventilation i respirator, feber.

Behandling: Orsaksinriktad.

18
Q

vad är metabol acidos?

A
19
Q

vad är metabol alkalos?

A
20
Q

en förändring i pH heter ___ eller ___, själva sjukdomsläger heter alkalos/acidos.

A

en förändring i pH heter alkalemi eller acidemi, själva sjukdomsläger heter alkalos/acidos.

21
Q

Hb-dissociationskurvan

Vad är kurvan?

A

Om man gör en graf på syremättnaden vid olika nivåer av partialtrycket av syre kommer man få hemoglobinets dissociationskurva.

Bygger på att efter första syret bundit till hemoglobinmolekylen kommer affiniteten bli lite högre, efter andra syret bundit in ännu högre osv.

22
Q

varför är hb kurvan viktitg? vad påverkar den?

A

Varför är den så?
Kooperativiten är viktig på så sätt att vi i lungorna har ett högt partialtryck. Affiniteten för syre är då högt, detta innebär att hemoglobinet tar upp syre och avger det inte. Hemoglobinmolekylerna laddas då med syre och för det till periferin där partialtrycket för O2 är lägre. Affiniteten är då lägre och hemoglobinet gör sig av med syret mycket lättare.

Hur påverkas kurvan?
Vidare påverkas hemoglobinets affinitet för syre av både pH och pCO2. Denna effekt kallas för Bohr-effekten.

När pH blir lågt och/eller pCO2 ökar kommer affiniteten för syre att minska, i dissociationskurvan kommer kurvan således att högerförskjutas och hemoglobinet gör sig lättare av med syre.

23
Q

vad är 2.3dpg?

A

Högre 2,3-DPG (produktion stimuleras vid hypoxi, 2,3-DPG binder och stabiliserar den icke-syresatta formen av Hb och minskar därmed Hb:s affinitet för syre = gör att syre släpps där det behövs

24
Q

kurvans Koppling till praktik och blodgas

A

Tack vare de är så plant i toppen man kan sjunka ifrån 99 till 94 utan att de påverkar transport mycket, men sjunker man lite mer ner så sjunker de snabbt.

Tar man en blodgas som ligger på 7.5 så blir man mycket sämre vid 7.0. Inte lika farligt att gå ifrån 10.5 till 10.

25
Q

kaliums kopling till ph?

A

För varje ökning av pH-värdet med 0,1 steg minskar P-kaliumvärdet med ca 0,6 mmol/l, eftersom kalium förflyttas in i cellerna. Är falsk högt.

26
Q

SAT, Hb och flöde ger ___ till blodet. Många lastbilar som är fyllde och kör snabbt.

A

SAT, Hb och flöde ger syre till blodet. Många lastbilar som är fyllde och kör snabbt.

27
Q

vad är res-insufficnes och varför sker de?

A

Vad är det?
Respiratorisk insufficiens innebär oförmåga att upprätthålla normala blodgaser i vila: pO2 < 8,0 kPa och/eller pCO2 > 6,0 kPa

Hur uppstår de?

  • Vid diffusionsproblem så störs framförallt syrgasutbytet → Hypoxi
  • Vid hypoventilering så ansamlas framförallt koldioxid i kroppen → Hyperkapni
28
Q

Störning i gasutbyte beror på:

A
  • KOL
  • Lungemboli
  • Diffursionhinder s som ödem eller pneumoni
  • Shunt med atelektas (sammanfallen del av lugan)

Gemensamt för tillstånd med diffusionshinder är att det föreligger hypoxi men inte hyperkapni.

29
Q

hypoventaltion beror på?

A

Hypoventilation
När man hypoventilera så påverkar man istället koldioxiden. Detta kan bero på:

  • Pickwicksyndromet – dör stora massor intraabdominellt och thoraxialt fett måste lyftas vid varje andetag, särskilt vid liggande, vilket tröttar ut andningsmuskler och försvårar andning
  • Neurologiska – så som ALS
  • Thoraxdeformitet så som skolios eller kyfos.
30
Q

varför är det för klinsikt viktigt med kol, respiratorisk infussiens och drive?

A

Högt BE talar för att patienten är metabolt kompenserad → Långvarig respiratorisk insufficiens → Patientens andnings styrs av hypoxisk drive → Försiktighet med syrgas