Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T7 - Anestesi > Metabolism och nutrition > Flashcards

Metabolism och nutrition Flashcards

1
Q

varför är nutriton viktigt?

vad händer när man hamnar på iva?

A

När en patient ligger inne på sjukhus – framförallt före och efter op – så är det viktigt att patienten får i sig rätt nutrition. Detta grunder sig i SOS allmänna råd som säger:

  • Vårdgivaren ska se till att näringstillstånd utreds och även fastställer rutiner för att undernäring förebyggs.

Vad händer på IVA?
Nutrition inom anestesi och intensivvård är en basal del av behandlingen som kan kategoriseras i enteral (via tarmen) och parenteral nutrition (via blodet).

Fullständig intravenös nutrition kallas vanligen för total parenteral nutrition (TPN).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är en kallori? hur mycket är de i olika saker

A

Vad är en kalori?
Den mängd energi som går åt för att värma 1 mg vatten 1 grad Celsius

Hur mycket energi är det i?

  • 1 gram glukos/protein = 4 kcal
  • 1 gram fett = 9 kcal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är RW och vad är den vid olika saker?

A

Vad är det?
Respiratorisk kvot = är kvoten mellan producerad volym koldioxid (VCO2) och samtidigt upptagen volym syrgas (VO2)

Vad är RQ vid:

Glukos

  • CO2/ O2 = 1,0
  • = mycket syreatomer i glukos => hög produktion av koldioxid vid förbränning av glukos

Fett

  • CO2/ O2 = 0,7
  • = lite syreatomer i fett => får låg produktion av koldioxid vid förbränning av fett

Protein

  • 0.8
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur beräknar man indiirekt kaloimetri?

A

Detta kan användas för att beräkna indirekt kalorimetri è där man räknar ut det som:

Energi =

(5.5 x O2) + (1.75 x Co2) – (1.99 x Urin)

Detta används på IVA för att beräkna hur mycket energin patienten behöver få i sig.

Exempel hos KOL:
Pat med Kol producera redan mycket Co2 – man vill därför ge dem fettrik mat för då är EQ 0.7 istället för 1 vid glukos-rik mat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad beror kaloribehov på? och va är bmr?

A

Kaloribehov

Vad beror kaloribehovet på?

  • Vikt
  • Kön
  • Ålder
  • Mängd muskelmassa
  • Aktivitetsnivå
  • Feber
  • Sjukdom

Vad är BMR?
Står för basal metabolic rate och räknar ut den energin som behövs för att hålla krippen igång vid vila. Denna bygger på:

  • Kön
  • Vikt
  • Längd
  • Ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

normlat bmr

A

Räknar man ut BMR på alla?
Nej, man brukar förenkla till:

  • Sängliggande: 25 kcal/ kg/ d
  • Uppegående: 30 kval/ kg/ d
  • Återhämtning: 35-50

Mer vid återhämtning för att man då behöver bygga upp sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad händer när man blir sjuk med metabolism? sen när man blir frisk?

A

Vad händer när man blir sjuk?
Man har inte lika stort energibehov i kroppen händer det följande:

  • Matleda (aptitlöshet)
  • Katabolism ökar
  • Insulinresistent
  • Kortisolutsöndring
  • Utsöndring inflammatoriska mediatorer

Vad sker sen?
Sker en uppbyggnad fas där man har ett stort energibehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad händer vid svält vs trauma

A

Vad händer vid svält?

  • Muskelprotein spara
  • Vilometabolism minskar
  • Fettoxidation

Vad händer vid trauma?

  • Muskelprotein konsumeras
  • Vilometabolism ökar
  • Fettoxidation stiger kraftigt

è allt detta leder till att en IVA-patient kan förlora ca 1.5 kg muskelmassa per dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ger man näring till en sjuk?

A
  • Mat per oralt
  • Sond – med glukos, protein, fett mm
    • Kallas enteral (EN)
  • IV (PN)
    • Glukos
    • Nutritionslösningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är ett glykosdropp? kcal?

A

Glukos

Det finns både 5% och 10% att välja mellan, men den vanligaste är 5%. För den gäller:

  • 5% motsvara 50mgU/ml
  • 1000 ml = 50g
  • 50g x 4 kcal = 200 kcal

Alltså innehåller 1 liter 5% glukosdropp 200 kcal energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ges natrition på iva?

A

Näringen som ges på IVA beror på i vilket steg patienten är – men enkelt kan man säga:

  1. Glukos fungera alltid första dygnet IV
  2. Man vill tidigt övergå till nutrition via sond (EN)
    1. Om inte kontraindikation för EN finns è då kan PN övervägas
  3. Man gör även en indirekt kalorimetri för att se behovet
  4. Sedan vill man stegvis öka energiintaget (då återhämning börjar)
  5. Per oralt börjar vanligen efter 7 dagar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Helst vill man ge enteral istället för IV – varför det?

A
  • Tarmen får något att arbeta med
  • Lägre risk för hyperlipidemi
  • Mindre komplikationsrisk i form av infektioner
  • Motverkar barriärskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Indirekt kalorimetri - vad är de?

A

Vad bygger det på?
Indirekt kalorimetri som bygger på sambandet mellan energiomsättning och syreförbrukning

Vad mäter man?
Indirekt kalorimetri mäts med hjälp av en respirometer som analyserar syre- och koldioxidmängden i in- och utandningsluften hos en person.

Alltså kan man genom att mäta mängden förbrukad syrgas få ett mått på energiomsättningen

Beräknas:

Energi =

(5.5 x O2) + (1.75 x Co2) – (1.99 x Urin)

Detta används på IVA för att beräkna hur mycket energin patienten behöver få i sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

manutriton - vanligt, farligt och leder till?

A

Är det vanligt?
Ja, ca 20-30% av de som ligger inne är malnutrierade.

Är det farligt?
Ja, man har sett att de leder till ökad dödlighet, risk för komplikationer och förlängd vårditd.

Man kan även tänka att patient som inte äter något är en riskfaktor.

De leder till:

  • Längre tid i respirator
  • Ökar infektionsrisk
  • Längre vårdtid
  • Ökar återinläggningar
  • Ökar mortalitet Ökar kostnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är sarkopeni?

A

Sarkopeni innebär muskelförlust och muskelmassa. Förekomst av Sarkopeni ökar med åldern och beräknas utgöra 5 -10% i åldern 75- 85 år. Faktorer som kan öka risken för Sarkopeni är inaktivitet, undernäring och sjukdom – vilket alla kan ses hos en patient som ligger på IVA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är en nutrtionsbedömning? ska de verkligen göras? hur behdöms den?

A

Ska det göras?
Nutritionsbedömning ska utföras första dygnet på IVA. Kostregistrering ska utföras i 3 dgr om de ses behov till de.

Vad gör man om patienter äter dåligt?
Om nutritionsbedömning ger poäng ska dietist kopplas in där dietist räknar ut kaloribehov och sätter in kosttillägg.

Glöm inte att väga patienten också!

Hur bedöms de?
Det finns ett NRS, vilket står för nutrional risc score där man mäter Sammanlagd poäng = Poäng för ålder + Poäng för nutritionsstatus + Poäng för sjukdomens allvarlighetsgrad.

Detta ger poäng som man sedan bedömer nutritionen på:

4 - Intermediär risk för malnutrition. Använd näringsdryck eller enteral sondnutrition (EN)

5 - Hög risk för malnutrition. Om patienten inte uppnår minst 80% av sitt kalorimål (25 kcal/kg/dygn) med EN bör man komplettera med parenteral nutrition redan dag 3.

17
Q

vilka är de första två stegen vid nutriton?

A

1 – identifiera risk för malnutration

  • Varje patient som läggs in på IVA ska bedömas avseende förekomst av, eller risk för att utveckla undernäring. Bedömningen är i första hand klinisk.
  • De viktigaste indikatorerna för kronisk malnutrition är anamnes på ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter, lågt BMI (<20) och förekomst av bakomliggande sjukdom som kan leda till malnutrition, t.ex. spridd cancersjukdom, anorexia nervosa, obstruktiv eller funktionell magtarmsjukdom.

2 – bedöma om patienten ska ha nutrition

  • Alla patienter som inte förväntas kunna försörja sig helt via oralt intag inom 3 dygn skall ha nutrition. För kritiskt sjuka patienter liksom för patienter med risk för malnutrition eller med manifest malnutrition bör behandlingen startas tidigt (inom 24 tim)
18
Q

vad gör man när man bedömt om pat ska ha nutriton?

A

3 - Beräkna BMI

  • BMI = vikt (kg) / längd2 (m)
  • Vikt och längd skall mätas vid ankomst till IVA/IMA.

4 – Beräkna nutritionsnivå

  • Patientens energibehov varierar beroende på sjukdomstillstånd och sjukdomsfas.
  • Det är viktigt att göra en individuell bedömning av energibehovet.
  • Mät om möjligt energiförbrukningen regelbundet med indirekt kalorimetri, men de kan även uppskattas enligt:
19
Q

fördel och nackdel med en eller pn

A

Ta beslut om de ska vara EN eller PN.

Fördelar och nackdelar EN

    • : Mindre risk för infektionen dialys mm
    • = kanske inte får i sig all energi

Fördelar och nackdelar PN

    • : kan få infektioner mm
    • : får i sig all energi
20
Q

vad är EN? när ger man inte de?

A

(EN) bör väljas i första hand till alla IVA-patienter utan absoluta kontraindikationer. Det finns ett värde att börja tidigt (< 24-48 timmar) för att motverka störningar i den normala tarmbakteriefloran, vilket kan leda till translokation och sepsis, men även sämre förutsättningar för att lyckas med EN pga diarré eller obstipation.

När ska man inte ge EN?

  • Intrabdominellt kompartmentsydrom
  • Tarmischemi / perforation /obstruktiv ileus
  • Nära tid till intubation
  • Nära tid till bukoperation
21
Q

vad är pn/TPN?

olika sätt att ge de

A

(PN/TPN) insätts när näringsbehovet inte kan tillgodoses med peroral och/eller enteral nutrition. I den mån det är möjligt bör PN kombineras med enteral nutrition. Används vid NIV eller intubering.

Påbörja PN om näringsintaget är mindre än 50 % av behovet under längre tid än vad som bör tolereras. Parenterala nutritionslösningar består av flera olika komponenter, såsom glukos, aminosyror, triglycerider och elektrolyter avsedda för intravenöst bruk.

Olika sätt att ge visas här:

  • Genom mun
  • Nasogastrik sond
  • Nasoduodenal sond
  • Gastrostomi
  • Intravenös
  • TPN via CVK vid lång-tids terapi
  • PPN – främst när man ger SPN
22
Q

vad är en cvk?

A

En central venkateter (CVK) är en kärlkateter där kateterspetsen ligger i vena cava superior med spetsen på gränsen till HF.

Man brukar lägga CVK i följande kärl:

  • vena subclavia
  • vena jugularis interna
  • vena femoralis
23
Q

för och nackdel med cvk/pvk

A

PVK

  • Indikationer
    = svaga lösningar (hypertona lösningar kan ej tillföras)
    = stora volymer
    = bättre för kort tid <14 dgr
  • Fördelar
    = lätt att sätta

CVK

  • Indikationer
    = starka lösningar (hypertona lösningar kan ges)
    = små volymer
    = bättre för kärlretande/ starka ämnen, eller viktiga LM (cytostatika)
    = bättre för paraenteral nutrition under lång tid
  • Nackdelar
    = kräver talang att sätta, samt större risker för komplikationer
24
Q

hur läger man cvk i jugularis interna?

A

V. jugularis interna

  1. Jugularis interna hittas vid apex av triangel som bildas av sternumhuvudet och clavikelhuvudet av muskulus sternocleidomastoideus precis lateralt om carotis-pulsen
  2. Sprutans riktning mot ipsilateral bröstvårta, 45% lutning
    = Ultraljud underlättar processen
  3. Stick sprutan i jugularis interna så att mörkt icke pulsatilt blod kommer
  4. För ner ledare och dra bort sprutan
  5. Sedan
    1. Trä dilator över ledaren ned till lumen för att dilatera ingångshålet
    2. Dra bort dilatator
    3. Spola kateterlumen med NaCl och trä den över ledaren och för ner den tills den hamnar vid korsningen mellan superior vena cava och höger förmak
    4. Dra ut ledaren
    5. Säkerställ att blod flödar

Lungröntgen för kontrollera rätt placering och utesluta hemothorax eller pneumothorax

25
Q

hur läger man cvk i femerolis och subklacia?

A

V. femoralis.

  1. Anatomi i ljumsken minnesregel lateralt till medialt. NAVEL: Nerv, artär, ven, empty space, lymfa.
  2. Femoralisvenen hittas 2 cm under inguinalligamentet och 1 cm medialt om arteria femoralis-pulsationen.
  3. Samma process som ovan.

Subclavia

  1. Identifiera klavikel
  2. Venen löper under den mediala tredjedelen av klavikeln
  3. Den mediala tredjedelen av klavikeln börjar där klavikelns ände möter costoclavikulära ligamentet
  4. Artären löper posteriort och superiort om venen
  5. Sprutan i 30% graders vinkel medialt
  6. Samma process som ovan.
26
Q

Vad kan gå fel vid PN?

A
  • Infektion i CVK
  • Hyperglykemi eller illamående vid för snabb tillförsel och för mycket energi
  • Stigande levervärde signalerar vanligen pågående inflammation, steatos (ansamling av fett i leverceller) och/eller försämrat gallflöde (kolestas) i levern. Man ska vara särskilt observant för utveckling av kolestas (dvs konjugerad bilirubin > 20 mikromol/L)
  • Takykardi, feber och viktökning vid refeedning syndrom

Kontraindikationer:
Allergi mot innehåll, cirkulationssvikt eller svår njursvikt

27
Q

vad är spn?

A

Det finns även SPN = stödjande parenteral nutrition, det vill säga när PN ersätter en del av det totala behovet av energi och näringsämnen.

28
Q

vad är refeedingsyndrom?

A

Tänk alltid på risken för refeedingsyndrom – vilket är:

  • Grunden är att svält leder till en nedreglering av metabolismens enzymsystem. Funktionerna i flera organ såsom hjärta och njurar kan vara reducerade, vilket ger risk för överbelastning om man tillför näring och vätska för snabbt eller i för hög dos.
  • Till undernärda patienter som är i behov av enteral eller parenteral nutrition rekommenderas en gradvis upptrappning för att förebygga refeeding syndrome
  • Symtom är:
    • Feber
    • Snabb viktökning
    • Ödem
    • El rubbning
    • Takykardi
  • Hög risk vid lågt BMI, lång svält och låga nivåer av magnesium, fosfat och/eller kalium innan uppstart av nutritionsbehandling.
29
Q

Finns det risker med sövning eller sedering av alkoholpåverkade patienter?

Hur räknar man ut promille?

A

Finns det risker med sövning eller sedering av alkoholpåverkade patienter?

  • Ja det är olämpligt då alkohol i sig har en sövande effekt och det är då svårt att beräkna doser

Hur räknar man ut promille?
1 promille är ca 27 mmol alkohol.

30
Q

Att söva en hypovolem patient – är det farligt?

Patienten är en hypovolem patient som är alkoholpåverkade som behövs opereras för en fotledsfraktur.

Vad ska ges för vätska till denna patient? Tänk två olika steg.

A

Att söva en hypovolem patient – är det farligt?

  • Ja då anaestin ofta dilaterar kärlen, vilket sänker BT ännu mer.
  • Lokalbedövning och morfin dämpar sympatikus è BT fall

Man vill därför oftast lägga en perifer blockad här!

Vad ska ges för vätska till denna patient? Tänk två olika steg.

  • Först en hypoton vätska Ex. 5 % glukos med låga mängd natrium och kalium, eller ringer.
  • Sedan om inte det föreligger samtidig svårt hypovolemi med lågt blodtryck, då kan isoton vätska (t ex 0,9 % NaCl) under en initial fas vara indicerat.
31
Q

Vad ska man tänka på vid glukos hos alkoholpåverkad patient?

A

Undvik att ge glukosinfusion till personer med överkonsumtion av alkohol och andra med risk att utveckla WKS (Wernicke-Korsakoffs syndrom = alkoholdemens) utan att ge tiamin före.

32
Q

Patient med buksmärta och kräkning ska operas för bilndtarmsinfammaiton.

Operation om två dygn, vad ges för vätska?

Vad för mat ger man under dessa två dygn?

A

Operation om två dygn, vad ges för vätska?

  • Första dygnet – vanlig oral vätska
  • Andra dygnet
    • Sluta äta 6 timmar innan
    • Och gå sedan över till ringer timmarna innan op.

Vad för mat ger man under dessa två dygn?

  • Första – oralt
  • Andra – vid 6 timmar kvar = fastande
33
Q

Riskfaktorer aspiration

A
  • Ej fastnade
  • Allt som stannar upp mage – så som:
    • Ont i buk
    • LM så som opiater som sänker tonus i nedre esofagussfinktern och ökar därmed aspirationsrisken
  • Även riskpatienter så som:
    • Många tillstånd, t ex diabetes, smärta, njursvikt eller opiatmedicinering, ger förlångsammad ventrikeltömning.
    • Hiatusbråk
    • Obesitas
    • Neurologisk påverkan
    • Gastroesofageal reflux
34
Q

Kan man endast ge glukos efter?

Är undernäring farligt?

A

Kan man endast ge glukos efter?
Friska och välnutrierade pat. kan ej enbart leva på basal glukos en längre tid

Risken blir stor för hyponatremi om amn ger elektrofira (hypotona) lösningar.

Är undernäring farligt?
Ja, det ger tex. ökad infektionsrisk, dålig sårläkning, ökad sjukhustid och mortalitet.

T7 - Anestesi (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions