Anestesi - sövning steg för steg Flashcards
steg 1
Behövs inte alltid, men man kan använda:
- Benzo
- Opiater vid akut smärta
- NSAID och Paracetamol
2 – koppla upp
Grund - Tre-avlednings EKG, blodtryck, pulsoximetri, andingsfrekvens skall monitoreras
PVK - Kan söva med bara 1 PVK men om ex. behov för noradrenalin direkt i samband med sövning är det indicerat med 2 infarter.
Artärnål - Riskpatienter (hjärtsjuka, septiska patienter bl.a) sätts ofta en artärnål som kopplas upp före induktion för att snabbare parera blodtrycksförändringar.
Bis – elektrod för aktivet i hjärnan som mäter sövningen
3 – Preoxygenera
Preoxygenering förlänger tiden innan en patient blir hypoxisk genom att fylla upp FRC (funktionell residualkapacitet) av lungorna med syrgas istället för kväve.
Görs igenom att sätta syrgasmask. Man vill få exspiratorisk o2 upp till ca 80%.
4 – hypnos och smärtlindring
Induktion med propofol och opiat (remifentanil, alfentanil eller fentanyl).
Som alternativ till propofol kan man användas tiopental eller ketamin. Ketamin används ofta hos cirkulatoriskt instabila patienter
5 – kontrollera att patienten sover
Kontrollera att patienten sover. Pupiller (liten och centrerad) eller ögonfransreflexen. Även fråga den om den är vaken fungera bra.
Är patienten väl sövd → Gör fri luftväg med käklyft och handventilera (ej vid RSI).
6 – muskelrelaxatia
Administrera muskelrelaxantia och maskventilera fram tills effekt av denne.
Vid RSI - ges muskelrelaxantia och induktionsmedel samtidigt efter preoxygenering varefter man intuberar utan maskventilation.
Vad ges?
- Celocurin
-
Esmoeron vanligaste
- Kompetetiv hämning av acH receptorer.
7 – intubera
Intubera med laryngoskop. Intubation består av flera delar:
- “Nyckeln i låset”=för in laryngoskåpet till hö i mungipan för att undvika att dra med tungarn.
- Placera toppen på bladet i botten av valecula (mellan tungbas och epiglottis).
- “Öppna dörren”=visualisera trachea genom att dra tungbasen framåt så att epiglottis följer med.
- “Gå in”=intubera, se till att kuff ligger nedom stämbanden.
- Kuffa!
8 – kontrollera
Håll kvar tuben med fingrarna och verifiera tubläget genom att ventilera samtidigt som en kollega lyssnar på lungorna bilateralt. Verifiera att koldioxidretur på respiratorn.
9 – respirator och anestesiunderhåll
Del 1
Starta respiratorn. Sänk syrgashalten
Del 2
Anestesiunderhåll med TIVA (Total Intravenös Anestesi) med propofol och remifentanil. Alternativt till propofol används narkosgas.
10 – monitorerna
Monitorera patienten, ta blodtryck, hjärtfrekvens (EKG), pulsoximetri, PEEP(en inställning vid respiratorbehandling vilket innebär ett positivt andningstryck i slutet av utandningen), AF, kontinuerlig kapnografi (utandad koldioxid, CO2), kontinuerlig mätning av inandad oxygenhalt.
Man kollar även hur djupt patienten sover. Detta görs via Bis som ska ligga på ca 40-60. Ökar de så vaknar patienten. Mäter med elektroner på huvudet.
Kan behöva ge LM här för t.ex. blodtrycksfall och smärta.
11 – vakna
Ge antiemetika (emot illamående) – detta innan pat vaknar. Även smärtlindrande i form av morfin innan pat vaknar
Planera för väckning. Höj syrgashalt till 80% och var beredd med mask. Stäng av TIVA/gas. Vänta tills patienten tittar upp och kan dra flera spontana andetag på uppmaning innan du kuffar ur och drar tuben.
Kontrollera att muskelrelxatian gått ur innan detta – görs med train of four.
è Administrera sedan syrgas på mask och fortsätt monitorera patienten noggrant de första minuterna efter väckning. Håll fri lutväg och ventilera vid behov.
Risker vid anestesi
- Aspiration
- Intuberingsproblem
- BT fall
- Cirkulationssvikt
- Andningssvikt
- Njursvikt
- Laktoacidos
- Awareness
- Awareness innebär att patientens medvetande upplever händelser under narkos, trots att hen tycks vara i narkos.
Hur görs en akut/RSI?
- Ge celocurin som muskelrelaxantia
- Ge Fentanyl som smärta
- Ge propofol
