Smärta 1: Inledning + smärtfysiologi Flashcards

1
Q

Varför bry sig om smärta och smärtbehandling?

A

Övergripande mål inom hälso- och sjukvård

  • främjar välbefinnande och livskvalitet
  • färre akuta komplikationer
  • påskyndar tillfrisknande och rehabilitering
  • sparar vårdresurser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur stor andel av befolkningen besväras av påtaglig kronisk smärta?

A

Ca 20 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är smärt- och rehabiliteringscentrum?

A

Multidisciplinär klinik med ca 50 medarbetare

Antal nybesök i öppen vård: 900/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är definitionen av smärta?

A

Obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av en sådan skada. Smärta är alltid subjekti och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en nociceptor?

A

Sensorisk receptor som har förmåga att upptäcka och förmedla info om skadliga stimuli

Nakna nervändslut. Kräver starka stimuli för att aktiveras, i normala fall

Långsamt adapterande, slutar inte skicka signaler vid stimulering, jmf med beröringsreceptorer som minskar sin aktivitet trots konstant stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är nociception och vad är klinisk smärta?

A

Nociception är aktivitet i smärtsystemet

Klinisk smärta är när signalen når vårt meddelande och tolkas i hjärnan -> smärta
Smärta innefattar upplevelsen av smärta. En patient kan alltså beskriva smärta i avsaknad av påvisbar nociception

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka fibrer sänder smärtsignaler?

A

Adelta-fibrer: snabba, projiceras i hög grad på sensoriska kortex. Skarp, distinkt, vällokaliserad smärta

C-fibrer: långsammare och når thalamus senare, projiceras mer diffust i hjärnan. Dov, molande smärta, svårlokaliserad och upplevs mer utbredd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan sägas om nociceptorer och perifer transmission?

A

Adelta-fibrer eller C-fibrer

Nociception kan antingen aktiveras direkt eller sänka sin retningströskel och bli känsligare för ytterligare stimuli (perifer sensitisering)

Polymodala nociceptorer är mest förekommande. Varierar tröskeln för olika stimuli och ”rate of firing” till dorsalhornet. Om den blir sensitiserad blir den sensitiserad för alla modaliteter

CPM (C-polymodala nociceptorer) - tunna omyeliniserade C-nervfibrer som svarar på intensiv mekanisk, termisk eller kemisk stimulering

”Silent nociceptors”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kopplas smärtan om i ryggmärgen?

A

Omkoppling till två huvudtyper av nervceller:

  1. NS (nociceptivt specifika)
    - förmedlar normalt sett endast smärtsignaler
    - vid patologiska processer, tex inflammation eller nervskada kan de förmedla andra stimuli (tryck, beröring, vibration, temp)
  2. Multikonvergenta ”wide dynamic range”
    - tar emot signaler från Adelta- och C-fibrer men också Abeta (dvs smärtsamt och icke-smärtsamt)
    - stora receptoriska fält - tar emot impulser från stort område
    - fibrer från hud och inre organ konvergerar mot samma WDR-neuron (wide dynamic range)
    - Utgör anatomiska grunden för refererad smärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad händer vid långvarig C-fiberstimulering?

A

Frisättning av excitatoriska aminosyror som verkar cytotoxiskt -> interneuron blir dysfunktionellt -> beröring signalerar smärta

Samtidig uppreglering av receptorer, bla NMDA -> WDR-neuronet ännu känsligare för C-fiberstimulering = del i central sensitisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Lissauers bana?

A

När perifera nerven når ryggmärgen avger den också avlöpare uppåt och nedåt till närliggande segment så närliggande WDR-neuron aktiveras

Resulterar i att smärtimpulsen uppfattas komma från ett större område
-> kliniskt innebär det tex svårigheter att göra korrekt nivådiagnostik vid ländryggsmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varifrån utgår de descenderande smärthämmande bansystemen?

A

PAG, i mesencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vart fortleds informationen från thalamus?

A
  1. Somatosensoriska cortex: smärtans sensoriskt diskriminativa komponent. Kortikala representationen är inte statisk
  2. Limbiska strukturer: smärtans affektiva komponent. Upplevelse av hot, obehg samt upphov av smärtminnen
  3. Prefrontal- och frontalcortex: smärtans kognitiva komponent. Bearbetning av smärtans betydelse och konsekvens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för smärthämmande system i kroppen?

A
  1. Supraspinal; descenderande smärthämning
    - utgår från hjärnstam, omkopplar i substantia gelatinosa + lamina V i ryggmärgens bakhorn
  2. Diffuse noxious inhibitory controls
    - smärtsignaler aktiverar C- och Adelta-fibrer -> dorsalhorn ffa WRD-neuron och funiculus ventrolateralis -> subnucleus reticularis dorsalis
  3. SIA: stressinducerad analgesi
    - vid akut kraftig stress, ökad tolerans för smärta under en begränsad tid
    - stor individuell variation
    - endogena opioider, endocannabinoider, GABA, glutamat bl.a.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för nedåtstigande smärtfaciliterande system?

A

Utgår från cortex, limbiska strukturer, hjärnstammen
- effekt på spinal nivå

Aktiveras vid stress, oro, rädsla, depression, ångest

Viktigt att minska oron när patienten söker vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan sägas om spinal smärthämning?

A

Gate control-teorin
- smärtimpulsen kan moduleras i dorsalhornen ffa substantia gelatinosa (lamina 2-3)

Aktivering av Abeta-fibrer som är icke-smärtledande -> interneuron -> hämma aktivitet i smärtneuron både pre- och postsynaptiskt

Hämning via bl.a. glycin, GABA, dynorfin, enkefalin

Minskad frisöttning av glutamat och substans P (presynaptiskt) och minskad känslighet för glutamat (postsynaptiskt

17
Q

Hur snabb är effekten av spinal smärthämning?

A

Omedelbar, kortvarig

Via bla GABA, dynorfin, enkefalin

Grad av hämning beror på stimuleringens intensitet (temporal summation) och utbredning (spatial summation)

18
Q

Finns det i ryggmärgen anatomiska och fysiologiska förutsättningar för förstärkning, spridning och hämning av smärtimpulser?

A

Ja

19
Q

Vad är definitionen av kronisk/långvarig smärta?

A

Pain which has persisted beyond normal tissue healing time, usually considered to be 3 months

Nackdelar: tar inte hänsyn till svårigheter, funktionsnedsättning, vårdbehov, intermittent/ihållande och psykologiska faktorer

20
Q

Hur skiljer sig akut och kronisk smärta från varandra?

A

Akut:

  1. Orsakas av intern/extern skada/händelse
  2. Intensiteten korrelerar med triggande stimuli
  3. Kan tydligt lokaliseras

Kronisk:

  1. Bortkopplad från ursprungsskadan/händelsen
  2. Intensiteten korrelerar oftast inte längre med ett stimuli
  3. Blir en sjukdom i sig
21
Q

Vad är generaliserad smärta (chronic widespread pain/CWP)?

A

Axial smärta (nacke, bröstrygg och/eller ländrygg) i kombination med smärta i tre av fyra kroppskvadranter alt i två kontralaterala kvadranter

Duration > 3 mån

Problem med definitionen: en pat med smärta i höger hand, vänster fot och rygg skulle klassas som CWP även utan resterande symptom som fatigue, sömnproblem osv

22
Q

Vad är fibromyalgi?

A

CWP + generell smärtöverkänslighet för tryck

Diagnostiseras genom att bestämma antalet tender points. En tender point är ett område där ett standardiserat tryck ger upphov till smärta. Testas på 18 bestämda lokalisationer

2-4 % av befolkningen är drabbad, 80 % av dessa är kvinnor
50 % arbetar, 30 % av dessa heltid

23
Q

Generaliserade smärtor (CWP) vs fibromyalgi?

A

Fibromyalgi är en delmängd av de generaliserade smärttillstånden
Fibromyalgi -> svåraste tillstånden

Svårare symptom
Högre smärtintensitet
Högre ”smärtallvarlighet”
Färre smärtfria perioder
Mer uttalad smärtrelaterad påverkan i vardagslivet
24
Q

Etiologi till fibromyalgi?

A
Lokala smärttillstånd
Infektioner
Trauma: nackskada, fraktur nedre extremitet
Stress
Hypermobilitet
Reumatiska sjukdomar ca 15-30 %
25
Q

Hur märks fibromyalgi/förstärkande mekanismer?

A
  • Ökad känslighet för smärta jmf med tidigare
    • högre intensitet
    • längre duration
  • Allodyni
  • Fler symptom som depression, ångest, sömnstörning
  • Spridning till fler områden
  • Mindre effekt av läkemedel
  • Sjukskrivning, låg livskvalitet
26
Q

Vad är perifer sensitisering enligt IASP?

A

Increased responsiveness and reduced threshold of nociceptive neurons in the periphery to the stimulation of their receptive fields

27
Q

Vad är central sensitisering enligt IASP?

A

Increased responsiveness of nociceptive neurons in the CNS to their normal or subthreshold afferent input

28
Q

Mekanismer för central sensitisering?

A

Interaktioner mellan nervceller och stödjevävnad (gliaceller) bidrar genom frisättning av pronociceptiva ämnen (tex cytokiner, prostaglandiner)

Wind up-mekanismer:

  1. Upprepad C-fiberstimulering leder till oproportionerligt ökat svar och kvarstående svar i sekundära neuronet (djurförsök)
  2. Glutamat binder i vanliga fall till AMPA på sekundär neuronet men binder nu till NMDA -> plastiska förändringar. Fler receptorer uttrycks på cellytan -> ökad känslighet
29
Q

Vilka fynd kan man observera på gruppnivå vid central sensitisering?

A

Generaliserad hyperalgesi
Förstärkt temporal summation
Defekt nedstigande smärtinhibition
Förstorade refererade smärtareor vid experimentell intramuskulär kemisk smärtstimulering

30
Q

Sammanfatta central sensitisering

A
  1. Ökad känslighet hos neuron i CNS som följd av perifer retning, en skada. Stark sensorisk etimulering kan alltså förändra smärttransmissionen i CNS
  2. Oftast går känsligheten tillbaka när skadan läkt
  3. Viktig mekanism bakom kronisk smärta
  4. Indirekta tecken i kliniken är hyperalgesi och allodyni
  5. Subgrupper av patienter inom specifika diagnoser (tex artros, migrän, RA) eller kan vara karakteristiskt för tillståndet (tex FM, IBS)
31
Q

Samsjuklighet vid central sensitisering?

A

Ökad förekomst av depressiva symptom och ångest hos personer med kronisk smärta

Psykologiska faktorer interagerar dubbelriktat med smärta och smärtbeteenden