Nutrition - akut, IVA Flashcards
Vad förlorar ett sjukt djur vs ett friskt djur, under viktminskning?
Sjuka djur förlorar lean body mass medans friska djur huvudsakligen förlorar fett.
Varför är det extra skadligt för katter att utsättas för svält?
Katter kan ej nedreglera proteolys eller glukoneogenes.
Nedsatt foderintag minskar innehållet av digesta i tarmen. Vilka negativa effekter medför detta?
- Atrofi i GI-kanalens vägg —> ökad permeabilitet
- Nedsatt tarmmotilitet
- Ökad infektionsrisk
- Försämrat immunförsvar
- Försämrad sårläkning
- Sannolikt sämre odds för överlevnad
En sjuk katt med inappetens har en hög metabol hastighet, sant eller falskt?
Sant. Svält vid fysisk stress ökar den metabola hastigheten till skillnad från ”vanlig” svält. (T.ex. vid kontrollerad viktminskning hos en frisk individ, där den metabola hastigheten anpassar sig till det minskade energiintaget och sänker metabolismen).
Mål med nutritionellt stöd?
- Minimera komplikationsrisk
- Bibehålla lean body mass i möjligaste mån
- Undvika katabola tillstånd
- Stödja immunsystemet, sårläkning mm
- Identifiera eventuella nutritionella obalanser och åtgärda dessa
- Ge bästa förutsättningar till återhämtning
Varför blir patienter inappetenta?
Underliggande sjukdom? Stress? Smärta? Illamående? Feber? Förändring i diet eller miljö? Läkemedel?
Bedömning av patientens näringsstatus börjar redan vid anamnesen. Ge exempel på nutritionella frågor att ställa djurägaren.
– Viktförlust? Under hur lång tid?
– Vad äter patienten och hur mycket? Tillskott? Godis? Ges ev läkemedel i något ätbart?
– Förekomst av GI-störningar? Andra hälsoproblem eller sjukdomar?
– Tecken på svaghet? Försämrad kondition?
– Foderpreferenser? Äter med sällskap? Ur handen? Ensam? Nattetid? Torrfoder/blötfoder?
Vad tittar man på vid klinisk undersökning, för att bedöma näringsstatus?
– Kroppsvikt
– Förekomst av ödem eller ascites?
– Kondition av hud och päls
– BCS och MCS
Hur ska man tänka näringsmässigt angående en dehydrerad patient?
Rehydrera patienten innan matning inleds.
En dehydrerad patient har en generell vasokonstriktion, även kärlen i tarmen.
Detta kan leda till ett nedsatt upptag av foder och istället leda till osmotisk diarré, vilket ytterligare kan bidra till dehydrering.
När bör man sätta in nutritionellt stöd?
WSAVAs guidelines:
– 1-2 dagars anorexi: Gör skriftlig foderplan, monitorera foderintaget och följ upp klinisk bild dagligen
– 3-4 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs sannolikt om inte djuret snabbt kommer igång
att äta. Överväg sond om patienten sövs.
– 5 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs! Placera sond eller initiera parenteral näring.
Obs! Om patienten är undernärd redan innan inskrivning ska nutritionellt stöd inledas direkt.
När är parenteral näringstillförsel lämpligt? Vilka risker finns?
Kan vara indikerat vid – Intensiva kräkningar – Ileus – Obstruktion av GI-kanalen – Kraftigt nedsatt funktion i GI – Avsaknad av kräkreflex/nedsatt medvetande —> Risk för aspiration
Risker med parenteral näringstillförsel är trombophlebiter, sepsis, hyperglykemi, hyperlipemi mm
Tips för att öka aptiten?
- Lugn, stressfri miljö
- Foder med hög palatabilitet (Värm mat, foder med hög proteinhalt och/eller fetthalt om djurets tillstånd tillåter, vissa kan föredra olika form på foder)
- Våtfoder (Många individer föredrar våtfoder före torrfoder, men individuellt!)
- Färskt foder (Se till att fodret du erbjuder är fräscht, låt inte stå för länge)
- Erbjud ett foder i taget (”Bufféer” kan leda till foderaversioner)
- Undvik fysiska hinder för foderintag (Form på skålar, ta hänsyn till patientens behov och ev fysiska hinder, ta av krage vid matning)
- Aptitstimulerande läkemedel (Veterinär ordinerar! Försök undvika slentrianmässig användning som quick fix)
- Fundera över var du utfodrar (Foderskål ej i närheten av kattlåda, vissa individer gillar att äta ute, måste inte äta i skål, måste inte äta i buren, sällskap?, äta nattetid? etc.)
- Renlighet (Ta bort ev nossekret som kan försämra luktsinne, om djuret får tvätta sig kan aptiten stimuleras)
Vilken typ av sond är lämplig för en patient med käkbensfraktur?
Esophagussond
Vilken typ av sond är lämplig för en patient med skador i esophagus?
Magsäckssond (gastrostomi)
Hur ser utfodringen ut vid NSS?
– Ge foder ca 3-6 gånger per dag
– Oftast ¼ till 1/3 av RER första dagen. Utöka sedan med ca 25 % av RER
– Spola genom sonden med en liten mängd ljummet vatten före och efter varje matning, långsamt (mängd varierar, ca 5-10 ml vanlig rekommendation) - Viktigt att hela sonden blir genomsköljd
– Ska gå lätt att ge maten, patienten får inte hosta!
– Ge maten långsamt i sprutan
– Ett mål bör inte överstiga ca 5-10 ml/kg kroppsvikt (inkl spolvatten)
– Fodret bör vara uppvärmt till kroppstemperatur
– Ge ej till sederade eller sövda djur
– Går att ge CRI i sonden men då är det mycket viktigt att märka påsen tydligt! Annars risk att det ges i.v. av misstag.
– Kan erbjuda foder att äta själv under tiden djuret har sond
