Hunger och mättnad Flashcards
GI skickar i huvudsak två typer av signaler till CNS. Vilka?
-
Näringsämnen:
- Indikation på kalorier
- Socker, lipider/FFA, aminosyror/peptider
-
Distention och tryck/beröring
- Via ANS: PSNS - vagusnerven via vanliga mekanoreceptorer.
- Tas om hans av CNS
Hur signalerar GI-kanalen närvaron av näringsämnen i lumen?
-
Via EEC (enteroendokrina celler):
- De har molekylära detektorer/receptorer för socker, fettsyror mm.
- Kommer vid receptorstimuli -> aktivering -> utsöndrar peptider -> BASAL riktning (inte apikalt/luminalt)
- EEC kan även aktivera vagus (via glutatamat och sin peptidutsöndring) - indirekt signalering.
Vad reglerar EEC?
- Sekretion
- Peristaltik
- Insulinfrisättning (påverkar betaceller)
- Upptag av näringsämnen
- Aptit
Vilka detektormolekyler/receptorer har EEC för glukos?
-
SGLT:“sodium glucose luminal transport”
- Mycket glukos -> natrium dras med -> depolarisering av cellen -> calciuminflöde -> vesikelfrisättning
- GLUT1: enbart glukos
- T1R3: smakreceptor
Vilka detekormolekyler har EEC för aminosyror?
CaSR
Vilka detektormolekyler har EEC för fettsyror?
- FFARs
- GPR119, GPR120
Vilka mättnadsstyrande resp. hunger-peptider utsöndras av EEC?
Mättnad:
- CCK
- GLP-1
- PYY
Hunger:
- Ghrelin.
Hur verkar aptitregelrande peptider?
- Verkar på vagala afferenter, i hjärnstammen och i hypotalamus
- Verkar även endokrint mot hjärnan: hjärnstam + hypothalamus
Ghrelin
- Frisätts av celler i fundus: P/D1-celler
- Peptidhormon
- Ökar vid fasta, minskar efter måltid
- Ökar aptit
- Minskar vid bariatrisk kirurgi
- Verkar på vagusfibrer, och endorkint via hjärnstam, hypothalamus och belöningssystemet.
- ”styr aptit på andra delar av livet, inte bara mat”
CCK
- Frisätts av I-celler (fr.a. duodenum)
- Bromsmekanism - vid närvaro av fett -> hämmar ventrikeltömningen. Ileal break
- Stimulerar galla/pankreas
- Aptithämmande:
- Vagusafferenter, hjärnstam, indirekt via effekt på ventrikeltömning
Peptid YY (PYY)
- L-celler, tunntarm + colon
- Ökar vid födointag -> minskad aptit
- Verkar på hypothalamus och vagusafferenter
- även lokalt: ileal brake, via intestinofugala neuron
*
- även lokalt: ileal brake, via intestinofugala neuron
GLP-1
- Inkretin: ökar insulinfrisättning som svar på glukos
- Hämmar ventrikeltömning: nedsatt aptit
- Verkar i hypothalamus och vagusafferenter
- Bryts ner av DPP4 (kan df behandla diabetiker med DPP4-hämmare, eller med GLP1-agonist)
Vad är en inkretin?
hormon som produceras i GI-kanalen (vanligen i tunntarmen) som svar på glukos i lumen och som stimulerar betacellerna i pankreas till insulinfrisättning
Vilka nervcellskretsar ingår i “korttidskontroll”?
Hjärnstam & hypothalamus
- Hypothalamus kan även ingå i långtidskontrollen.
I hjärnstammen:
- Fr.a. NTS som tar emot vagusafferenter.
- Uttrycker samma (neuro-)peptider som de svarar på: CCK, GLP-1 mm. Även noradrenalin utsöndras från NTS
- NTS skickar vidare information till bl.a. hypothalamus, i riktning mot hjärnan.
Vad händer efter att NTS tagit emot information från vagusafferenter?
- Vagus tar emot information om exempelvis distention.
- Vagus terminerar i NTS
- NTS projicerar mot olika områden: ex. hypothalamus (till PVH) & en struktur som heter Laterala Nucleus Parabrachialis (kan förkortas CGRP eller LPBN) - belägen i Pons.
- NTS projicerar även till:
- Nucleus Arcuatus i medulla oblongata
- CeA (central nucleus of Amygdala)