Beroende 1 Flashcards
Hur stor andel av den globala sjukdomsbördan stor användning av psykoaktiva substanser för?
Strax under 10 %
Hur stor andel av tobak- respektive heroinanvändare utvecklar ett beroende?
32 respektive 23 %
Ungefär hur stor andel av variansen i risk för beroendeutveckling brukar gener stå för?
Oftast mellan 40 och 80 %
Olika för olika substanser
Opioider är bland de substanser för vilka genetik spelar störst roll i risken för beroende
Vad är i dag den bästa genetiska prediktorn för substansberoenden (egentligen de flesta sjukdomar)?
Om någon förstagradssläkting har problemet
Vad kan man dela upp miljökomponenten i risken för beroendeutveckling i?
- Shared environment
Tex det som ett par tvillingar har gemensamt - Non-shared environment
Det som inte är gemensamt, tex vem som blev påkörd av en bil eller vem som blev våldtagen av sin styvfar (föreläsarens ord)
Just för utveckling av beroende verkar non-shared environment spela störst roll
I vilka tre kategorier delar Markus Heilig in patofysiologiska mekanismer bakom utveckling av beroenden?
- Approach-system
Motivation och målinriktat beteende
Viktigast tidigt i utvecklandet - Aversion-system
Negative affect
Negativ förstärkning
Amygdalakärnorna osv - Thinking ahead
Frontalloberna
Värderar impulser från de andra systemen
“Hur blir en hypotetisk framtid om jag agerar på ett eller annat sätt?”
Vad är PET-kamera?
Positronemissionstomografi
Med en sådan kan man bla mäta frisättning av endogen transmittor som dopamin
Berätta lite om D2-receptorer, deras antal och vad de spelar för roll
Lägre socioekonomisk status verkar leda till färre D2-receptorer
Teori:
Låga D2-nivåer (antigen pga genetik eller pga låg ställning i den sociala hierarkin) -> relativt låg normal “dopamintonus”
Om man sedan tar droger som ger skyhöga dopaminnivåer kommer den som är van vid en lägre dopamintonus få en ännu större relativ upplevelse
Markus Heilig tror att det är en förklaring till varför dessa människor är mer benägna att utveckla beroenden
Beskriv översiktligt varför människor med beroenden efter en tid mår dåligt om de inte får det som de är beroende av
Generell princip: för att få bra reglering behövs en gas och en broms
Under normala förhållanden är dessa system dynamiska men också stabila, bra på att hålla sig på en baslinje
Om man driver euforigivande effekter jättehögt och kanske tom så de pågår länge, kommer bromssystemet att förstärkas
-> jämvikten blir då allostatisk snarare än homeostatisk (allostatisk förskjutning)
Jämvikten blir anpassad till närvaro av drog, vilkt gör att den starka bromsen (aversionssystemet) trycker på för hårt så man mår dåligt
Bruk -> missbruk -> beroende
Beskriv ungefär vad som händer
Bruk:
Approach-system viktiga, man vill ha drogeuforin
Missbruk:
Drogeuforin avtar, det övergår långsamt i självmedicinering, driven av aversion-system
Euforin aka upplevelsen av belöning avtar
Beroende:
Eufori/belöning mer eller mindre borta
Bruk drivs ffa av negativ förstärkning som upplevs om man inte får drogen
Symptom: stresskänslighet, nedstämdhet, oro
Vad är action-impulsivity respektive waiting-impulsivity?
Action-impulsivity:
Oförmåga att inhibera beteenderesponser
Stoppsignalen kan komma långsamt eller så kan svaret på den vara långsamt
Waiting-impulsivity:
Liten belöning NU vs större belöning SEDAN
Avspeglar en sannolikhetskurva för att man faktiskt kommer få den större belöningen om man väntar
Vad är kognitib top down-kontroll?
Prefrontalkortex förmåga att inhibera impulsbeteende
Stress nedsätter denna förmåga, man beter sig mer impulsivt
- En förklaring till detta är att glukokortikoider “stänger ner” frontalloberna
Nämn en diagnos som är ett exempel på nedsatt impulskontroll
ADHD är ett typexempel
Kausalitet eftersom behandling av ADHD också minskar risken för att dessa människor utvecklar beroende senare i livet
ADHD är en fördröjd mognad av hjärnan, frontalloberna mognar sist
(Som ett lerigt fält som först saknar stigar, men sedan bildas stigar. Då kan man inte längre gå överallt men dit man kan gå kommer man fram betydligt fortare)
Vad är den största utmaningen för all beroendebehandling?
Att förhindra återfall!
Drogminnen är en kraftfull trigger för sug och återfall, drogassocierade stimuli och i synnerhet kontextuella cues (exempelvis att passera ett gatuhörn där man tidigare köpt droger)
Det finns också diskreta cues (sedlar, sprutor)
Stress är en annan kraftfull trigger för återfall. PTSD starkt kopplat till beroende
