Vinodling

Question 1

Vinrankan:
Berätta om växtfamiljen, växtsläktet samt växtarterna i Europa kontra USA

Answer 1

Den ursprungliga växtfamiljen heter Ampelidacae, sedan går växtsläktet under namnet Vitis.

Det finns flera olika växtarter från vitis. I Europa är det Vitis Vinifera. I USA finns det en mängd olika arter, bl.a. Labrusca, Riparia samt Rupestris.

Question 2

Ungefär hur många olika druvsorter finns det i världen?

Answer 2

Man brukar säga att det finns mellan 1200 och 1500 olika druvsorter i världen. Allt från kloner, korsningar till hybrider.

Question 3

Vad är skillnaden mellan kloner, korsningar samt hybrider?

Answer 3

Kloner är druvor som uppkommit från en moderdruva med exakt samma DNA, trots det kan klonen ändå få en del helt egna egenskaper. Ex på kloner från Pinot Noir är Dijon 115 och Pommard.

En korsning är när två druvor från exakt växtart, ex (Vitis vinifera) möts i vingården och bildar en egen druvsort från det. Korsningar kan även ”konstgöras” i plantskolor. Ex på korsning är Sydafrikas nationaldruva ”Pinotage” som korsades år 1925 i Stellenbosch från Pinot Noir och Cinsault.

Hybrid är när två druvor från OLIKA växtarter möter varann och bildar något unikt utifrån det. Hybrider har blivit relativt kontroversiellt, i gamla världens vinländer är de inte tillåtna, medan en del i nya världen ser det som framtiden. Ex på hybrid är Solaris, Frontenac och Baco noir

Question 4

Vilka är grundförutsättningarna för vinrankans välmående?

Answer 4

Kortfattat en balans mellan temperatur, solljus och nederbörd. Det är förutsättningarna under själva växtsäsongen som är viktigast, på vintern får det gärna vara kyligt och mycket nederbörd för att slippa spreja mot insekter och annat i vingården.

Växtsäsong (från tidig vår till sen höst): Dagstemperaturen bör ligga på mellan 22-30 grader celsius. Man vill helst inte komma upp mot 40 grader, då kan rankan börja dra ner vätskan i rötterna och förbereda sig på att dö. Optimala antalet soltimmar är mellan 1300 och 1500. Nederbörden bör vara minst 300mm under säsong, men helst mellan 600-700 mm. Över 1300mm kan skapa problem.

En annan väldig viktig förutsättning för vinrankans frodande är vart på jordklotet man odlar. Vinodlingar finns främst mellan 30 och 50 breddgraden på norra hemisfären samt mellan 30 och 45 breddgraden på södra hemisfären.

Question 5

Vilka ”andra förutsättningar” är viktiga för vinodling?

Answer 5

Vingårdens läge, regionalt klimat samt jordens egenskaper.

Vingårdens läge: Med det menar man bl.a hur vingården exponeras mot sol, vind och vatten. 3 faktorer som påverkar druvorna. Flackland eller sluttning har även det sin påverkan. Altitud ingår även i vingårdens läge då temperaturen minskar ju högre upp man kommer.

Regionalt klimat: Olika delar av ett land har alltid olika klimat som beror på olika faktorer, exempelvis närhet till hav eller annat vattendrag, hur mycket vind som finns i området samt om mycket dimma förekommer.

Jordens egenskaper: Det finns en hel mängd olika jordmåner som påverkar rankan. En del jordar kan va magra och väldränerad, medan andra kan vara bördiga och vattenbeständiga. Vissa jordar kan innehålla mer mineraler och exempelvis fossiler, andra inte. Jordens djup och komposition spelar också roll.

Question 6

Vad menas med begreppet terroir?

Answer 6

Terroir innefattar klimatet, människans handlag, vingårdens läge, omgivningens dofter, druvsorter samt jordens egenskaper. Det är inte alltid helt tydligt vad exakt som menas när man pratar terroir, men det kommer från växtplatsen, ”känslan av en plats”.

Man vill att växtplatsen för ett vin ska kännas i slutprodukten, grundar sig i Frankrike och har varit väldigt betydande historiskt

Question 7

Vilka olika faktorer syftar man på när man pratar om ”vingårdens läge”?

Answer 7

Högt läge, sluttningar, väderstreck, närhet till vattendrag.

Högt läge: Bidrar med generellt större ljusexponering, svalare klimat, längre växtsäsong och oftast magra jordar. Bördiga jordar är generellt på marknivå.

Sluttningar: Oftast på högre lägen så bidrar med ljusexponering, magra jordar samt möjlighet till exponering mot vindar.

Väderstreck: Vingårdens läge mot ekvatorn har sin betydelse. Vingårdar exponerade mot ekvatorn får mer sol/varm exponering, vingårdar exponerade EMOT får mindre sol/svalare exponering.

Närhet till vattendrag: Vatten bidrar med att reglera temperatur så att det inte svänger lika mycket som kontinentala klimat, det reflekterar även solljus samt kan orsaka dimmor.

Question 8

Definiera de olika klimaten

Answer 8

Kontinentalt klimat: Med kontinentalt klimat menas inlandsklimat. Alltså klimaten centralt i ett land, utan vattendrag i närheten. Typiskt för detta klimat är långa och kalla vintrar men däremot väldigt varma somrar, detta på grund av avsaknaden av vatten som balanserar temperaturen. Hög värme kan kompenseras genom att odla på hög höjd.

Medelhavsklimat: Precis som det låter är det klimat nära medelhavet. Håller en överlag jämnare temperatur över dygnet. Somrarna är varma och övriga årstider är relativt milda.

Kustklimat (Atlantklimat): Klimat nära Atlanten som generellt är kallare. Också jämn temperatur men kallare än medelhavsklimat, våren kommer tidigt och bidra med frostrisk.

Makroklimat: Regionalt klimat, dvs klimatet i en viss region, ex Alsace, Bourgogne, Rhone.

Mesoklimat: Ett steg ner från makro, här talar man om klimaten i enskilda vingårdar inom regionen. Ungefär det som är terroir. Altitud, exponering, läge, jordtyp osv.

Mikroklimat: Ännu ett steg ner där man mäter klimatet i enskilda vinrankor och druvklasar.

Question 9

Vad har varmt respektive kallt klimat för påverkan på vinet som slutprodukt?

Answer 9

Svalt klimat: En utdragen växtsäsong som bidrar till senare mognad, vinet får: Lägre mustvikt, lägre alkoholhalt, mindre fyllighet, torrare karaktär, friskare syra, mer intensiv/aromatisk frukt, ibland stramare tanniner.

Varmt klimat: Kortare växtsäsong, tidig mognad, vinet får: Högre mustvikt, högre alkoholhalt, större fyllighet, fruktigare och ibland sötare karaktär, mjukare syra, mer sötaktig/mogen frukt, ibland mjukare tanniner

Question 10

Nämn 6 olika typer av jordmåner samt platser där de finns

Answer 10

Stenjordar och skiffer: Wachau, Mosel, Rhône, Priorat och Duoro.

Vulkaniska jordar: Kalifornien och Santorini

Kalk och kalkstensjordar: Bourgogne, Champagne, Chablis, södra Rhône, Chianti, Rioja, Jerez.

Alluviala jordar: Chile

Lerjordar: Pomerol

Grusjordar: Medoc, Napa Valley

Question 11

Vilka är de 3 faktorerna som skapar ett bra vin?

Answer 11

Druvan, platsen och vinmakaren

Question 12

Vad betyder ordet ”garrigue”?

Answer 12

Örtlandskap eller örtmolekyler, när man pratar om garrigue så menar man en sorts vegetation där örter som timjan, rosmarin och lavendel tillhör. Ett vin med garrigue är alltså ett vin med örtiga toner

Question 13

Vinlusen på latin

Answer 13

Phylloxera Vastatrix

Question 14

Vad var vinlusen och när etablerade den sig?

Answer 14

Vinlusen är ett litet kryp som kom till Europa från USA på 1860-talet. Importering av sticklingar från USA visade sig vara boven i dramat. Vinlusen satte sig på de europeiska rotstockarna och på sikt dödade dem. Detta fick brutala konsekvenser för vinbönderna. Man räknar med att omkring 75-90 procent av världens vingårdar ödelades under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet, ca 2,5 miljoner hektar bara i Frankrike.

Question 15

Man beprövade många metoder för att bekämpa vinlusen (phylloxera vastatrix). Vilken metod blev tillslut den som fungerade?

Answer 15

Man insåg att amerikanska rotstockar i princip var resistenta mot vinlusen till skillnad från de europeiska. I USA angrep phylloxera snarare bladen på rankorna än roten, även om det inte var lika vanligt.

Lösningen i Europa blev att dra upp samtliga europeiska rotstockar och plantera om till amerikanska, man insåg att man kunde ympa på europeiska druvsorter på amerikanska rotstockar för att då kunna behålla sina europeiska traditioner.

Question 16

Efter hur många år brukar man plantera om sina vinstockar och var är benämningen för gamla vinstockar på olika språk, samt vid vilken ålder anses vinstockar vara gamla?

Answer 16

Omplantering av vinstockar brukar generellt ske efter 40-60 år pga för låg avkastning. På vinflaskor gjorda på äldre vinflaskor kan det stå ex vieilles vignes, viñas viejas, alte reben eller Old vines. Det finns ingen direkt bestämmelse för vad som är äldre vinstockar, men det brukar vara minst efter 25 år, eftersom att vinstockarna då passerat den största avkastningsfasen.

Question 17

Vilket land är helt skonat från phylloxera och varför?

Answer 17

Chile har ännu klarat sig helt från vinlusen och det beror bla på de alluviala sandjordarna som lusen inte trivs i

Question 18

Vilka två växtarter är kända för att vara extra resistenta mot vinlusen?

Answer 18

Vitis rupestris och Vitis riparia

Question 19

Vilka är det två huvudsakliga ympningsmetoderna?

Answer 19

Bench grafting samt field grafting

Question 20

Vad innebär bench grafting, respektive field grafting?

Answer 20

Bench grafting är när man ympar på druvsorter på rotstockar i plantskolor och sedan går ut och planterar i jorden. På den här sättet får man både en helt ny rotstock + en ny druvplanta.

Field grafting görs på befintliga i vingården. Så när det är dags att ympa kan man exempelvis byta druvsort på samma rotstock, denna metod ger snabbare skörd eftersom roten redan är etablerad i vingården

Question 21

Vilka 3 faktorer är viktiga att tänka på när man ska plantera en vingård och varför?

Answer 21

1. Var ska man plantera? Det är viktigt att analysera växtplatsen och dess egenskaper för att få någon förståelse för hur det kommer att påverka vinet. Man bör analysera klimat, läge samt jord. Sedan bör man preparera jorden samt eventuellt bygga terrasser ifall man anser det nödvändigt.
2. Vilken typ av vin? Man bör tänka ut vilket typ av vin man vill göra och således bästa vilken druvsort som ska planteras, när man väljer druvsort måste man sjävklart ta hänsyn till terroir, samt om appellationen har några särskilda direktiv. Ur en ekonomisk synpunkt kan det även vara bra att tänka på vilken avans druvsorten kommer ge. Man ska även bestämma en lämplig och resistent rotstock.
3. Vilken odlingsmetod? Man bör tänka ut hur man vill odla. Vilken densitet i vingården, om man ska använda sig av bevattningssystem, hur man vill binda upp rankorna. Kan också va bra att tänka på om man vill odla konventionellt, ekologisk eller biodynamiskt

Question 22

Varför binder man upp vinrankorna och vilka två grundmetoder finns?

Answer 22

Vinrankan är en växt som naturlig växer längs marken och sprider sig på det viset. Binder man upp rankorna så minskar risken för mögel och svampsjukdomar, skapar också bra balans mellan rötter bladverk och druvor.

De två grundmetoderna är friväxande rankor samt uppbindning i spaljé

Question 23

Vad innebär ”friväxande rankor” och vilka olika namn finns för det?

Answer 23

Friväxande rankor är den traditionella metoden och används främst i äldre vingårdar, en stor nackdel är att de inte kan skördas maskinellt. Metoden går ut på att man binder upp kvistarna längs en påle i mitten och låter de växa fritt uppåt, sedan beskär under tiden efter önskad höjd. Friväxande rankor är vanligt i södra Rhône och varmare klimat i Kalifornien.

Gobelet: Frankrike
En Vaso: Spanien
Bush Vine: Australien m fl
Head Pruned: USA

Question 24

Berätta vad som innebär med uppbindning i spaljé samt nämn några olika metoder

Answer 24

Det är precis som det låter, att man binder upp grenarna och kvistarna i något sorts spaljé. Finns flertalet olika sätt att göra det på. Fördelar med det är att man kan styra växandet mycket enklare samt underlätta för att skörda maskinellt.

Några olika metoder är Guyot (espaldera), Lyra, Vertical shoot position, Scott Henry samt Geneva double curtain.

Question 25

Vad innebär ”bevattning” i vingårdar, varför gör man det och vad finns det för regler kring det?

Answer 25

Bevattning innebär att man konstbevattnar, min tillför mer vatten till vingården än vad som kommer naturligt från nederbörden.

Det kan man göra för att produktionen, vinrankan får mer vatten, suger upp det och druvorna blir större, men mindre koncentrerade.

På grund av att det ökar kvantiteten men generellt inte kvaliteten så finns det strikta regler kring det i gamla världen (Frankrike). Särskilt i AOC-appellationer. Fram till 2003 var bevattning förbjudet, under den sommaren var vädret varmt med mycket sol, men nederbörden alldeles för skral. Vilket medförde att rankorna drog ner allt vatten till roten för att överleva och mognadsprocessen avtog. Detta kallas ”vattenstress”.

I nya världen är det ofta nödvändigt med bevattning då det generellt sett är mindre nederbörd under växtsäsong.

Question 26

Nämn de 6 vanligaste problemen vingårdar råkar ut för, samt de enklaste lösningarna

Answer 26

1. Oidium/mjöldagg: Det är en svampsjukdom som bekämpas genom att bespruta med svavellösning.
2. Röta: Kan vara både positiva och negativa rötor, kan besprutas.
3. Virussjukdomar: Finns olika varianter som sitter i plantorna. Kan besprutas med kopparsulfat tillfälligt, men leder oftast till omplantering.
4. Nematoder: Små insekter i jorden. Bekämpas genom omplantering och växelbruk.
5. Andra insekter och skadedjur: Finns en mängd olika djur som kan ”förstöra” vingårdar. Det bästa och mest moraliska sättet är att samarbeta med ekosystemet. Ett bra alternativ kan vara att plantera annan frukt runt om sin vingård så att djuren äter den frukten ist.
6. Väderrelaterade problem: Är oftast svårt att göra något åt saken, men bevattning kan fungera mot torka och hagel går att skydda sig mot genom att fästa nät över rankorna eller skjuts sönder hagelmolnen.

Question 27

Vad är botrytis cinerea för något, hur uppkommer den samt vad kan den tillföra?

Answer 27

Det är en gråmögelsvamp som i vinvärlden kallas för ”ädelröta”. Den trivs bra i klimat där dagarna är varma och soliga samt där nätterna är fuktiga.

Botrytis ansätter druvornas skal vilket gör att vatten avdunstar, druvorna skrumpnar, aromerna förändras, sockret och syran ökar. Musten i druvorna blir otroligt mycket mer koncentrerad

Botrytis är det som ger karaktären till välrenommerade dessertviner från Sauternes och Tokaji. Dessa viner blir ofta dyrare då det är dyrt att producera viner från botrytis iom att musten i druvorna minskar så pass mycket.

Question 28

Vad är skillnaden på konventionell och ekologisk odling?

Answer 28

I den konventionella odlingen så använder man sig av syntetisk gödning och syntetiska bekämpningsmedel mot ogräs, skadedjur och sjukdomar

Ekologisk odling (organic) tillkom när man märkte hur skadad jorden blev av allt syntetiskt. Målsättningen med ekologisk odling är att skapa en näringsrik och levande jord. Man tänker mycket på miljön och klimatet med sitt jordbruk. Koppar och svavel är tillåtna besprutningsmedel.

Question 29

Vad är biodynamisk odling?

Answer 29

Biodynamisk odling grundar sig i natuvetaren, filosofen samt antroposofen Rudolf Steiners läror och tankar.

Biodynamisk odling är ett steg längre än ekologisk där man ser hela vingården som ett kretslopp. Man försöker i allra största mån hålla sig till naturliga preparat, man undviker ex herbicider och pesticider som är tillåtet i ekologisk odling. Man gödslar ex mycket med kompost ex i kohorn som man gräver ner.

Man följer även en viss månkalender som talar om när det är optimalt att göra vissa steg under odlingen.

Question 30

Vad händer i vingården under våren och försommaren?

Answer 30

Under våren finns det risk för frost. Frost minskar skördeuttagen. Frostrisk blir allt vanligare då knoppningen sker tidigare på året.

Efter knoppningen är nästa förlopp ”blomningen”. Det skiljer mycket vilken tid blomningen sker beroende på altitud. Man brukar säga att när blomningen är klar så är det ungefär 100 dagar till skörd.

Question 31

Vad händer i vingården under sommaren och sensommaren?

Answer 31

Man jobbar mycket i vingården med exempelvis beskärning av lövverket för att ex öka druvornas exponering mot sol, man arbetar med jorden och bekämpar sjukdomar med ex besprutningar. Man gör även oftast ”green harvest” i mitten av juli.

Under sensommaren går druvorna igenom ”veraison”. Detta sker olika snabbt beroende på druvsort och terroir. Man fortsätter även att avlägsna löv och bekämpar sjukdomar. Vid veraison är det ungefär en månad till skörd.

Question 32

Vad händer i vingården under hösten?

Answer 32

Under hösten väntar man på den perfekta fenoliska mognaden. Förr gick man ofta efter sockermognad och mätter sockerhalten med refraktometer. Idag tuggar man på skalet. När man uppnått den perfekta mognaden så skördar man.

Skörd sker oftast någon gång mellan augusti och oktober, blir allt vanligare i augusti pga klimatförändringar. Man skördar olika klasar olika beroende på kvalite och stil av vin.

Question 33

Vad innebär green harvest?

Answer 33

Green harvest, grön skörd, eclaircissage eller vendange verte. Det är ett frivilligt moment i vinodlingen som sker vid veraison. Det innebär att man gallrar och klipper bort klasar eller halvklasar för att få de kvarvarande klasarna att nå högsta kvalitet. Desto mindre klasar kvar desto snabbare och mer koncentrerad mognad.