Vätsketerapi vid anestesi samt akut- och intensivvård Flashcards
Vad innebär dehydrering och vad kan det orsakas av?
= Förlust av vätska, ffa från interstitiet (vätska utanför blodkärl)
Orsaker:
• Minskat intag av vätska
• Förluster: tex diarré, kräkningar, magsäcksöverfyllnad
Vad finns det för olika dehydreringsgrader och vad innebär dessa?
- Lindrig (5 %): Minimalt minskad hudturgor, lindrigt klibbiga slemhinnor, normala ögon, minskad urinproduktion.
- Måttlig (8 %): Minskad hudturgor, klibbiga/torra slemhinnor, svag perifer puls, insjunkna ögon.
- Kraftig (>10 %): Se måttlig + kraftig tachykardi, hypotension, medvetslöshet… Kraftig dehydrering kan leda till hypovolemi.
Vad innebär hypovolemi och vad kan det orsakas av?
= minskad cirkulerande blodvolym. Kan förekomma i kombination med dehydrering eller utan dehydrering. Kan även leda till hypotension = lågt blodtryck.
Orsaker:
• Kraftig dehydrering
• Snabb vätskeförlust (GI, blod, polyuri)
• Kraftig hypoproteinemi
Vad är symptomen på hypovolemi?
- Minskad vävnadsperfusion: nedsatt medvetandegrad, slemhinnefärg, förlängd crt, nedsatt pulskvalitet, tachykardi, nedsatt perifer hudtemperatur, minskad urinproduktion.
- Kraftig hypovolemi leder till chock
Vad innebär endotoxinemi och vad kan orsaka det?
Endotoxiner produceras av gramnegativa bakterier som finns normalt i tex grovtarmen hos ffa häst. Om endotoxiner kommer ut i cirkulationen sker en kraftig inflammatorisk respons. Kliniska symtom orsakas ofta av kroppens inflammationsrespons på endotoxinerna snarare än endotoxinerna i sig.
Orsaker:
• Infektion med gramnegativa bakterier: sepsis, pleuropneumoni, peritonit, pyometra
• Ökad genomsläpplighet i tarmväggen pga tex ischemi/inflammation (colit)
• Ökad produktion i tarmen pga feljäsningar (colit)
• Leverinsufficiens
Vad finns det för symptom på endotoxinemi?
• Hyperemiska/intoxikerade slemhinnor, ”toxisk rand”, (petechier)
• Feber/hypotermi
• Påverkad cirkulation – vasodilatation, reducerad CO
• Kan ge många andra symtom
Kraftig endotoxinemi leder till septisk/endotoxisk chock.
Vad är sepsis och vad kan orsaka det?
= tillväxt av bakterier i blodet som ger en kraftig systemisk inflammatorisk respons. Bakterier kan spridas via blodet och växa i flera organ.
Orsaker:
• Allvarliga bakteriella infektioner, FPT hos föl, ovanligt hos vuxna hästar
Vad kan sepsis ge för symptom?
Symtom (beroende på involverade organ):
• Dämpat AT, generell svaghet, tachykardi, tachypné, feber/hypotermi, tecken på endotoxinemi, hypotension
Allvarlig sepsis leder till septisk chock.
Vad innebär chock?
= kardiovaskulär kollaps som leder till nedsatt vävnadsperfusion och hypoxi i vävnaden -> irreversibla skador om chocken inte hävs snabbt.
Vilka symptom kan chock ge?
- Påverkat AT/nedsatt medvetandegrad
- Hypotension: svag puls, tachykardi, bleka slh, förlängd crt, hypotermi
- Rubbningar i hemostas: ödem, blödningar, petechier
- Organsvikt – lever, njurar, tarmepitel
- Status försämras snabbt kan leda till död
Ge tre exempel på olika typer av chock, vad dessa innebär och orsakas av
Kardiogen chock
• Hjärtats funktion påverkad – bradykardi, minskat CO
• Orsaker: tex infarkt myokardiet, kammarflimmer
Hypovolemisk chock
• Minskad cirkulerande blodvolym
• Orsaker: tex blodförlust, kraftig dehydrering
• Kompensationsmekanismer – perifer vasokonstriktion, koncentrera blod till vitala organ
Distributiv chock (blood maldistribution) • Blod/vätska poolas i vävnad – tex pga perifer vasodilatation, eller ökad permeabilitet i kärl • Orsaker: tex septisk/endotoxisk chock, anafylaktisk chock (att djuret reagerar på ett ämne)
Vad är isotona kristalloider (vad det “innehåller” samt exempel på isotona kristalloid-vätskor), och vad används det för?
Isotona kristalloider = samma koncentration osmotiskt aktiva partiklar som i blodet
Tex: Ringer-Acetat, Ringer-Laktat, isoton natriumklorid_•
Används för basalt vätske-/elektrolytbehov, vid anestesi, ersätta vätskeförlust, förbättra perfusion
Vad är hypertona kristalloider (vad det “innehåller” samt exempel på hypertona kristalloid-vätskor), och vad används det för?
Hög koncentration osmotiskt aktiva partiklar – ”drar” vätska från interstitiet till kärlen.
Tex hyperton koksalt
Används vid behandling av hypovolemi, ska alltid följas av kristalloid vätska
Vad är kolloida vätskor (vad det “innehåller” samt exempel på hypertona kristalloid-vätskor), och vad används det för?
Makromolekyler som normalt inte passerar kärlväggen -> expanderar plasmavolym och stannar länge i kärlen (dygn).
Tex syntetiska kolloida vätskor (stärkelseprodukter som Voluven, eller dextraner som Macrodex), naturliga kolloida vätskor (helblod eller plasma)
Till behandling av hypotension, hypoproteinemi
Vad bör man göra för bedömning av patienten innan man ger vätsketerapi?
Bedömning av vitala parametrar, kroppsvikt, (i vissa fall blodanalyser: TP/hkt, laktat, elektrolyter, syra-bas), lämplig administrationsväg för patienten (po via sond, iv eller sc)
Ge tre exempel på vätskerubbningar
- Förändringar i volym (tex dehydrering, blodvolym)
- Förändring i innehåll (ex elektrolytrubbningar)
- Förändringar i distribution (tex hydrothorax)
Vad är definitionen av underhållsbehov, och till vilka patienter är det lämpligt att ge underhållsvätska?
Den mängd vätska som krävs för att upprätthålla normal vätskebalans.
Enbart underhållsvätska ges tex till patienter som inte äter/dricker men som inte är dehydrerade eller har pågående förluster.
Vilken typ av vätska är vanlig att ge för underhåll?
isotona kristalloider, tex Ringer-Acetat
Varför finns det risk för elektrolytrubbningar på häst vid långvarig vätskegiva? Hur kan man undvika detta?
Pga att hästar äter foder rikt på kalium och lågt innehåll av natrium, och deras urin är rikt på kalium och lågt innehåll av natrium.
Därför behövs elektrolyter följas upp kontinuerligt, ev. behövs tillsatt kalium vid längre infusioner
Vad är syftet med vätsketerapi vid sjukdomstillstånd, och vad finns det för risker?
Med syfte att behandla rubbningar gällande volym, innehåll och/eller distribution, samt att återställa rubbningarna så snart som möjligt (inom 24 h)
Viktigt med monitorering – (vätsketerapin kan behöva förändras ofta för kritiskt sjuka patienter) pga risk både för dehydrering och överhydrering.
Riskfaktorer för överhydrering – hjärtsjukdomar, njursjukdomar, vätsketerapi som styrs av gravitation, att vara katt.
Hur kan man behandla hypovolemi mha kristalloider (som är vanligast att påbörja behandlingen med)?
Ge 25 % av dosen över ca 15 min -> utvärdera -> upprepa en gång vid behov -> om 50 % av chockdosen inte har önskad effekt bör man överväga att komplettera med/byta till kolloider
Ge exempel då det kan vara bra att byta från kristalloider till kolloider vid behandling av hypovolem?
- När det är praktiskt svårt att ge tillräcklig mängd kristalloider, vid stora vätskeförluster när kristalloider inte är effektivt
- Vid behov av ökad vävnadsperfusion och syreleverans
- Om ödem bildas innan tillräcklig vätskevolym givits
- Vid kraftig hypoproteinemi
- Vid behov av förlängd effekt (upp till 24 h)
När kan det vara lämpligt att kombinera kristalloider och kolloider vid behandling av hypovolemi?
Vid behandling av både hypovolemi och dehydrering
När kan det vara lämpligt att använda hyperton koksaltslösning som behandling av hypovolemi? Vad bör man tänka på vid denna typ av behandling?
- För att få maximal effekt av liten vätskevolym – ffa till stora patienter tex nöt
- Tänk på att denna vätska alltid ska följas av isotona kristalloider, samt att den ej bör ges till kraftigt dehydrerade patienter eller vid hypernatremi (mängden natrium i kroppen är förhållandevis hög i relation till kroppens vattenmängd)
Vad är viktigt att monitorera när en patient får vätsketerapi?
- Utvärdera patientens hydreringsstatus
- Statustagning – ofta för kritiska patienter
- Monitorera vikt ffa små patienter (minst dagligen)
- Kontrollera urinproduktion
- Följ ev. blodparametrar (TP, alb, hkt)
Ge exempel på utrustning som behövs vid vätsketerapi
- Tryckmanschett vid akutsituationer (häst) – lägg dubbla infarter vid behov
- Sprutpump - vid små volymer
- Trevägskran - underlättar vid medicinering/flera infusioner
- Backventil - minskar risk för luftemboli
Varför kan föl och vuxna hästar behövs glukosinfusion?
Föl
• Om fölet inte kan dia tillräckliga mängder
• Föl har små glykogenreserver – drabbas lätt av hypoglykemi
Vuxna hästar
• Vid förhöjda triglycerider (hyperlipidemi/hyperlipemi)
Hur bör glukosinfusion ges?
- Ges som CRI med infusionspump
- Kan ges parallellt med annan vätska (vid samtidig insulininfusion är det livshotande om glukosinfusionen stannar!)
- Infusionshastighet ökas successivt (bolusgivor undviks pga ger ett fluktuerande blodglukos)
- Monitorera blodglukos – varannan timme under tiden infusionshastighet ökas, men var 4:e -6:e timme vid konstant infusionshastighet
Varför ger man vätsketerapi under anestesi av friska djur?
- För att kompensera normala vätskeförluster – i och med att djuret inte äter/dricker under anestesin
- Upprätthålla volym av kroppsvätska, understödja kardiovaskulär funktion
- Motverka potentiellt negativa effekter av narkosmedel – tex hypotension orsakad av minskat CO samt vasodilation
- Hindra koagelbildning i iv-katetern
Varför vill man ofta ge preanestetisk vätsketerapi till sjuka patienter?
För att kunna korrigera elektrolytrubbningar och vätskerubbningar INNAN anestesin i så hög grad som möjligt
Hur kan man motverka hypotension under anestesi mha vätsketerapi (steg för steg)?
- Kontrollera narkosdjup – sänk om möjligt inhalationsanestesin
- Ge en iv-bolus med en isoton kristalloid, tex RA (upprepa ytterligare en gång om nödvändigt)
- Vid bristande behandlingssvar: ge kolloider långsamt (ge symtomatiskt till effekt, kontrollera blodtryck minst var 5:e minut)
- Vid bristande behandlingssvar: Ge inte fler vätskebolusar om patienten inte är hypovolemisk, överväg istället ionopressorterapi (tex Dobutamin) eller annan typ av anestesi
