Hantering av sårskador inom akut- och intensivvård

Question 1

Vilka 3 skikt består huden av?

Answer 1

epidermis (längst ut), dermis, hypodermis (djupast)

Question 2

Nämn några av hudens funktioner

Answer 2

• Reglera kroppstemp
• Hudbarriär
• Sensorisk perception
• Sekretion och exkretion
• Kommunikation
• Fysiologisk support
• Immunförsvar – tex skada i huden signalerar immunförsvarsceller att komma till skadan

Question 3

Vad är ett incisionssår?

Answer 3

kirurgiskt sår, eller sår som uppkommit av ett skarpt objekt, ofta raka kanter

Question 4

Vad är ett lacerationssår?

Answer 4

ojämna kanter, ev större än incisionssår

Question 5

Vad är ett abrasionsår?

Answer 5

avskalning – friktionssår med påverkan på djupare strukturer som leder, skelett

Question 6

Vad är ett shearingsår?

Answer 6

friktionssår uppkommen av ledrörelser som bryter ner celler, vanlig bandageskada med skavsår och olika tryck (vanligt caprus, armbågsspets, tåfalanger på patienter med skör hud och dåligt satt bandage)

Question 7

Vad är ett puncture wound/punktsår?

Answer 7

skarp genomträngning, ofta bitskada, mycket bakterier

Question 8

Vad är en brännskada/kylskada?

Answer 8

celldöd i hudens lager, utvecklas under några dagar

Question 9

Vad är ett deglovingsår?

Answer 9

vävnad avlägsnas likt en strumpa

Question 10

Vad är ett avulasionsår?

Answer 10

Likt degloving, men här fattas vävnad

Question 11

Vad finns det för 3 steg för att optimera sårvård och läkning?

Answer 11

1. Förbereda – ge rätt förutsättning för åtgärd tex tvätt
2. Förebygga – hygien för att förbättra sårläkning
3. Försvara – genom att skydda såret för bästa möjliga läkning

Question 12

Vilken är sårläkningsfas 1 och vad händer då?

Answer 12

1. Hemostas och inflammationsfas – peakar vid ca dag 2:

• Trombocytaggretion – koagulerar och släpper tillväxtfaktorer som stimulerar inflammatorisk respons
• Här sker en ankomst av neutrofiler, makrofager och lymfocyter som ger rodnad, svullnad och en ökad exsudatnivå (kan misstas för pus)
• Under denna period kan man debridera vävnad

Question 13

Vilken är sårläkningsfas 2 och vad händer då?

Answer 13

2. Proliferationsfas – följer inflammation och sker <10-14 dagar:
   - Angiogenes och formation av granulation (var uppmärksam så att det inte blir övergranulation som kan behöva debrideras kirurgiskt) -> fibroblastaktivitet och kollagen bildas (protein i huden) -> myofibroblastdifferentiering och sårkontration

Question 14

Vilken är sårläkningsfas 3 (sista) och vad händer då?

Answer 14

3. Remodelleringsfas – kan ta lång tid, när det gått >10-14 dagar tom över ett år:

• Ett sår som ska läka sekundärt bör sluta sig inom 4-6 veckor, efter det läker såret mycket långsammare, ca 1mm/10 dagar, så då är det bättre med kirurgisk åtgärd.
• Här sker remodellering av kollagen typ 1-3.
• Under denna fas (och även proliferationsfasen) bör såret behållas fuktigt och rent.

Question 15

Varför är det så viktigt att tvätta/spola rent ett sår så tidigt som möjligt?

Answer 15

• Ett sår som är >6h anses vara kontaminerat och för varje timme ökar infektionsrisken. Därför är sårrengöring viktig så tidigt som möjligt, kräver mycket vätska.
• The golden period – såret är kontaminerat men inte infekterat. Tiden det krävs för ett sår att uppnå 10^5 bakterier per gram vävnad efter traumat

Question 16

Vad kan man använda för material/vätskor vid sårrengöring?

Answer 16

• RA elr NaCl – lagom hårt tryck
• 20cc-spruta + grön kanyl används för att ge rätt spoltryck, 15 PSI (pressure per square inch)
• Vätska som krävs – 100 ml vätska för varje cm2 såryta
• Geler:
- Manukahonung – används vid inflammationsfas, har osmotisk effekt, lågt pH, antimikrobiell egenskap
- Hydrogel – används vid proliferation och remodelleringsfas, ger en fuktig sårmiljö och kan få ett sår att läka 50 % snabbare

Question 17

Ge exempel på faktorer som kan försena läkningen och varför

Answer 17

• Rörelse – kan ge skavsår tex
• Främmande kropp – kan tex öka risk för infektion
• Nekros – kan tex behöva debridera
• Lokala faktorer – känsliga rörliga områden, där djuret kommer åt…
• Infektion – måste rengöras igen och kanske sätta in LM som försenar hela läkningen
• Förändrad pH – ej optimal sårmiljö
• Syrebrist – ej optimal sårmiljö
• Toxiner – infektionsrisk
• Dålig nutrition- eller hälsostatus – har tex svårare att bilda granulationsvävnad
• Iatrogena faktorer – felaktigt användande av kompresser, bandage
• Genetiska faktorer – stora raser (med mkt hud) kan tex lättare få komplikationer av bandage
• Celltransformation