Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs > Klinisk nutrition vid intensivvård > Flashcards

Klinisk nutrition vid intensivvård Flashcards

1
Q

På vilket sätt är näringsbrist värre för sjuka djur än friska djur? Och varför är det värre för katter?

A
  • Ett sjukt djur som inte får tillräckligt med energi förlorar huvudsakligen ”lean body mass” till skillnad från ett friskt djur som huvudsakligen förlorar fett
  • Ännu värre för katter – kan inte nedreglera proteolys eller glukoneogenes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för risker med svält?

A

Nedsatt foderintag -> minskat innehåll av digesta i tarmen, ger:
• Atrofi i gastrointestinalkanalens vägg -> ökad permeabilitet
• Nedsatt motilitet i tarmen
• Risk för infektioner
• Försämrat immunförsvar
• Försämrad sårläkning
• Sannolikt sämre odds för överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad finns det för skillnader i den metaboliska aktiviteten vid “vanlig” svält vs svält vid fysisk stress?

A

Vid vanlig svält sänks den metabola aktiviteten och proteinnedbrytning, och nedbrytning och energi kommer främst från fett.
Vid svält vid fysisk stress är det tvärt om. Hög metabol aktivitet och proteinnedbrytning, samt låg fettnedbrytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad har vi för mål med nutritionellt stöd vid inappetens?

A
  • Minimera komplikationsrisk
  • Bibehålla lean body mass i möjligaste mån
  • Undvika katabola tillstånd (nedbrytningsstadie)
  • Stödja immunsystemet, sårläkning mm
  • Identifiera eventuella nutritionella obalanser och åtgärda dessa
  • Ge bästa möjliga möjlighet till återhämtning
  • Tidig nutritionell support kan leda till kortare inskrivningstider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på vad som kan orsaka inappetens/anorexi

A
  • Underliggande sjukdom?
  • Stress?
  • Smärta?
  • Illamående?
  • Feber?
  • Förändring i diet eller miljö?
  • Läkemedel?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan man ta för anamnes vid bedömning av näringsstatus?

A
  • Viktförlust? Under hur lång tid?
  • Vad äter patienten och hur mycket? Tillskott? Godis? Ges ev läkemedel i något ätbart?
  • Förekomst av GI-störningar? Andra hälsoproblem eller sjukdomar?
  • Tecken på svaghet? Försämrad kondition?
  • Väg också in hur patientens sjukdom påverkar metabolismen
  • Klinisk undersökning
  • Kroppsvikt
  • Förekomst av ödem eller ascites?
  • Kondition av hud och päls
  • BCS och MSC (muscle condition score)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad har vi för mål med att bedöma en patients näringsstatus?

A
  • Identifiera riskpatienter
  • Identifiera eventuella riskfaktorer i kosten som kan ha bidragit till sjukdomstillstånd
  • Status att utgå ifrån för löpande bedömning
  • Identifiera patientens eventuella foderpreferenser eller allergier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad bör man göra med dehydrerade patienter innan igångmatning?

A

bör rehydreras innan matning då de generellt har en vasokonstriktion, även kärlen i tarmen, som ger nedsatt upptag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När/efter hur lång tid bör man göra en utfodringsplan till en inappetens patient?

A
  • Vänta ej då man på katt kan se en nedsatt immunfunktion dag 4 av nedsatt matintag, och hos hund kan en förändring i metabola funktioner ses dag 3 av nedsatt matintag
  • 1-2 dagars anorexi: Gör skriftlig foderplan, monitorera foderintaget och följ upp klinisk bild dagligen
  • 3-4 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs sannolikt om inte djuret snabbt kommer igång att äta. Överväg sond om patienten sövs.
  • 5 dagars anorexi: Nutritionellt stöd krävs! Placera sond eller initiera parenteral näring.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man ge näring till en patient som inte vill äta?

A
  • Enteral näringstillförsel (EN), tex sond – tarmcellerna får sin näring direkt från tarmlumen, upprätthåller tarmväggens skydd och immunsystem, olika komplikationsrisker för olika alternativ
  • Parenteral näringstillförsel (PN), tex venkateter – kan vara indikerat vid intensiva kräkningar, ileus, kraftigt nedsatt funktion i GI, nedsatt medvetande…
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på metoder för att öka patientens aptit

A
  • Lugn, stressfri miljö, ensam/sällskap – behoven varierar med individ
  • Foder med hög palatabilitet/smaklighet – värm mat, foder med hög proteinhalt och/eller fetthalt om djurets tillstånd tilltåter
  • Individer kan föredra olika form på foder – våt/torrfoder, färskfoder, liquid, konvalescensfoder, kan ge aptitstimulerande LM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur mycket mat vill vi ge till en patient (hur räknar man)?

A
  • Tillräcklig mängd för att minimera katabolism och behålla lean body mass utan att överanstränga det metabola systemet, mha RER (Resting energy requirement) 70 x kv^0.75
  • Om över/underviktig – räkna på patientens nuvarandra vikt då den ej bör banta/överutfodras vid sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan man följa upp en utfodringsplan?

A

Väg patienten en gång per dag, glöm inte bort att eventuell rehydrering kommer att påverka vikten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns det för olika typer av sonder?

A
  • Nasoesophageal (nässvalgssond)
  • Esophagostomi
  • Gastrostomi
  • (Jejunostomi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur placeras NSS, esophagussond, gastrostomi?

A

NSS - Relativt enkel placering
Esophagussond - Placeras under narkos
Gastrosond - Kirurgisk placering, narkos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur lång brukar användningstiden för NSS, esophagostomi och gastrostomi vara?

A

NSS - Ca 3-7 dagar
Esophagus - Veckor upp till månader
Gastro - Upp till ca 12 månader

17
Q

Vad finns det för indikationer till att använda NSS, esophagostomi eller gastrostomi?

A

NSS - För kort användning av sond
Esophagus - Vid längre tids sondmatning, eller vid skada i tex svalg
Gastro - vid skada i käkben, näshåla, svalg, esophagus

18
Q

Vad finns det för möjliga komplikationer vid NSS, esophagostomi och gastrostomi?

A
  • NSS - Risk aspirationspneumoni, Epistaxis, Rhinit
  • Esophagus - Obstruktion av sond, Sonden kan kräkas upp, Aspritationspneumoni
  • Gastro - Septisk peritonit, Blödning vid placering, Infektion vid sårområde
19
Q

Hur utfodrar man i NSS?

A

• Ge foder ca 3-6 gånger per dag
- Oftast ¼ till 1/3 av RER första dagen -> utöka sedan med ca 25 % av RER (tar då ca 3-4 dagar till 100 %, om bakslag kan minskningar krävas)

• Spola genom sonden med en liten mängd ljummet vatten före och efter varje matning, långsamt (mängd varierar, ca 5-10 ml vanlig rekommendation)
- Viktigt att hela sonden blir genomsköljd, mät hur mycket som krävs för detta

• Ge maten långsamt i sprutan – räkna med att det tar ca 1 min att ge 1-5 ml foder, eller ca 10 min för ett helt mål

  • Ska gå lätt att ge maten, patienten får inte hosta
  • Ett mål bör inte överstiga ca 5-10 ml/kg kroppsvikt inkl spolvatten, vid vissa tillstånd kan detta behöva ökas men ska då ges mycket långsamt

• Fodret bör vara uppvärmt till kroppstemperatur

20
Q

Hur räknar man på RER för en överviktig hund?

A

(Gör ej vid sjukdom på klinik)

Ex: Hund som väger 30 kg, uppskattas ha en idealvikt om 20 kg.
Räknar då RER utifrån en vikt om 20 kg + 25 % av 10 kg övervikt = 22,5 kg

21
Q

Vad har konvalescensfoder för egenskaper?

A

Generellt foder med hög smältbarhet, högt energi-, fett- och proteininnehåll samt låg halt fibrer (tänk på att detta ställer krav på en fungerande tarm-och pancreasfunktion)

22
Q

Vad kan man använda för foder vid matning via NSS?

A

• Finns speciella konvalescensfoder för beredning till sondmatning, anpassa sort efter djurets övriga behov

  • Pulver
  • Liquid diets

• Kan även använda konvalescensfoder med tjockare konsistens

  • Blanda ut med vatten
  • Beräkna hur mycket djuret ska ha outspätt och räkna sedan om det när spätt det
  • Tänk på osmolariteten, kan bli suboptimal
23
Q

Varför kan inappetenta djur få refeeding syndrome vid igångmatning, och vad är patofysiologin?

A

• Kan bli följd av för snabb igångmatning, förekommer på katt men ovanligt

• Patofysiologi
- Anorexi -> Lågt insulinpåslag -> När patienten kommer igång att äta -> Insulin frisätts -> Insulin ökar upptag av glukos och vissa elektrolyter till cellerna -> Halter av glukos och bland annat K och P i blodet minskar (P-brist ger bla risk för anemi, K-brist kan ge påverkan på hjärtat)

24
Q

Vad kan djuret få för komplikationer från refeeding syndrome, och hur kan det undvikas?

A
  • Följder kan bli perifert ödem, hemolytisk anemi, hjärtpåverkan, neurologisk dysfunktion och respirationssvikt
  • Förebyggande
  • Vid patient som haft/har anorexi, börja med liten fodergiva (ca 25% av RER) -> öka gradvis under ca 5 dagar
  • Monitorera avseende – P, Mg, K, hjärtfunktion, temp, hematokrit (kan ev ge dropp med tillsats av elektrolyter
25
Q

Vad är viktigt att tänka på vid utfodring av djur på stationärvårdsavdelningen?

A
  • Undvika foderaversioner (vägran)
  • Oftast viktigast att patient äter – inte vad den äter
  • Räkna ut mängd foder en patient ska ha per dag och hur mycket den ska ha per gång
  • Utfodringen en stor del av omvårdnaden!
  • Gör matningsscheman och se till att de efterföljs, var tydlig så inte informationen missförstås
  • Ge helst inte medicin med mat – risk för aversion

Anestesi, intensiv- och akutvårdskurs (21 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions